Pinnsvets – så fungerar den

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~3 minuter

Pinnsvets, även känd som bågsvets eller MMA-svets (manual metal arc), är ett svetsverktyg som används vid metallbågsvetsning. Det är en svetsmetod där en ljusbåge tänds mellan elektroden och arbetsstycket. Här går vi igenom hur pinnsvetsen fungerar och hur svetsmetoden ser ut.

Metallbågsvetsning med pinnsvets

Vid metallbågsvetsning tänds en ljusbåge mellan svetsens elektrod och arbetsstycket genom kortslutning. Vid den här kortslutningen frigörs energi, vilket gör att svetstråden smälter och omvandlas till droppform. Även höljet runt elektroden smälter och följer med i droppövergången. Det bildar ett skyddande slagg. När man utför metallbågsvetsning använder man en elektrod, även kallad kärntråd (den har ett utvändigt skyddande hölje). Höljet runt kärntråden har en uppgift: att stabilisera ljusbågen, utveckla en skyddsgas och avge det skyddande slagget. Slagget är viktigt vid metallbågsvetsning eftersom det skyddar svetssmältan (själva smältpölen) från att oxidera vid kontakt med luften.

Pinnsvetsning är en av de vanligaste svetsmetoderna och ger en mycket driftsäker svetsning eftersom den inte är känslig för väder och vind. Dessutom klarar svetsmetoden av lättare rostbildning. Det krävs ingen skyddsgas till den här svetsmetoden, till skillnad från exempelvis TIG-svetsning. Svetsmetoden skiljer sig något från övriga svetsmetoder eftersom svetstråden förkortas vid pinnsvetsning. När man utför TIG- eller MAG-svetsning ska avståndet mellan brännare och arbetsstycket vara konstant. Men vid pinnsvetsning måste elektrodhållaren ständigt föras närmre och närmre arbetsstycket så att elektroden och smältbadet är konstant.

Namnet pinnsvets kommer ifrån svetsens skyddade elektroder, de kallas nämligen även för pinnar. Dessa pinnar bildar ett skyddande lager vid svetsningen eftersom de är belagda med ett flussmedel. Flussmedlet bildar en tillfällig skyddsgas som skyddar smältpölen från luftföroreningar.

Pinnsvetsens grunder

Vid pinnsvetsning används en svetstråd i elektrodhållaren, den fungerar då som svetselektrod. Ljusbågen som uppstår brinner mellan svetstråden och arbetsstycket. Eftersom pinnsvetsning, eller MMA-svetsning, som det också kallas, är en väderbeständig svetsmetod, fungerar pinnsvetsning bra under de flesta förhållanden. Vanliga arbetsområden för pinnsvets är svetsning av rörledningar. Det går även att använda pinnsvets under vatten, dock krävs en särskild typ av elektrod som är utvecklad för just vatten. För att du ska kunna använda en pinnsvets krävs en strömkälla, en återledare och en svetsledare med elektrodhållare. Det behövs ingen skyddsgas eftersom elektroden redan har ett skyddande hölje som motverkar luftföroreningar.

Elektroderna som används vid pinnsvetsning är raka svetstrådar med ett skyddande hölje. Den ena änden av svetselektroden ska anslutas i elektrodhållaren, längst fram på svetsen. Den andra änden stryks mot arbetsstycket för att du ska kunna tända och starta ljusbågen. Starta svetsen genom att stryka elektrodens spets mot arbetsstycket. Så fort ljusbågen tänts ska elektroden föras tillbaka till fogens början. Här är det viktigt att hålla samma avstånd så att ljusbågen inte förlängs. När du svetsar är det viktigt att båglängden är kontinuerlig och så kort som möjligt. Efter att svetselektroden är förbrukad ska slaggen som uppstått avlägsnas. Rengör sedan den färdiga svetsytan med en stålborste för att få den jämn.

Vanliga frågor och svar

Nej, elektroden har redan ett skyddande hölje som fungerar som skyddsgas.

Det är ett svetsverktyg som används vid metallbågsvetsning (en svetsmetod där en ljusbåge tänds mellan elektroden och arbetsstycket (svetsfogen).

Vid pinnsvetsning förbrukas elektroden och det är viktigt att hålla ett kort och kontinuerligt avstånd mellan ljusbåge och underlag. Vid TIG- och MIG-svetsning används istället en skyddsgas som gör att elektroden är beständig och inte förbrukas under svetsningen.