Matilda Nobel
/ Lästid: ~12 minuter
Eternit är ett byggmaterial som användes flitigt i Sverige fram till 1982, främst som fasad- och takmaterial. Trots förbudet finns det fortfarande många byggnader med eternitfasader och eternittak. I denna guide får du veta allt om eternit, hur det ser ut, vilka risker det innebär och hur du säkert kan hantera materialet.
Vad är eternit?
Eternit är ett asbestcementbaserat material som tillverkades av en blandning av cement (cirka 90 %) och asbest (cirka 10 %). Namnet Eternit kommer från latinets aeternitas som betyder ”evighet” – ett namn som speglar materialets exceptionella hållbarhet. Eternitplattor tillverkades genom att blanda vatten, cement och asbest till en massa som sedan komprimerades i en pappers- och pappmaskin, vilket resulterade i tunna men extremt tåliga plattor och skivor.
Materialet blev populärt som fasadmaterial och takbeklädnad tack vare sina utmärkta egenskaper:
- Väderbeständigt – tål alla väderförhållanden och temperaturer
- Brandtåligt – på grund av asbestinnehållet
- Långlivat – kan hålla i 50-70 år vid korrekt underhåll
- Underhållsfritt – kräver minimal skötsel
Hur ser eternit ut?
Många frågar sig hur eternitplattor ser ut och hur man känner igen materialet. Eternit har ett karakteristiskt utseende som gör det relativt lätt att identifiera:
- Färg: Vanligtvis blekgrå, grönaktig eller gråblå nyans
- Yta: Matt eller lätt glansig yta, ofta med små glimmerpartiklar
- Struktur: Hård, cementliknande konsistens
- Form: Platta, rektangulära skivor eller vågformade takplattor
- Kantbearbetning: Ofta raka, skurna kanter
Eternitplattor på fasader kännetecknas ofta av sin robusta, platta konstruktion medan eternittak kan ha både plana och vågformade profiler. Vid närmare granskning kan man ibland se små asbestfibrer i materialets yta, särskilt om plattorna börjat vittras.
Eternit innehåller asbest – därför är det farligt
Eternit är en av de vanligaste produkterna som innehåller asbest. Det går även under namnet asbestcement och består av krossad asbest som blandats med cement. Det är viktigt att förstå att asbest i eternit är farligt på grund av de mikroskopiska fibrer som kan frigöras vid bearbetning eller nedbrytning av materialet.
Så länge eternitplattor sitter uppe som fasad eller takbeklädnad och är i gott skick innebär det ingen omedelbar fara. Asbest är i regel ofarligt så länge det ligger bundet i det material som det finns i, exempelvis i eternitplattan. Problemet uppstår när materialet:
- Bearbetas (borras, sågas, slipas)
- Rivs eller demonteras
- Börjar vittra och spricka
- Utsätts för mekanisk påverkan
- Högtryckstväättas eller på annat sätt behandlas vårdslöst
Vid dessa aktiviteter bildas ett fint damm med små asbestfibrer som riskerar att tränga in i andningsorganen och i värsta fall orsaka asbestos, vilket också kallas för dammlunga, eller andra allvarliga lungsjukdomar.
Hälsorisker med eternit och asbest
Hälsoriskerna med asbest är allvarliga och väldokumenterade. Det som gör asbest särskilt farligt är att hälsoeffekterna ofta inte visar sig förrän efter 20-30 år, ibland ännu längre. Denna långa latenstid gör att många drabbas av asbestrelaterade sjukdomar decennier efter exponering.
