Anlägga uppfart själv eller anlita företag?

Uppfartens material påverkar både underhåll och skötsel. Samtidigt är det förstås viktigt att välja ett material som matchar tomtens och bostadshusets utseende. Innan du väljer material är det bra att fundera över både pris, funktion och själva anläggningen – kan du göra det själv eller måste du anlita firma?

Ytskikt

En uppfart ska vara vacker och inbjudande men samtidigt hållbar och praktisk. Eftersom fordon kommer att köras fram och tillbaka på uppfarten måste underlaget tåla stor belastning. Oavsett vilket ytskikt (material) som används är underlaget av största vikt. Marken måste stadgas upp med ett bärlager, exempelvis förstärkningsgrus eller sättgrus. Innan du bestämmer dig för om du vill stenlägga, sätta plattor, grusa eller asfaltera uppfarten, är det bra att hitta inspiration till uppfarter, exempelvis på Pinterest.

Olika typer av material

• Grus. Många väljer att ha grus på uppfarten, ett förhållandevis billigt material som är enkelt att lägga själv. Samtidigt ger en grusad uppfart ett inbjudande intryck. Nackdelen är att det sprätter överallt. Du kommer få med dig grus in i hallen och i bilen och det kommer förmodligen även hamna på gräsmattan (vilket kan bli problematiskt när du ska använda gräsklipparen).
• Asfalt. En stor fördel med asfalt är att materialet är lättskött och tåligt. Väder och vind påverkar inte asfalten på samma sätt som grus. Ogräs har svårare att ta sig igenom asfalt än grus. Inte heller blir asfalt lika lerig som grus kan bli vid hårt regn. Nackdelen med asfalt är att det kostar mer än andra material och är svårare att anlägga. Den här typen av uppfart måste oftast anläggas av kunniga hantverkare. Här kan du läsa mer om asfalterade uppfarter och hitta erfarna hantverkare.
• Marksten/kullersten. Kullersten i ett tjusigt mönster är kanske den pampigaste uppfarten av alla. Stenar och stenplattor i olika storlek och utföranden ger ett gediget och exklusivt intryck och passar dig som vill ha en mer iögonfallande design på uppfarten och som kanske bor i ett hus där en stenlagd uppfart passar bäst rent stilmässigt. Stenplattor håller länge om de sköts om. Det är även nackdelen, själva skötseln. En stenlagd uppfart har små springor mellan varje platta vilket innebär att gräs (ogräs) kommer växa upp där. Du behöver alltså regelbundet rensa bort ogräs för att plattorna eller stenarna ska hålla sig snygga och rena. Men det är förstås en smaksak, för lite växtlighet kan också vara dekorativt.

Marksten, kullersten och stenplattor kräver mer skötsel än asfalt, men det finns knep för att slippa växtlighet mellan plattorna, till exempel att använda fogsand i springorna. Det är en särskild sorts sand som borstas ned i springorna och som då täpper till och motverkar ogrästillväxt. Själva anläggningsarbetet med stenplattor är mer tidskrävande än att anlägga en garageuppfart med grus. Det är dock inte särskilt avancerat men kräver en del förarbete. Kostnaden för stenplattor varierar en del beroende på material.

Kvadratmeterpris

• Betongsten: 150 – 300 kronor
• Kullersten: 150 – 300 kronor
• Smågatsten: 500 – 700 kronor
• Färdigpassad natursten: 500 – 700 kronor
• Marktegel: 500 – 700 kronor

Även om betong- och kullersten ligger i samma prisklass får du räkna med att anläggningen av kullersten blir dyrare eftersom det tar längre tid att lägga ut stenarna (om du anlitar en firma). Det är viktigt att inte bara titta på det lägsta ursprungspriset när du väljer material till uppfarten. Även om asfalt initialt är dyrare än exempelvis grus, kommer asfalt hålla och du slipper dessutom underhåll och skötsel.

Priset för grus kan skilja sig mycket beroende på vilken typ det gäller. På de flesta håll i landet finns grustag dit man kan åka och fylla en släpkärra med grus för några hundralappar.

Material och verktyg

Det behövs olika typer av verktyg, maskiner och material för att anlägga en uppfart. Vibrationsmaskiner för att packa gruset går att hyra hos de flesta större byggvaruhus.

Det här behövs

• Bergskross
• Stenmjöl
• Marksten (eller annat ytskikt)
• Fogsand
• Fiberduk
• Spade
• Skottkärra
• Snöre och pinnar
• Tumstock
• Vattenpass
• Kratta
• Markvibrator
• Rätskiva eller helt rak planka
• Stål- eller järnrör för avdragning
• Stenkap (om du vill skära till plattorna i annan storlek)

Köp ditt material hos Beijer Bygg

Hitta ditt byggmaterial hos Beijer Bygg.

Till hemsidan

Köp dina verktyg hos Proffsmagasinet

Till hemsidan

Anlägg en uppfart – steg för steg

Oavsett om du ska asfaltera uppfarten, lägga marksten eller grusa gårdsplanen krävs ett noggrant grundarbete innan du kan börja. När du väl arbetar med bärlagret ska du komma ihåg att behålla ett dräneringsfall på cirka 1 – 2 centimeter från byggnaden.

