Juridiskt bindande

Nämnden utgår från detaljplanen när den ska ta beslut om bygglov. Detaljplanen används framförallt i tätbebyggda områden i varje kommun, till exempel centrum- och de mest tätbebyggda bostadsdelarna. Dokumentet styr utformningen av markområden, byggnader och vegetation. Detaljplanen fungerar även som en garanterad byggrätt för fastighetsägare inom planområdet. Byggrätten gäller under en viss tid, vilken kallas genomförandetiden. Genomförandetiden ligger på 5 – 15 år.

Detaljplanen är juridiskt bindande och gäller för alla, det görs ingen skillnad på privatperson, myndighet, företag eller organisation. Endast kommunen får ta fram, häva och godkänna en detaljplan. Detaljplanen är till för att man enklare ska kunna planera för framtida byggen av handelsområden, kontor och bostäder samt veta hur man ska dra fram ledningar. Genom detaljplanen kan man även tydligt se hur alla tomtgränser är dragna, vilka storlekar husen har (längd, bredd och höjd) och vilka avstånd fastigheterna har i förhållande till varandra. Detaljplanen är giltig till dess att den upphävs, förändras eller ersätts av en ny.

Detaljplanens innehåll

Detaljplanen ser vid första anblick ut som en orienteringskarta och är uppmärkt med olika små symboler. Den består bland annat av:

• Plankarta med bestämmelser (här visas vad som gäller för själva marken som planen avser)
• Aktnummer (det nummer som beskriver den särskilda detaljplanen)
• Planbeskrivning (här beskrivs syftet med detaljplanen samt förutsättningar, genomförande konsekvenser med mera)
• Miljökonsekvensbeskrivning (ibland krävs en sådan om detaljplanen påverkar miljön på ett betydande sätt)

I detaljplanen ska det visas tydligt hur planområdet har delats upp för olika ändamål (bostäder, handel och industri) och de rådande bestämmelserna för dessa områden. I kartan kan man även utläsa hur marken används, var markerna avgränsas och liknande.

Så läser du en detaljplan

Detaljplanen visar ett detaljplanerat område på en karta och kan verka rörig för den som inte är van att läsa den. Det finns bland annat många förkortningar, symboler och färgmarkeringar. Här är betydelsen av några av dessa:

• B – betyder Bostäder och är gul
• C – betyder Centrum och är brun
• D – betyder Vård och är röd
• H – betyder Handel och är brun
• J – betyder Industri, Tillverkning och Materialhantering och är blågrå
• K – betyder Kontor och Konferenslokaler och är brun
• M – betyder Minneslund, Begravningsplats och Krematorium och är lila
• N – betyder Friluftsliv och Camping och är mörkgrön
• P – betyder Parkering och Garage och är grå
• R – betyder Kultur och Fritid och är rosa
• S – betyder Skola och Högre utbildning och är röd
• T – betyder Järnväg och Tunnelbana och är grå
• V – betyder Hamn, Utfyllnader och Kanaler och är grå
• W – betyder Vattenområden och är ljusblå
• U – betyder att marken ska vara tillgänglig för allmänna och underjordiska ledningar
• Q – står för ett skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Detaljplan – symboler och siffror

• 0.0 inuti en romb – står för totalhöjd angivet i meter
• Korsmarkering – betyder att endast uthus och garage får byggas
• Prickmarkering – betyder att inga byggnader får uppföras
• Ringmarkering – betyder att marken får byggas under/över med körbart bjälklag

Så går planprocessen till

När kommunen ska ta fram en detaljplan för att se hur mark och vatten får användas görs detta enligt en särskild planprocess. Denna process regleras i sin tur av plan- och bygglagen, förkortat PBL. Processen följer vissa steg:

1. Planbesked
2. Planprogram
3. Detaljplan
4. Andra förfaranden

Ibland startar en planprocess genom att en förfrågan om planbesked kommer in till kommunen, till exempel från en fastighetsägare. Planbeskedet är en begäran om att få ändra, upphäva eller skapa en ny detaljplan. När planbeskedet kommer in påbörjas planprocessen genom att kommunen utreder förutsättningarna för projektet. De gör även en bedömning om huruvida projektet är lämpligt. Därefter är det stadsbyggnadsnämnden som tar beslut om kommunen ska planlägga projektet eller inte. De ger även besked om när projektet i så fall kan börja. När beslut är fattat ger stadsbyggnadsnämnden planbesked och ett uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen om att påbörja planarbetet.

Planarbetet påbörjas ofta med ett planprogram. Planprogrammet kartlägger alla de övergripande förutsättningarna samt mål och utgångspunkt för den nya detaljplanen. Ibland händer det att kommunen går direkt till ett detaljplanbesked. Det är även kommunen som bestämmer om det behövs ett planprogram eller inte. För att kunna fatta ett så välgrundat beslut som möjligt ger kommunen berörd allmänhet möjlighet att lämna synpunkter. När planprogrammet är godkänt kan arbetet med att ta fram detaljplanen sätta igång.

Det är i detaljplanen som det beskrivs hur vatten- och markområden får användas. Planen består bland annat av en plankarta och en planbeskrivning. Efter att detaljplanen är färdig ska det ligga öppet för granskning i minst två veckor. Skulle alla inblandade vara överens kan granskningstiden kortas. Under själva granskningsperioden ges berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter och andra förslag. Finns det synpunkter och förslag ska kommunen sammanställa dem och komma med ett granskningsutlåtande. När det är klart ska alla berörda parter få tillgång till materialet och se att synpunkterna blivit tillgodosedda.

Ofta tar planprocessen slut här, men ibland krävs ett utökat förfarande. Det behövs när:

• Förslaget inte godkänns av länsstyrelsens granskningsyttrande.
• Förslaget har särskilt stor betydelse för allmänheten eller när förslaget av annan anledning har stor betydelse.
• Förslaget kan medföra stor miljöpåverkan.

Vanliga frågor och svar om detaljplan