Amsterdam – sjöstaden

Det är fallit sig naturligt att bygga flytande hus i Nederländerna, vad annars kan man göra när en tredjedel av landets yta ligger under havsnivå? I Amsterdam har man börjat bygga flytande hus på flera ställen, bland annat i området Ijburg, i stadens östra del. Här har man byggt hus på konstgjorda öar som nu bildar ett av världens största flytande bostadsområden. En stor fördel är att husen flyter upp med vattnet vid översvämningar, men de är fortfarande förankrade med kragar vid stålpålar.

I Maldiverna har den stigande vattennivån också tvingat landet till nya byggnadsmetoder. Här bygger man många hus på höga pålar, som ska vara säkrade mot några meters vattenhöjning. Men hur ser det ut i Sverige, där vi än så länge är hyfsat skyddade mot klimatförändringarnas effekt?

Flytande hus i Sverige

Enligt statistik från Lantmäteriet syns en tydlig uppgång i antalet registrerade fastigheter på vattnet. Det byggs bland annat flytande hus i Stockholm i form av studentbostäder. Och i Karlstad har det sedan länge byggts hus på vattnet. I Arvika finns kvarteret Sjögången, ett flerfamiljshus byggt på flytande konstruktioner samt brokonstruktioner.

I Arvika översvämmades stora delar av staden år 2000 och i många fall hade vattnet nått husen fram till husgrunden. Det kommunala bostadsbolaget KBAB i Karlstad började fundera över hur de skulle kunna lösa problemet i Värmland.

– Vi tänkte först att det skulle vara möjligt att höja upp husen och funderade på hur dyrt det i så fall skulle bli. Sedan skiftade vi fokus och tänkte på att ”folk vill bo nära vattnet”, säger Gunnar Persson, arkitekt och chef för verksamhetsutveckling på KBAB, i en intervju med Fastighetstidningen.

Men eftersom marken nära strandkanten sällan är bra byggmark funderade kommunen på vad som skulle hända om de började bygga på vattnet istället.

– Där kan det aldrig bli översvämmat, säger Gunnar Persson.

 Även Boverket har märkt en uppgång i förfrågningar om att bygga bostäder på vattnet.

– Om det är en trend vågar jag inte säga. Men för tio år sedan fanns i stort sett inga byggnader på vatten och nu finns det en hel del i många städer, exempelvis i Karlstad, Kalmar och Malmö, säger Mikael Jardbrink, planeringsarkitekt på Boverket i en intervju med Fastighetstidningen.

Strandskyddsdispens

En anledning till att intresset ökat beror mycket på grund av att de byggtekniska lösningarna blivit billigare. Men det finns även svårigheter. Den som äger mark vid vattnet är i regel även ägare till det närmast liggande vattenområdet, men i och med strandskyddet i Sverige är det komplicerat att bygga vid strandkanten och i vattnet.

Strandskyddet gäller alla stränder vid hav, insjöar och vattendrag, oavsett hur stora områdena är. Men i vissa stränder har skyddet tagits bort. En del kommuner har gjort undantag, annars hade det inte varit möjligt att bygga flytande hus. Ett exempel är just Karlstad där Sjögången, det flytande bostadsområdet, ligger. Området innefattades inte av strandsskyddsdispensen, det var en gammal planlagd industrimark.

Andra områden i landet där man satsat på flytande bostäder är Kalmar, Malmö och Stockholm. I Nacka, i Finnboda hamn, ligger två fyravåningshus på vattnet, de är byggda på pirar och vattnet rinner under husen. I Finnboda hamn låg det tidigare ett varv med en stapelbädd där husen kunde byggas.

Nya planer på flytande hus

Även i norra Sverige finns det planer på att bygga flytande bostadsområden, som i Sundsvall. Byggnation har inte påbörjats än men det pågår en detaljplanering av vattenområdet och man kan lämna en intresseanmälan för att få flytta in i en av de planerade 20 bostäder som kommer att byggas här. Här kan du följa husbyggena i Sundsvall.

Flytande hus – olika byggnadstekniker

I många fall bygger man husen på flytande betongpontoner, vilket är en ponton bestående av armerad betong med en inre kärna av cellplast. Den är osänkbar och har lång livslängd. I andra fall bygger man husen på pirar och brokonstruktioner, husen är då inte flytande men står ändå ovanpå vattnet.

I Sverige finns det flera olika tillverkare av flytande hus, varav AquaVilla är en av de största. Deras flytande hus har en prislapp på närmare tio miljoner kronor, sedan tillkommer även kostnader för kajplats. På Pampas Marina, en småbåtshamn i Solna, ligger priset för kajplats på cirka 70 000 kronor per år, då ingår inte vatten och avlopp, och inte heller själva huset.

Vanliga frågor och svar