Så fungerar en stenkista

Via stenkistan leder man bort både dagvatten och dränering från huset. Stenkistan är utformad som en stenfylld grop dit vattnet från stuprören leds ner. Stenarna skapar en sorts filtrering som gör att vattnet rinner ner långsammare i marken. Om man inte använder en stenkista eller likvärdig lösning har vattnet från stuprören ingen plats att ta vägen. Det kan resultera i lerig mark. I stenkistan mynnar rör till avlopp ut, till regnvatten och dräneringsvatten från huset.

Det finns andra typer av stenkistor, bland annat dagvattenkassetter. De fyller samma funktion som stenkistor men är mer effektiva. En fördel med dagvattenkassetter är att de inte kräver lika mycket utrymme som stenkistor. Det går att köpa färdiga stenkistor och dagvattenkassetter men det är enkelt att bygga en stenkista själv.

Stenkista är namnet till trots inte någon kista, inte heller är den gjord av sten. Det är snarare en grop i marken som fylls med antingen makadam eller sten. Så här gör du en stenkista:

• Gräv en grop. Den ska ligga minst tre meter från huset. Kom ihåg att ju mer vatten som ska ledas till stenkistan, desto större måste gropen vara.
• Fyll gropen. Antingen med dräneringsgrus, exempelvis makadam.
• Lägg i en geotextilduk. Det är ett slags fiberduk som läggs ovanpå dräneringsgruset. Avsluta genom att hälla över vanlig jord (om du exempelvis ska plantera gräs eller växter ovanpå).
• Lägg i ränndalsplattor. För att leda vattnet från stuprören till stenkistan kan du använda ränndalsplattor och rör som går under marken. De grävs då ner en bit i jorden, från stupröret till stenkistan.

Dagvattenkassett

I en dagvattenkassett leds vatten ner till en sandfångsbrunn, det är här själva kassetterna placeras. Genom infiltration leds sedan vattnet ner i marken och sedan vidare ut till grundvattnet. Dagvattenkassetter är praktiska och lätta att hantera på grund av sin låga vikt. Beroende på hur mycket vatten som ska ledas bort kan en eller flera kassetter användas. En annan fördel är att du inte behöver gräva upp lika stor del av marken som när du anlägger en stenkista. Det kan göra installationen billigare eftersom grävning kostar pengar. Ett enkelt sätt att gräva ur utrymmet för dagvattenkassetten är att placera kassetten där den ska anläggas. Markera sedan hörnen med en spade.

Så här anlägger du en dagvattenkassett:

1. Går det att gräva? Först behöver du kontrollera att du får gräva där du har tänkt. Ibland finns det hinder i marken, exempelvis berg eller elledningar som gör att det inte går att placera kassetten just där.
2. Gräv ett hål. Det måste vara tillräckligt stort för att kassetten ska få plats plus extra utrymme för singel/grus att lägga runtom och undertill.
3. Fyll med grus. Lägg i makadam eller tvättat singel.
4. Lägg i kassetten. Placera dagvattenkassetten ovanpå grusbädden.
5. Lägg ut duken. Lägg över en geotextilduk på kassetten och fyll på med dräningeringsmaterial, exempelvis matjord.

Hur stor ska dagvattenkassetten vara?

För att ta reda på hur stor dagvattenkassett du behöver måste du veta ungefär hur mycket det regnar där du bor. Även markens förmåga att leda bort regnvatten avgör hur stor dagvattenkassetten ska vara. Ju långsammare marken suger upp vatten, desto större kassett behövs. Många kassettleverantörer hjälper till med mätningen. De kan ofta utföra infiltrationstester där de får reda på hur snabbt vattnet sugs upp av marken, detta test sker när marken redan är mättad på vatten. För att utföra infiltrationstestet grävs ett hål i marken, lika djupt som kassetten ska placeras. Därefter används ett mätinstrument för att se hur många millimeter vattnet sjunker per minut. Den informationen tillsammans med avvattningområdets storlek ger du till kassettleverantören. De kan sedan rekommendera vilken storlek som passar bäst. Du behöver också veta hur stor yta kassetten ska samla upp vatten från. Ju större yta, desto större kassett.

Led bort vatten

Vanligtvis räcker det med att anlägga en stenkista eller dagvattenkassett. Om vattnet rinner ner i marken så pass snabbt att det inte bildar stora dammar och pölar brukar det räcka med en anläggning. Men beroende på hur mycket och kraftigt det regnar och hur tomten och jordförhållandena ser ut, kan du behöva ytterligare en lösning. Mark har olika permeabilitet, vilket betyder vattengenomsläpplighet. Har du otur släpper marken inte igenom regnvatten snabbt. Skulle filtreringsprocessen inte fungera optimalt är risken stor för att stenkistan istället fungerar som ett badkar. Precis som i ett badkar kommer vattnet så småningom att stiga över kanten och börja rinna över.