Hur asbest påverkar kroppen
När asbestfibrer andas in händer följande:
- De nål- eller trådformiga asbestfibrerna, som bara är några tiondels millimeter långa, tar sig ner i andningsorganen
- Fibrerna klumpar ihop sig till små knippen som spjälkas på längden
- Vid inandning transporteras fiberknippena hela vägen ner i lungorna tills de når lungblåsorna (alveolerna)
- Därifrån kan de ledas vidare till lungsäcken och bukhinnan där de samlas
- Detta skapar en farlig förändring i vävnaden som kan leda till ärrbildning och cancer
Vanliga asbestrelaterade sjukdomar
- Asbestos (dammlunga): Kronisk lungsjukdom med ärrbildning i lungvävnaden och andnöd
- Mesoteliom: En mycket sällsynt men allvarlig cancerform i lungsäcken eller bukhinnan
- Lungcancer: Ökad risk vid exponering för asbestfibrer
- Pleuraplack: Förtjockningar i lungsäcken
Enligt Socialstyrelsen dör cirka 100 personer per år i Sverige av mesoteliom på grund av att tidigare i livet ha utsatts för asbesthaltigt damm. Dessa dödsfall är ofta kopplade till yrkesmässig exponering.
Riskgrupper
Det är framförallt hantverkare som historiskt har varit mest utsatta för asbest, till exempel:
När började man använda asbest i Sverige?
Asbest började användas i större skala i Sverige under tidigt 1900-tal, med störst utbredning mellan 1940- och 1970-talen. Eternitplattor blev särskilt populära under miljonprogrammets era. Sedan 1982 har eternit och alla former av asbest varit totalförbjudet i Sverige. Trots detta finns det fortfarande många hus och byggnader som har tak- eller fasadbeklädning i det hälsoskadliga materialet. Byggnader uppförda före 1982 kan därför innehålla asbest i olika former.
Eternit i ventilationssystem
Förutom att eternit användes som tak- och fasadbeklädnad var det även mycket vanligt att använda materialet vid tillverkning av ventilationssystem. Eternitkanaler och eternitrör för ventilation känns igen på sin karakteristiska fyrkantiga form, till skillnad från moderna runda ventilationskanaler.
Det är särskilt viktigt att vara försiktig med ventilationskanaler i eternit. Borstarna och verktygen som användes vid traditionell ventilationsrengöring kan frigöra farligt asbestdamm. Därför ska du aldrig rengöra eternitkanaler själv. Det är bättre att anlita ett specialiserat företag som kan byta ut hela ventilationssystemet mot moderna, asbestfria alternativ.
Kan man måla eternit?
Ja, det går att måla eternitfasader och eternittak med särskild eternitfärg. Att måla eternitplattor är ett sätt att fräscha upp utseendet utan att behöva riva materialet. Detta kan vara ett bra alternativ om eternitfasaden är i gott skick men behöver ett ansiktslyft.
När du ska måla eternit är det viktigt att:
- Tvätta eternitfasaden försiktigt – använd aldrig högtryckstvätt eftersom det kan frigöra asbestfibrer
- Använda en mjuk borste och mild tvållösning vid tvätt av eternittak eller fasad
- Välja rätt färg för eternit – specialfärg som är avsedd för asbestcement
- Applicera färgen försiktigt för att undvika att skada ytan
- Använda skyddsutrustning även vid målning
Att måla eternithus kan vara en kostnadseffektiv lösning jämfört med att byta fasad från eternit till andra material.
Att byta eternitfasad – kostnad och alternativ
Om du funderar på att byta fasad från eternit till trä eller andra moderna material är det viktigt att känna till kostnaderna och vilka alternativ som finns.
Vad kostar det att byta eternitfasad?
