Då har du rätt till bidrag

Först och främst är det viktigt att veta att varje kommun har sina egna bestämmelser kring bidrag, du bör därför kontakta just din kommun för att se vad som krävs för att vara berättigad bidrag för bulleråtgärder. I regel krävs följande:

• Medelljudnivån utomhus (intill fasaden) är minst 65 dB under ett dygn.
• Medelljudnivån inomhus är minst 30 dB under ett dygn.

Bidraget täcker i vanliga fall upp till 75 % av kostnaderna för bulleråtgärder (exempelvis byte av fönster till ljuddämpande glas, byte av ventiler eller uppsättning av bullerplank).

Du har inte rätt till bidrag om:

• Bullret kommer från icke kommunala vägar.
• Du redan fått ett bidrag för att byta fönster.
• Du redan genomfört bulleråtgärder.
• Fastigheten är byggdes efter 1997.

Olika bulleråtgärder

Om du störs av buller inomhus brukar det göra störst skillnad att byta fönster. Bidraget gäller då endast de fönster som ligger mot gatan (eller som vetter mot det som för bullret, exempelvis en järnväg). Bidraget gäller inte alla fönster, endast de fönster som sitter i så kallade bostadsrum, vilket är sovrum, vardagsrum, kök i öppen planlösning samt matrum.

Bullerplank är en åtgärd som är vanlig om det är höga bullernivåer i trädgården. Tänk på att du först måste ansöka och få ett godkänt bygglov för bullerplank innan du kan ansöka om ett kostnadsbidrag. Som mest får du 1 600 kronor per m².

Utformning av bullerplank

Bullerplank är tänkta att blockera ljudvågorna som kommer från exempelvis en trafikerad väg. Står planket ganska nära vägen (några meter), behöver den inte vara särskilt hög för att fånga upp ljudvågorna. Däremot måste den vara lång för att skärma av ljudet. Det fungerar även bra att bygga ett kortare plank som är högre, om den ställs nära den berörda fastigheten.

Bygg bullerplank själv

Det finns två vanliga typer av bullerplank som du kan bygga själv – en bullerskärm som ljudet studsar mot och en absorberande skärm som fångar upp ljudet. Den är praktiskt eftersom ljudet absorberas och försvinner. Ljud som studsar mot en skärm kan riskera att återigen studsa tillbaka. Ju tätare och tyngre skärmen eller bullerplanket är, desto effektivare är den.

En bullerskärm kan du bygga av isolerskivor av mineralull samt fasta skivor av till exempel hård väggskiva eller bullerskivor (kostar från cirka 200 kronor per m²). När du monterar skivorna ska de sitta i flera lager, helst minst tre, samt överlappa varandra. Då riskerar inga ljudvågor att ta sig igenom.

Skärmen ser ut på olika sätt från de två sidorna. Den sida som är mot fastigheten kan vara täckt av panel, medan den sida som är ut mot trafiken ska vara öppen så att isolerskivorna kan fånga upp ljudvågorna.

Skärmen fäster du i rejäla stolpar, de ska helst vara nedgrävda till ett djup på minst 90 centimeter och gärna gjutas fast. Avståndet mellan stolparna bör inte överskrida 179 centimeter, det måttet passar nämligen precis med tre skivor á 60 centimeter (om du kämpar lite).

Så fungerar ljudvågor och bullerplank

När ljudvågor träffar ett bullerplank, reflekteras en del av ljudet. Den övriga delen absorberas av skärmens isolering samt tränger till viss del igenom bullerplanket, det kallas transmission. När ljudet reflekteras träffar ljudet en hård yta. Sitter man intill hör man därför ljudet två gånger – först det ursprungliga ljudet från själva ljudkällan (exempelvis den accelererande bilen), sedan en gång till när ljudet reflekteras mot planket.

När man bygger bullerplank är det viktigt att man kontrollerar exakt vilken höjd planket måste ha i förhållande till ljudkällan. Byggs den i rätt höjd och är placerad på rätt avstånd bildas en ljudskugga på andra sidan planket (mot fastigheten). Men är planket för lågt är det stor risk att ljudet bryts över kanten av planket och ”läcker in” till ljudskuggan. Har du exempelvis ett tvåvåningshus och ett bullerplank framför huset är det stor risk att övervåningen fortfarande kommer utsättas för buller eftersom ljudet tar sig över ett för lågt plank, medan nedervåningen skyddas i ljudskuggan.

Vanliga frågor och svar