Bygga lösvirkeshus

Att bygga ett lösvirkeshus steg för steg innebär att man bygger huset utan några prefabricerade byggelement, exempelvis färdiga inner- och ytterväggar. I korthet kan man säga att ett lösvirkeshus byggs planka för planka. Om du själv är snickare kan du spara en del pengar på att bygga huset själv. Dock krävs mycket tid och erfarenhet. Många som själva är händiga anlitar ändå snickare för lösvirkeshus, det kan till exempel behövas vid stomresning eller grundläggningen. Vanligtvis bygger man hus i lösvirke så här:

1. Ritning. Innan du köper virke behöver du ha en riktig husritning, först då kan du räkna ut vilken typ av virke du behöver samt hur mycket. Vissa hustillverkare erbjuder lösvirkeshus ritningar, men du kan även rita ditt eget hus. Kom ihåg att det ofta är värt att anlita en arkitekt som kan ge ett förbättringsförslag på ritningen. Utan erfarenhet kan det vara svårt att göra bygglovsritningar, vilket en arkitekt kan hjälpa dig med.
2. Virke. När ritningen är färdig, tomten inköpt och när du fått ditt bygglov kan du börja köpa in allt virke.
3. Kapning. Nu är det dags att kapa till virket i rätt dimensioner.
4. Väggar. Väggsektioner kan börja byggas och förberedas med vindskydd samt uttagning fönster och dörrar.
5. Stomresning. Ytterväggarna reses, monteras i husgrunden och fixeras i sidled. Därefter reser man innerväggarna och därefter fästs bjälklag och takstolar på hammarband.
6. Tak. Nu är det dags att spika upp svall-, papp-, strö- och bärläkt till taket (om huset ska byggas med takpannor eller tegelpannor). Om plåttak ska användas använder man inte strö- och bärläkt.

Att bygga hus i lösvirke innebär ofta ett billigt sätt att bygga hus, men du bör lägga stor tid vid planeringsstadiet. Många ger sig in på att bygga huset själv utan någon tidigare erfarenhet, vilket kan resultera i att man missbedömt tidsåtgången eller svårigheten av husbygget. Har du otur har du kalkylerat budgeten fel, vilket kan leda till många oväntade utgifter. Även om du köper ett kataloghus i byggsats behöver du förmodligen ändå anlita vissa hantverkare, exempelvis elektriker, VVS-montörer och snickare.

Lösvirkeshus eller modulhus?

Det finns flera sätt att bygga hus, bland annat:

• Lösvirke. Lösvirkeshus kan utformas som du själv vill. Du köper in materialet planka för planka. Lösvirkeshus är bra för dig som själv är händig och som vill kunna spara in pengar på bygget. Nackdelen med lösvirkeshus är att det kan vara svårare att beräkna totalkostnaden för huset än om du exempelvis köper ett kataloghus. Fördelen med lösvirkeshus är att du kan bestämma exakt hur huset ska se ut. Vissa hustillverkare säljer kataloghus som lösvirke, vilket innebär att de levererar allt material till kataloghuset men det är ditt ansvar att bygga ihop det. Vill du bygga huset själv men slippa såga och kapa material kan du köpa ett kataloghus i byggsats. Då levereras alla delar av huset och du ska endast montera ihop dem.  
• Moduler. Modulhus är en typ av kataloghus och är ett färdigbyggt hus som levereras inflyttningsklart. Modulhus kan bestå av en eller flera moduler och nästan hela husbygget färdigställs i en fabrik
• Kataloghus. Kataloghus kallas även för nyckelfärdiga hus och innebär i korthet att du köper en prefabricerad husmodell hos en hustillverkare. Nyckelfärdigt betyder olika saker hos olika hustillverkare, men vanligtvis är husen i stort sett inflyttningsklara. Dock ingår sällan husgrund och markarbete.

När du ska bygga hus i lösvirke är det bra att utfärda en kostnadskalkyl. Det innebär i korthet en lista där alla kostnader finns uppspaltade:

• Tomt. Kostnader för tomten är bland annat köpeskilling, anslutningsavgift för el, vatten och avlopp.
• Markarbete. Kostnader för förberedelse av tomten är bland annat schaktning, förberedning för platta, stenkista och dränering.
• Material. Kostnader för allt virke, installationer och hantverkarkostnader.
• Byggrelaterade kostnader. Innefattar bland annat kostnader för lagfart, pantbrev, nybyggnadskarta, utstakning, bygglov, bygganmälan, kvalitetsansvarig, besiktningar och byggherre.

Hantverkare till lösvirkeshus

När du bygger hus, oavsett om du bygger i lösvirke eller beställer ett modulhus, kan du välja bland olika entreprenadformer.

• Totalentreprenad. Totalentreprenad innebär att en och samma entreprenad ansvarar för såväl projektering som arbetsutförande av husbygget. Den här entreprenadformen passar dig som inte vill lägga mycket tid själv eller inte vill ha ansvaret för byggnadsprojektet. Huvudentreprenören ser istället till att anlita relevanta underleverantörer som exempelvis VVS-installatörer, snickare och elektriker. 
• Utförandeentreprenad. Väljer du utförandeentreprenad är det du som ansvarar för projekteringen av bygget medan entreprenören ansvarar för själva arbetsutförandet. Väljer du utförandeentreprenad har entreprenören inget funktionsansvar (de har inget ansvar för att säkerställa att byggnaden fyller en avtalad funktion), däremot måste arbetsutförandet ske på ett fackmässigt sätt.

