Johannes Döparens födelsedag

För ungefär tvåtusen år sedan introducerade Johannes Döparen dopritualen. Enligt Nya testamentets evangelier anses Johannes Döparen vara en föregångare till Jesus, han ska även ha varit en profet inom bland annat judendom, kristendom och islam. Han firas idag som ett helgon inom den romersk-katolska kyrkan.

Johannes Döparen föddes, enligt flera religioner på midsommar, hans kalenderdag är runt den 24:e juni. Att fira Johannes Döparens födelse är själva ursprunget till midsommar. Men det finns även en annan, lite nyare, orsak. Under bondesamhället var midsommar nämligen en naturlig brytpunkt i det hårda arbetsåret, något som var värt att fira.

Magi och ritualer

Midsommarnatten är en av de kortaste nätterna på hela året. Sedan lång tid tillbaka har den natten förknippats med magi och övernaturliga väsen. Natten ansågs erbjuda många möjligheter. Förr i tiden trodde man att det fanns övernaturliga väsen som rörde sig i midsommarnatten och man var tvungen att vara försiktig, men samtidigt dra nytta av magin. Tre frågor var centrala och möjliga att få svar på: Vilka som skulle dö, vilka som skulle gifta sig och hur skörden följande år skulle bli. För att få svar på frågorna siade man genom att vaka i tystnad runt en stor sten eller vid en korsväg. Förhoppningsvis skulle personen få en inre vision. Visioner kunde exempelvis vara att liktåget passerade, vilket innebar att någon skulle dö, eller att höra gräset växa, vilket var ett tecken på en god skörd.

För de yngre och ogifta fanns det en annan fråga man ville ha svar på: vem ens framtida partner skulle bli. För att ta reda på det skulle man plocka olika sorters blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om sin framtida partner. För att magin skulle fungera var man tvungen att plocka blommorna i tystnad. Antalet blommor var antingen sju eller nio, två tal som anses magiska i spirituella sammanhang.

Korta fakta om konstiga midsommartraditioner

• Midsommarstången. Introducerades i Sverige under medeltiden och härstammar från Tyskland. Det är först under 1800-talet som stången får sin klassiska form med två runda cirklar, tidigare var det endast en rak stång.
• Små grodorna. Melodin till små grodorna kommer från en fransk sång. Det var dock en nidvisa som engelsmännen sjöng under Napoleonkrigen för att göra narr av de franska soldaterna. Varför vi sjunger just små grodorna på midsommar är oklart, men sången kom till Sverige under 1800-talet, i samma veva blev folklekar alltmer populära.
• Sill och potatis. Varje år äter vi exakt samma sak på midsommar – sill, färskpotatis, västerbottenpaj och lax. Det är ungefär samma sak vi även äter på jul och påsk. Nästan alla länder har en viss typ av festmeny som används till alla högtider. I Sverige har det blivit sill, potatis, brännvin, lax, ost, knäckebröd och smör.
• 7 sorters blommor. Det är en gammal tradition att lägga sju eller nio sorters blommor under kudden på midsommarnatten. Traditionen härstammar från det gamla bondesamhället och var ett sätt att sia inför framtiden. La man blommor under kudden skulle man få se sin framtida partner.