Gör så här

1. Märkning. Bestäm först hur uppfarten ska se ut. Hur stor ska den vara? Kanske behöver den ha plats för flera bilar. Ska uppfarten vara tillräckligt stor för att du ska kunna vända med bilen. När du bestämt ytan märker du upp den genom att spika ner pinnar och sedan spänna upp ett snöre mellan dem. Efter uppmärkningen ser du genast om uppfarten känns lagom stor eller om du vill göra justeringar.
2. Grävning (schaktning). Grävarbetet är det tyngsta jobbet. När du märkt ut hur stor uppfarten ska vara och hur den ska placeras är det dags att gräva bort det översta jordlagret, minst 20 centimeter djupt. Hur djupt du ska gräva beror på vilket ytskikt du ska ha. Om det ska vara marksten kan behöver du antagligen gräva bort minst 35 centimeter. För grus behöver du inte gräva så djupt, men det översta jordlagret måste alltid tas bort.
3. Bärlager. Efter att all jord grävts bort ska bärlagret anläggas. Hur många bärlager (grus) som behövs varierar beroende på markens förutsättningar. Är marken mjuk och instabil krävs fler bärlager. Varje bärlager ska vara cirka 10 – 15 centimeter högt. Efter varje bärlager som läggs ut är det viktigt att lagret packas ordentligt och jämnas ut. För att gruset verkligen ska bli hårt och stabilt är det bra att använda en så kallad padda (vibrationsstamp) som vibrerar marken och gör att gruset faller ihop tätt. Vattna varje bärlager som har lagts ut innan du använder vibrationsstampen så blir gruset ännu hårdare packat.
4. Avdragsbanor. När bärlagret är packat och utjämnat ska stålrör läggas ner vid varje sida av uppfarten (beroende på hur stor uppfarten är kan flera rör behöva användas). Eftersom marken nu är hårt packad behöver du först gräva ur ett spår där röret kan grävas ner. Stålrören används för att säkerställa att hela uppfarten blir rak och jämn. Med en stålskiva eller en helt rak planka drar du sedan jorden rak. Med hjälp av stålrören kan du dra plankan ovanför rören för att jämna ut. Du ser direkt om det behövs mer grus för att komma upp i rätt nivå. När marken är jämn tar du upp stålrören. Kom ihåg att fylla sand i rännorna som bildas efter att rören tas upp.
5. Fiberduk. Fiberduken används för att motverka att ogräs växer upp genom uppfarten. Duken hjälper även till att separera de olika skikten i marken (grus, jord och ytskikt). Utan en duk riskerar jorden att blandas samman med gruset, vilket försämrar bärigheten. Grusets dräneringsförmåga blir också sämre. Genom att lägga ut en fiber- eller markduk förstärks bärigheten i marken och risken för sättningar minskar (sättningar innebär att markytan sjunker på grund av den underliggande jordens kompression). Skulle duken inte vara tillräckligt stor kan du överlappa med en annan, i så fall ska överlappningen vara minst 40 centimeter.
6. Ytskikt. När duken är på plats häller du på ett förstärkningslager, nu med bergskross 0/32 millimeter. Se till att även packa detta lager packas hårt. När stenkrossen är utspridd på duken ska den planas ut med en kratta. Därefter ska stenmjöl läggas över stenkrossen. Kom ihåg att jobba med vattning och vibrationsplatta för att pressa samman lagren så tätt som möjligt. Nu är grundarbetet färdigt och du kan välja att antingen stenlägga, grusa eller asfaltera uppfarten. Väljer du plattor avslutar du med att borsta ner fogsand i springorna.

Bärlager till uppfart

Bärlagret är ett dränerande krossmaterial. Det finns många sorters bergkrossprodukter, varav de vanligaste är makadam, stenmjöl och bergkross. Alla olika typer av bergskross finns i flera dimensioner, allt från små fraktioner (till exempel stenmjöl) till större stenbitar (till exempel makadam). Bergkrossprodukter märks därför med dimensioner ”0/6” vilket helt enkelt innebär att krosset består av allt från mindre fraktioner från 0 millimeter upp till krossflisor på upp till 6 millimeter. Makadam kan användas till både förstärkningslager och som ytskikt och är grövre än andra krossmaterial. Vanliga dimensioner är 2/4, 8/11 och 8/16. Materialet saknar finmaterial vilket innebär att det är grövre och har bra dräneringseffekt. Makadam är dessutom motståndskraftigt mot tjäle och frost.

Obs!

0/32 millimeter betyder att bergkrossen består av små krossflisor mellan 0 millimeter upp till 32 millimeter

Tjäle uppstår när vattnet i marken sjunker till noll grader och fryser. Marken blir då hård och svår att gräva i. Innan du väljer bergkrossmaterial kan det vara bra att kolla upp hur känsligt det är mot just frost och tjäle. När tjäle bildas ”växer” marken lite eftersom vattnet expanderar vid fryspunkt. Det kan resultera i att plattsättningen på uppfarten blir ojämn och skev, plattorna kan till exempel glida ifrån varandra. Har du en gruslagd uppfart sker inget särskilt vid frost och tjäle. Bärlager till garageuppfart har en viktig uppgift eftersom det dels skapar en jämn yta att stenlägga eller asfaltera, dels kan bärlagret fungera som en isolering. Genom att förstärka (öka) bärlagret på höjden skapas bättre isoleringseffekt. Det finns även särskild isolering som säkerställer att temperaturen inte går under ett par plusgrader.

Bra att veta!

Stenmjöl fungerar ofta bra till plattsättning, men med vissa undantag. Är plattorna inte tillräckligt tjocka kan de knäckas av vid belastningen av ett fordon. För tunnare plattor kan det vara bättre att använda en gjuten sula istället för stenmjöl. För tjockare marksten och kullersten fungerar det dock bra med stenmjöl.

Vanliga frågor och svar