Ytbehandlingar för träfasad

Solen bryter ner träet

Trä är ett organiskt material och behöver därför skötas om regelbundet för att bevara sin kvalitet under lång tid. En obehandlad och omålad träfasad kommer snabbt att brytas ner av fukt, eftersom träet suger upp fukt. Det finns många sätt att behandla träbeklädnad, bland annat genom olja, målarfärg och impregnering. Ofta bygger man trähus i just impregnerat virke, vilket innebär att träet behandlats med ett särskilt fuktmotståndigt medel. Men det räcker inte. Fasaden behöver även målas eller oljas med något som skyddar träet, inte bara mot fukt utan även mot solens UV-strålning.

Det är UV-strålningen som gör att träaltanen bli grå efter ett par år, strålarna bryter nämligen ner ligninet i träet. Ligninet är som träets naturliga lim och det som håller samman träets fibrer. När träet utsätts för solljus blir det torrt och sprött och eftersom ligninet förstörs bryts till slut även fibrerna ner. Det resulterar i trä som flagnar och spricker. Men solljuset påverkar träet mer än så. När träet utsätts för solljus och värme tränger träets sockerarter ut genom fibrerna. Dessa utgör sedan en bra grogrund för mikroorganismer och påväxt. Eftersom solen får träet att omedelbart börja åldras är det viktigt att behandla träfasaden omgående. Innan fasaden målas bör den vara i fint skick. Du ska alltså inte måla en torr, sprucken och flisig träfasad utan att först slipa och behandla den med olja.

Ytbehandla träfasaden

Det finns olika sätt att behandla en träfasad. Utan behandling kommer träet snabbt att åldras och förändras i sitt utseende. Ett ljust träslag mörknar i solen, medan ett mörkt träslag istället blir ljusare och gråare. Det går att behandla träfasader på olika sätt, bland annat med:

• Olja. Om du vill ha en fasad där träets naturliga ådring och mönster syns kan olja vara ett alternativ. Det finns opigmenterad olja och klarlack som kan strykas på fasaden. Det ger endast ett tunt färgskikt och låter träets naturliga struktur synas igenom. Den slutgiltiga kulören bestäms av träets naturliga och egna kulör och hur träet åldras. Ska fasaden även målas (efter påstrykning med olja) ska olja med vax undvikas.
• Täcklasyr. Det går att lasera en träfasad, antingen med lasyr med låg pigmenthalt eller med täcklasyr. Lasyr med låg pigmenthalt ger endast ett tunt färgskikt som låter träets naturliga ådring och kulör lysa igenom. Täcklasyr är mer täckande men släpper fortfarande igenom träets struktur. Med täcklasyr syns inte träets naturliga kulör, däremot syns all struktur.
• Täckfärg. Täckfärg används ofta till trähus och visar ingen av träets naturliga kulör. Täckfärg täcker även över mycket av träets naturliga struktur. Det finns mängder av olika kulörer av täckfärg att välja bland.

Bindemedel

Täckfärger består av olika bindemedel, bland annat:

• Akrylat. Akrylat är en benämning på material bestående av akrylsyraestrar och akrylsyra (en form av polymerer). Partiklarna dispergeras (löses upp) i vatten och bildar ett slags vätska med svävande partiklar. Dessa partiklar används som ett bindemedel och det kallas ofta för just dispersionsfärg. Akrylatfärg är en vanlig typ av täckfärg för träfasader och är en typ av latexfärg. På mikroskopisk nivå ser latexfärg ut som små klibbiga plastkulor som svävar i vatten.
• Alkyd. Alkyd är också polymerer som används som bindemedel i både lösningsmedelsburna och vattenburna färger. Ett vanligare namn på täckfärg med alkydbindemedel är oljefärg. Det är tillsatsen av torkande olja som gör att alkydfärg torkar.
• Linolja. Linolja framställs av olja som pressas ur växten lin. Lin som bindemedel har använts under lång tid. Linoljan har många fördelar, bland annat för att den består av mycket små molekyler (de ger ett bra fuktskydd). 
• Råg- och vetemjöl. Använder man slamfärg är bindemedlet ofta stärkelseklister. Traditionella slamfärger består av rågmjölsklister, kasein och harts som tillsammans bildar ett bindemedel. Man späder sedan medlet med vatten och ibland järnvitriol. Dagens slamfärger tillverkas huvudsakligen av råg- eller vetemjöl, linolja och pigment som slammas med vatten.

Färger och dess egenskaper

Valet av täckfärg påverkar i hög grad hur mycket underhåll fasaden kommer behöva. De vanligaste typerna av fasadfärg är:

• Akrylatfärg. Akrylatfärg har många fördelar eftersom den inte kritar eller krackelerar. Den behöver därför mindre underhåll och skötsel än många andra färgtyper. Färgen torkar dessutom snabbt (cirka 2 – 4 timmar) efter påstrykning och bevarar sin kulör under lång tid. När färgen torkat får den en vattenavvisande och täckande yta. Akrylatfärg stryks alltid på grundolja och oljegrundfärg. En nackdel med akrylatfärg är att ytan blir mer porig än när man exempelvis målar med linoljefärg. Fasaden kan därför bli smutsig snabbare.
• Alkydoljefärg. Alkydoljefärg påminner på många sätt om linoljefärg men torkar betydligt snabbare. Alkydfärg har en god glansbehållning och hållbarhet. I likhet med akrylatfärg ger även alkydfärgen en täckande och vattenavvisande yta. En nackdel med alkydoljefärg är att den kritar sig efter ett par år, vilket ger en matt och blekare yta.
• Linoljefärg. Linoljefärg är inte riktigt lika vanlig till fasadmålning som akrylat- och alkydoljefärg. Den består framförallt av linolja och pigment och bör vara kallpressad och kokt. Linoljefärg stryks på i flera omgångar för att bilda ett väderbeständigt skydd. Man bör aldrig övermåla linolja eftersom det då finns risk för att blåsor bildas under färgen.
• Slamfärg. Slamfärg är uppbyggt av ett pigment som slammas i vatten med råg- eller vetemjöl samt linolja. En känd typ av slamfärg är Falu rödfärg. Färgen ger en relativt täckande och matt yta. Slamfärg skyddar inte träet på samma sätt som exempelvis akrylatfärg. Träet blir blött vid regn men torkar å andra sidan mycket snabbt. En nackdel med slamfärg är de stora fuktvariationerna som uppstår. Det kan leda till sprickbildning i träet.

Övriga träbehandlingsmetoder

Förutom pigmenterad ytbehandling kan man även använda träoljor, tjäror och järnvitriol till husfasaden. De har anda typer av egenskaper:

• Träolja. Träolja används inte lika ofta till husfasader som till tralläkt, men den ger en bra vattenavvisande effekt. Träolja består ofta av olika sorters vax, vilket gör de mer vädermotståndiga. Däremot ska man inte övermåla träolja eftersom färgen inte fäster.
• Trätjära. Vid framställning av träkol eller vid stubbränning kan man tillverka trätjära. För att applicera tjäran måste den först värmas upp för att bli strykbar. När den är varm tränger den lättare in i träet. Traditionellt sett har tjära använts på kyrkor och sjöbodar. Trätjära torkar långsamt (3 – 4 veckor). 
• Järnvitriol. Järnvitriol är inget nytt påfund men har blivit alltmer populärt under senare år. Det är en ytbehandling som får nytt trä att se gammalt ut med en vacker silvergrå färg. Järnvitriol ger inget bra skydd mot biologiska angrepp utan används av estetiska skäl.

Vanliga frågor och svar