Funktioner

För att du ska bli nöjd med din svets är det viktigt att kontrollera vilka funktioner den har. Olika typer av svetsar (exempelvis MIG- och TIG-svets) har olika funktioner. Här är de vanligaste funktionerna:

• Strömstyrka. Ju högre strömstyrka svetsen har, desto högre värme kan den generera. Vid arbete med tunnare metallstycken räcker det vanligtvis med 30 ampere. Ska du svetsa i tjockare metaller bör du ha en svets på minst 140 ampere. Men alltför starka svetsar kan inte användas till tunna och finare metallstycken eftersom svetsen då riskerar att bränna igenom metallen. Det bästa är att välja en modell där du kan justera temperaturen.
• Arbetscykel. Arbetscykel avser den procentuella del du aktivt kan svetsa under ett tidsförlopp på tio minuter. Efter en stund kommer svetsen att stänga av sig själv för att inte bli överhettad. En svetscykel på 40 % innebär en aktiv svetstid på fyra minuter och därefter behöver verktyget vila i sex minuter.
• Trådmatningshastighet. Den här funktionen påverkar hur snabbt metalltråden matas fram ur svetsen. Är utmatningen för snabb kommer det resultera i att tråden skjuts ut i alla möjliga riktningar och det kan också stänka. Är utmatningshastigheten för långsam kommer svetsresultatet bli ojämnt. Det är därför bra att välja en svets med anpassningsbar matningshastighet så att du kan välja hastighet beroende svetsuppdrag.
• Gas eller inte. Det finns svetsar som drivs av både gas och utan. Svetsar med gas har en särskild skyddsgas, som skyddar tråden mot syre. När man svetsar utan gas använder man en annan typ av tråd, så kallad flusstråd, den behöver ingen skyddsgas utan skyddar sig själv.

Svetsmetoder

När du börjar leta efter svetsar kommer du snart upptäcka att det finns olika svetsmetoder: MMA-, MIG-, TIG- och MAG-svetsning. Det finns även olika varianter av svetsar som passar respektive metod.

• MMA-svetsning (pinnsvetsning): MMA (Manual Metal Arc) är en förkortning av metallbågsvetsning men är mer känd som pinnsvetsning. Den här svetstekniken skiljer sig lite från de andra eftersom svetstråden kontinuerligt förkortas under arbetet. När man TIG- eller MAG-svetsar måste man hela tiden hålla ett avstånd från brännaren och arbetsstycket. Men vid MMA-svetsning ska elektrodhållaren istället föras närmre arbetsstycket eftersom elektroden och smältbadet måste vara konstant. Detta gör MMA-svetsning lite mer komplicerad än de övriga teknikerna. MMA-svetsning är vanligast förekommande vid installationsarbeten och vid svetsning av rörledningar.
• MIG/MAG-svetsning: MIG (Metal Inert Gas) och MAG (Metal Active Gas) är två andra svetstekniker som behöver olika gaser för att fungera. Vid MIG-svetsning använder man en inert gas (gas som inte reagerar kemiskt med omgivningen), exempelvis argon. Vid MAG-svetsning används istället en aktiv gas (gas som deltar i de kemiska processerna). Både MIG- och MAG-svetsning är vanliga svetsmetoder vid reparation av bilplåtar. MIG-svetsar har en strömkälla och ett matarverk, antingen som en enhet eller två separata. I matarverket matas det ut en trådelektrod, alternativt en rörelektrod. Elektroden leds ut i svetspistolen.
• TIG-svetsning: TIG (Tungsten Inert Gas) är en svetsmetod som skiljer sig mycket från MIG- och MAG-svetsning eftersom TIG-svetsning inte förbrukar elektroden. Elektroden som används är oftast någon typ av volframlegering. TIG-svetsning används oftast när kraven på beständighet är högre än den för MIG-svetsning. TIG-svetsning ger vanligtvis bättre förband med färre defekter.

MIG/MAG-svetsning är en av de vanligaste teknikerna och har många fördelar. MIG-svetsar är till exempel enklare att lära sig hantera än en TIG-svets. Eftersom svetsen kontinuerligt matar fram tråd kan du svetsa under längre tid och med hög precision. Svetstekniken avger förhållandevis lite rök och kan användas för att svetsa djupare.

Skyddsgas

Ska du använda en MIG-svets måste du även använda någon typ av svetsgas:

• Argon. Används för att skydda svetsen från syret i luften och kan även blandas med koldioxid för att skapa en stabilare svetsbåge.
• Helium. Används oftare vid TIG-svetsning än vid MIG-svetsning eftersom den vid MIG-svetsning är svår att penetrera.
• Syre. Syre används sällan för sig själv utan blandas med exempelvis argon (då cirka 5 % syre), vilket gör att svetspölen flyter bättre.
• Koldioxid. Särskilt användbart vid MIG-svetsning och för tjockare material.

Så svetsar du

Innan du börjar svetsa behöver du förstås veta hur just din svets fungerar samt använda rätt typ av skyddsutrustning (se nedan). Så här svetsar du en kantfog:

1. Ställ in strömstyrkan. Ju tunnare metaller som ska svetsas, desto lägre strömstyrka. Ska du svetsa i tjock metall måste du öka strömstyrkan.
2. Håll svetspistolen nära arbetsstycket. När du svetsar ska munstycket hållas cirka en centimeter från arbetsstycket. Kom ihåg att vinkla pistolen till cirka 80 grader innan du börjar svetsa.
3. Punktsvetsa. Det finns olika sätt att svetsa på, men om du ska punktsvetsa klickar du ut små bitar av svetstråden.
4. Fullsvetsa. Om du ska fullsvetsa för du pistolen i en glidande rörelse. Det kan krävas lite övning innan du får till rätt rörelse.
5. Efterbehandla. Efter att du svetsat är ytan alltid lite ojämn och metallen kan även ha missfärgats. För att få bort missfärgning använder du en vanlig stålborste i vinkelslipen, alternativt kan du använda en slipmaskin. För att ta bort tjocka ojämnheter slipar du med vinkelslip. Börja med en slipskiva i metall och övergå sedan till en lamellskiva.
6. Måla. Om du vill efterbehandla svetsjobbet med lack eller färg måste du först avfetta metallen, exempelvis med T-sprit eller aceton.

Misstag och åtgärder

Vanliga problem som uppstår vid svetsning är att man använder för lite gas eller för hög strömstyrka.

• För lite gas. Svetsfogen får fula fördjupningar.
• För låg strömstyrka. Svetsfogen ligger som en upphöjd korv på metallen.
• För hög strömstyrka. Svetsen bränner hål i metallen.

Ett tips är att provsvetsa på en testbit innan du kör igång på riktigt. Då kan du testa strömstyrkan och gasen och hitta rätt balans.

Skyddsutrustning

Vid svetsning uppstår det gnistor som flyger runt i luften. För att inte skada ögonen eller händerna är det viktigt att alltid använda rätt typ av svetsutrustning:

• Huvudskärm. Den skyddar hela ansiktet och ska ha mörkt glas (märkt DIN 9).
• Kläder. Kroppen ska vara skyddad med kläder som inte innehåller något syntetmaterial. Svetsgnistor kan lätt flyga och landa på huden där de fastnar.
• Handskar. Välj tjocka arbetshandskar som klarar av höga temperaturer för att skydda händerna.
• Skor. Använd stängda skor eller stövlar och se till att det inte finns någon bar hud mellan skor och byxben.

Vanliga frågor och svar