Kostnaden för att byta fasad eternit varierar beroende på flera faktorer, men generellt kan du räkna med följande:
- Borttagning av eternittak: 800-1 500 kronor per kvadratmeter
- Borttagning av eternitfasad: Liknande kostnad, beroende på åtkomlighet
- Ny fasad: Varierar kraftigt beroende på valt material (trä, puts, fibercementplattor utan asbest)
- Deponering: Cirka 1 125 kronor per ton (inklusive moms), vissa återvinningscentraler tar emot eternit gratis
Alternativ till att riva eternitfasaden
Det är inte alltid nödvändigt att ta bort eternit helt. Här är några alternativ:
- Inkapsling: Lägg ny fasad utanpå eternit utan att röra den gamla
- Målning: Måla eternitfasaden med lämplig färg
- Byte av enstaka plattor: Ersätt endast skadade eternitplattor med fibercementplattor eternit-liknande (asbestfria)
- Bevara: Om eternitfasaden är i utmärkt skick kan den ha kulturhistoriskt värde
Håltagning i eternit – så gör du säkert
Att borra i eternit kräver särskilda försiktighetsåtgärder eftersom håltagning frigör farligt asbestdamm. Här är grundreglerna:
- Asbesttillstånd krävs: För yrkesmässig hantering krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket
- Tidsbegränsning: Med tillstånd får man endast arbeta i max en timme – tillräckligt för att borra hål eller byta enstaka plattor
- Använd rätt verktyg: Lågt varvtal, fukta området
- Samla upp damm: Använd dammsugare med HEPA-filter
- Skyddsutrustning är obligatoriskt
Att ta bort eternitplattor säkert
Om du behöver ta bort eternitplattor är det viktigt att göra det på rätt sätt. Här är en steg-för-steg-guide:
Säkerhetsutrustning vid hantering av eternit
Om du själv ska ta bort eternit krävs inget formellt tillstånd för privatpersoner, men du måste använda korrekt skyddsutrustning:
- Halvmask med P3-filter – skyddar mot inandning av asbestfibrer
- Skyddshandskar – förhindrar hudkontakt
- Skyddskläder av engångstyp – kastas efter användning
- Skyddsglasögon – skyddar ögonen
Så demonterar du eternit säkert
- Fukta plattorna lätt för att minska dammbildning
- Demontera försiktigt – försök inte knäcka eller bryta plattorna
- Använd aldrig slagborr, vinkelslip eller andra verktyg som skapar mycket damm
- Använd aldrig högtryckstvätt på eternit
- Packa ned plattorna försiktigt i starka plastsäckar märkta ”ASBEST”
- Täta säckarna ordentligt
- Rengör arbetsområdet noggrant
- Tvätta eller kassera skyddsutrustningen enligt reglerna
Eternit återvinning och deponering
När eternitplattor eller eternitskivor tagits bort ska de deponeras på rätt sätt. Eternit får aldrig slängas i vanligt byggavfall eller grävas ner på tomten.
Så lämnar du eternit till återvinning
- Kontakta din kommun eller närmaste återvinningscentral i förväg
- Skriv ut och fyll i blanketten Karakterisering privatpersoner asbest och eternit
- Packa eternit i tåliga plastsäckar märkta med ”ASBEST”
- Transportera materialet försiktigt
- Lämna in tillsammans med ifylld blankett
Kostnad för eternit återvinning
Eternit återvinning kostar cirka 1 125 kronor per ton (inklusive moms) vid de flesta återvinningscentraler, vilket är ungefär lika mycket som återvinning av blandat byggavfall. Kostnaden kan variera mellan olika kommuner. Vissa återvinningscentraler tar emot mindre mängder eternit gratis från privatpersoner.
Detta gäller även om du endast behöver lämna en liten mängd eternit till återvinning, som en fönsterbräda i eternit eller några få eternitskivor.
Fibercementplattor – det moderna alternativet till eternit
Om du behöver ersätta trasiga eternitplattor kan du använda moderna fibercementplattor utan asbest. Dessa ser nästan identiska ut med traditionella eternitplattor men är helt asbestfria och därmed inte hälsofarliga. Fibercementplattor eternit-liknande finns tillgängliga i liknande format, färger och profiler som original eternit.
Eternit som kulturhistoriskt material
Det är viktigt att notera att eternitfasader och eternittak i gott skick faktiskt börjat få ett kulturhistoriskt värde. Eftersom antalet eternithus minskar och materialet inte längre tillverkas representerar välbevarade eternitbyggnader en viktig del av 1900-talets byggnadstradition. I vissa fall kan det vara värt att bevara och underhålla eternitfasaden istället för att riva den, särskilt om byggnaden har arkitektoniskt eller historiskt värde.