Det går att åtgärda vattenöverströmning. Du kan koppla samman stenkistan/kassetten med en slänt, ansluta den till det kommunala dagvattenledningsnätet, gräva ett avrinningsdike eller koppla stenkistan/kassetten till ett breddavlopp. Du skulle exempelvis kunna lägga dräneringsrör i den dränerade bädden (stenkistan) som sedan är enkla att koppla på om det skulle behövas. Kom ihåg att göra en ritning över det området som du har grävt för att veta exakt var ledningen finns (om du i framtiden skulle behöva koppla på den).

Ett problem som kan uppstå är att vattnet rinner vidare dit motståndet i marken är som minst. Ett naturligt ställe brukar vara makadamen som är placerad under husets gjutna platta. När man bygger hus är det därför viktigt att man även konstruerar en väl fungerande dräneringslösning så att vattnet inte riskerar att samlas under husgrunden.

Är du osäker på markförhållandena är det säkrast och enklast att helt enkelt bygga en större stenkista eller lägga i ett helt batteri med dagvattenkassetter. Då behöver du inte oroa dig för extrema skyfall som mättar jorden på vatten.

Dränering kring husgrund

Precis som stuprör runt huset leder bort regnvatten från fasaden leder dräneringen bort vattnet när det väl kommer till marknivån. Hela husets dräneringssystem ligger under markytan och behöver ses över vart 25:e år. Vatten kommer i huvudsak uppifrån (regn) och underifrån (grundvatten) och för att inte husgrunden ska ta skada är det viktigt att vattnet leds bort från huset. Det sker genom ett effektivt dräneringssystem. Dränering via en stenkista är ett sätt att leda bort vatten runt husgrunden. Det går även bra att leda dagvattnet till en dagvattenkassett eller dra ut det till en dagvattenledning.

Innan du bygger en dräneringslösning behöver du göra en grovplanering. I planeringen ska du bestämma var rensbrunnar och ledningar ska ligga samt hur många dräneringsrör du behöver. Om du planerar att ansluta dräneringssystemet till det kommunala dagvattensystemet behöver du först ansöka om tillstånd. Bestäm även när på året du ska utföra dräneringsinstallationen. Ofta är det bra om marken är relativt hård, då minimeras skadorna på tomten. Höst och tidig vinter brukar vara bra tid att gräva. Kom ihåg att kontrollera var alla vatten-, avlopps- och elledningar ligger så att du inte råkar gräva upp dem. I vissa fall behöver du ta bort altaner, stenplattor och annat som ligger i vägen för dräneringen.

Gräva stenkista eller dräneringskanaler

På grävdagen ska marken grävas upp ungefär en meter ifrån husgrunden och så djupt att man hamnar cirka 50 centimeter under husets grundsula. Grävarbetet är ganska omfattande och även om det är möjligt att hyra mindre grävmaskiner med larvfötter kan det vara svårt att manövrera dem om man inte är van. Det kan vara bättre att anlita en grävmaskinist som gör själva grävarbetet, även om det kostar mer. Ibland finns det risk med att gräva upp runt hela huset samtidigt, eftersom grunden blir blottad. Det kan vara bättre att ta sektion för sektion. Finns det redan ett gammalt dräneringssystem ska allt grävas upp och även gruset ska tas bort.

Passa på att se över husgrunden när den väl är frilagd. Om du hittar sprickor eller andra skador kan du låta behörig fackman undersöka dem.

När alla ”kanaler” är uppgrävda och förberedda är det dags att placera en geotextilduk eller annan fiberduk i botten. Duken ser till att jorden inte tar sig in i dräneringssystemet och förstör flödet. Efter att duken är på plats bottnas kanalen med ett lager dräneringsgrus på 3 – 10 centimeter. Lämplig stenstorlek är 8 – 16 millimeter. Efter att dräneringsgruset är på plats läggs dräneringsröret ner. Dräneringsröret har små perforeringar där vattnet tar sig in och sedan transporteras bort. Röret är vanligtvis 75 millimeter i diameter. Kom ihåg att röret inte ska ligga över underkanten på husplattan och att det har ett fall på minst 0,5 centimeter per meter från den högsta punkten. Lägg därefter ner rören för hela dräneringssystemet och anslut dem till en stenkista, dagvattenkassett eller till den kommunala dagvattenledningen. Avsluta med att täcka över rören med grus.

Kom ihåg att det översta lagret ska luta ut från huset, lutningen ska vara cirka tre meter.

Skydda husgrunden med dränering och stenkista

Dräneringssystemets funktion är att leda bort vatten från huset. Det är alltså viktigt att du skyddar själva husgrunden när du gräver ut för kanalerna. Du kan använda en platonmatta eller dränerande isoleringsskivor. De fungerar på ungefär samma sätt förutom att isoleringsplattorna även värmeisolerar husgrunden.

Vanliga frågor och svar