Bygga hus i lösvirke – kalkyl

När du planerar att bygga hus i lösvirke på egen hand eller med hjälp av snickare, är det viktigt att du gör en kostnadskalkyl för allt. I kalkylen räknar du ut vad olika saker kommer att kosta, det blir betydligt enklare att beräkna projektets totala kostnad på det sättet. En kalkyl för lösvirkeshus bör bland annat innehålla:

• Virke. Här ingår allt från plankor, spik och ångspärr till dörrar, fönster och liknande. Virkeskalkylen är stor och det är bra att specificera kostnaderna så gott som möjligt.
• Värme. Värmepump och installation.
• Ventilation. Installation.
• El. Installation och armaturer.
• VVS. Kom ihåg att inkludera golvvärme om du ska ha det.
• Braskamin och skorsten. Kostnad för material och installation.
• Ytskikt. Målning och tapetsering.
• Kök och badrum. Inredning, ytskikt och installationer.
• Dokument. Lagfart, pantbrev, nybyggnadskarta, utstakning, bygglov, bygganmälan, kontrollansvarig, försäkringar och byggherre.
• Hantverkare. Antal timmar och typ av hantverkare.
• Tomt. Exempelvis sprängning, schaktning, dränering och stenkista.

Förutom entreprenadformer finns det även olika typer av upphandlingsformer. Upphandlingsformer reglerar hur många entreprenörer som måste upphandlas samt vilket förhållande de har gentemot varandra. I Sverige använder vi tre typer av upphandlingsformer:

• Delad entreprenad. Väljer du delad entreprenad innebär det att du som beställare upphandlar och skriver avtal med alla inblandade entreprenörer (exempelvis snickare, grundläggningsföretag och VVS-montör). När du väljer delad entreprenad kan du antingen låta en huvudentreprenör sköta samordningen av alla olika entreprenörer på arbetsplatsen. Om du inte utser någon huvudentreprenör är du själv ansvarig för samordningen, vilket innebär ganska mycket arbete och tid. Som byggherre kan du anlita en projektledare som sköter samordningen.
• Generalentreprenad. Väljer du generalentreprenad behöver du som beställare endast upphandla med en huvudentreprenör som i sin tur ansvarar för att upphandla och skriva avtal med andra underleverantörer.
• Samordnad generalentreprenad. Vill du ha kontroll över hur projektet ska planeras, samordnas och slutföras? Då kan samordnad generalentreprenad passa bra. Det är en upphandlingsform som innebär att du köper in själva byggnadsmaterialet och projekteringen hos ett företag och anlitar ett annat företag för byggarbetet. Därefter behöver du även anlita andra underleverantörer som elektriker och VVS-installatörer. Man kan säga att samordnad generalentreprenad är ett slags mellanting mellan generalentreprenad och delad entreprenad.

Oavsett vilken typ av entreprenad och upphandlingsform du väljer, är det viktigt att du gör en noggrann undersökning först. Det finns en uppsjö byggföretag och underleverantörer och det är inte alltid så enkelt att välja rätt hantverkare. Några tips när du ska jämföra och anlita hantverkare för ditt husbygge:

• Offertförfrågan. Börja med att kontakta ett par olika hantverkare genom att skicka ut offertförfrågan via vår offerttjänst. Kom ihåg att noggrant beskriva projektet så detaljerat som möjligt. Ju mer utförlig din offertförfrågan är, desto mer exakt kostnadsförslag kan hantverkaren ge dig.  
• Recensioner. När du hittat några intressanta hantverkare är det viktigt att du bildar dig en uppfattning om företaget. Läs recensioner och omdömen från tidigare beställare, då är det enklare att ta reda på hur hantverkaren eller företaget skötte arbetet. Var de försenade? Hade de ett trevligt bemötande?
• Kvalitetskontroll. Verkar allt bra hittills? Kom ihåg att dubbelkolla hantverkarens pålitlighet genom att söka på företaget hos allabolag.se. Då kan du se om företaget har några betalningsanmärkningar. Du bör även ta reda på vilka försäkringar företaget har samt att de innehar F-skatt.
• Offerter. När du väl får tillbaka offerterna kan du enklare jämföra de olika hantverkarna. Kom ihåg att inte bara titta på priset, det betyder inte särskilt mycket om du inte vet vad det omfattar. Kontrollera vad som ingår i priset samt vilken den beräknade tidsåtgången är. Vad händer om arbetet blir försenat? Kom ihåg att kostnaden för hantverkare är väldigt varierande beroende på vilken typ av hantverkare det är. Pris för snickare ligger på cirka 300 – 500 kronor i timmen medan en behörig elektriker tar mellan 500 och 800 kronor i timmen.
• Avtal. När det är dags att skriva avtal är det väldigt viktigt att inget utelämnas. Allt som ska göras ska finnas nedskrivet, likaså vad som händer om projektet blir försenat samt om ROT-avdraget ska räknas med.

Vanliga frågor och svar