Vanliga frågor och svar om eternit
Eternit innehåller asbest blandat med cement och är potentiellt farligt, men endast när materialet bearbetas, rivs eller börjar vittra. Så länge eternitplattor sitter uppe som fasad eller tak och är i gott skick utgör de ingen direkt hälsorisk. Faran uppstår när asbest frigörs som damm och kan andas in. Eternit förbjöds i Sverige 1982 på grund av de allvarliga hälsoriskerna med asbest.
Ja, traditionella eternitplattor som tillverkades före 1982 innehåller alltid asbest – det är en grundläggande beståndsdel i materialet. Eternit består av cirka 90 % cement och 10 % asbest. Moderna fibercementplattor som ser likadana ut tillverkas dock utan asbest och är säkra att använda. Om byggnaden är uppförd före 1982 ska du alltid utgå från att eternitplattor innehåller asbest.
En eternitskiva har ett karakteristiskt utseende med en blekgrå, grönaktig eller gråblå färg. Ytan är vanligtvis matt eller lätt glansig och kan innehålla små synliga glimmerpartiklar. Materialet känns hårt och cementliknande. Eternitplattor kan vara platta eller vågformade (särskilt på tak) och har oftast raka, skurna kanter. Vid närmare inspektion kan man ibland se tunna, trådlika fibrer i materialets yta, särskilt om det börjat vittra.
Kostnaden för att ta bort eternit ligger vanligtvis mellan 800 och 1 500 kronor per kvadratmeter för rivning och bortforsling. Till detta kommer kostnaden för ny fasad, som varierar kraftigt beroende på vilket material du väljer (trä, puts, moderna fibercementplattor etc.). Deponeringskostnaden är cirka 1 125 kronor per ton. En komplett fasadrenovering där du byter från eternit till ett annat material kan därför bli en betydande investering, men är ofta nödvändig både av hälso- och estetiska skäl.
Inandning av asbestfibrer kan leda till allvarliga lungsjukdomar, men symtomen visar sig ofta inte förrän 20-30 år efter exponeringen. Asbestos (dammlunga) orsakar ärrbildning i lungvävnaden och andnöd. De inandade fibrerna fastnar i lungorna och kan inte brytas ner av kroppen. Långvarig eller intensiv exponering ökar risken för mesoteliom (en sällsynt men dödlig cancerform) och lungcancer. Cirka 100 personer per år dör i Sverige av asbestrelaterade sjukdomar. Enstaka, kortvarig exponering innebär lägre risk, men all exponering bör undvikas.
Ett välunderhållet eternittak eller en eternitfasad kan hålla i 50-70 år, ibland ännu längre. Detta är en av anledningarna till att eternit blev så populärt som byggmaterial – det är extremt hållbart och tåligt mot väder och vind. Tack vare denna långa livslängd finns det fortfarande många byggnader från 1940-1970-talen med ursprungliga eternitfasader i förvånansvärt gott skick. Det är denna exceptionella hållbarhet som gav materialet namnet ”Eternit” (från latinets ord för evighet).
Nej, det är absolut förbjudet att gräva ner eternit eller asbesthaltigt material på tomten. Eternit räknas som farligt avfall och måste hanteras enligt särskilda regler. Materialet ska alltid lämnas till godkänd återvinningscentral eller motsvarande. Att gräva ner eternit är inte bara olagligt utan också farligt för miljön och framtida markarbeten. Asbestfibrerna kan spridas och utgöra en hälsorisk under mycket lång tid.
Nej, det finns inget krav på att riva en eternitfasad så länge den är i gott skick och inte utgör en omedelbar fara. Många eternitfasader kan bevaras, särskilt de som har kulturhistoriskt värde. Alternativ till rivning inkluderar målning med lämplig eternitfärg, inkapsling genom att sätta ny fasad utanpå, eller byte av endast skadade plattor. Dock bör fasaden inspekteras regelbundet och åtgärdas om sprickor eller vittring uppstår, eftersom detta ökar risken för asbestspridning.
Det är asbestcement (ett material bestående av vatten och asbest).
Eternit innehåller asbest som är hälsofarligt att andas in, det kan orsaka cancer. Cirka 100 personer avlider varje år till följd av att ha andats in asbest tidigare i livet.
Cirka 10 %.
