Lister – bra att veta

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~5 minuter

Vid en husrenovering är det inte ovanligt att man gör färdigt allt förutom golvlisterna. Varför är det egentligen så? Visst, det kräver lite precision och beräkning för att få listerna exakt i position. Men när golvlisterna väl är på plats får hela golvet ett snyggt utseende. Här går vi igenom olika typer av lister och hur de används på bästa sätt.

Olika typer av lister

Lister är den sista touchen när du lagt ett nytt golv. Listen förenar vägg med golv på ett sömlöst sätt samtidigt som listens utseende påverkar helhetsintrycket. En list kan vara rak eller profilerad och olika hög. Höga lister kallas för socklar. Vanliga typer av lister:

  • Foderlister. Den här listen sätts mellan dörr eller fönster och vägg för att förhindra värmeförluster.
  • Sockellister. Sockellisten är en vanlig vägglist men som går högre upp på väggen. Den används för att dölja skarven mellan vägg och golv och för att skydda den nedersta delen av väggen mot nötning.
  • Skugglister. Skugglister är en typ av taklist som jämnar ut eventuella ojämnheter mellan vägg och tak.
  • Hålkälslister. Hålkälslister är ett annat namn för traditionella taklister. De sätts mot innertaket för att dölja skarven mellan vägg och tak. Hålkälslisten är en variant av taklist, andra varianter är skugglist och svanhalslist.
  • Foglister. Foglisten används för att täcka över skarvar och springor och för att markera övergången mellan tak och vägg.
  • Smyglister. Smyglisten används för att dölja skarvar. Den är en typ av avrundningslist som används för att dölja eventuella springor mellan dörrkarm och vägg.
  • Hörnlister. Listen sätts, till skillnad från kvartslister (som sätts vid innerhörn), vid ytterhörn. Den skapar en mjukare kant där ytterhörnet annars är vasst.
  • Trekantslister. Den här listen sätts vanligtvis mellan tak och vindskiva för att skapa en mjukare övergång. Förutom av estetiska skäl använder man trekantslister för att förhindra vatten från att tränga in under pappen efter att vindskivan väl täckts in.
  • Kvartslister. En list vars profil liknar en kvartscirkel och som vanligtvis används vid innerhörn för att skapa en mjukare kant.

Använd rätt typ av list

Ovanstående lista visar olika typer av lister som jämnar ut skarv mellan tak och vägg eller golv och vägg samt runt fönster och dörrar. Men det finns även andra begrepp inom lister att hålla reda på:

  • Golvsockel. Golvsockeln är den list som ligger längsmed golvet och som går utefter väggarna. Det finns olika typer av golvsocklar med olika profiler. 
  • Dörrfoder. Dörrfoder är lister som sätts längsmed sidan samt över skarven och som går mellan dörrkarm och vägg.
  • Fönsterfoder. Fönsterfoder är lister som sätts längsmed sidorna samt över fönstret. Den fyller samma funktion som dörrfoder fast används till fönster.
  • Fodersockel. Fodersockeln är den del av listen som sitter under dörrens foder där den möter golvsockeln.
  • Taklist. Taklisten är den list som skiljer tak från vägg.
  • Bröstlist. Bröstlisten används i kombination med väggpanel och är den list som går högst upp på panelen för att dela av panelen från den övriga väggen.
  • Dekorlist. Dekorlister används bland annat för att skilja vägg från tapet eller för att skapa dekorativa ”speglar” (speglar kallas den typ av ramverk som en panel ibland består av) på en slät vägg.
  • Fönsterbordlist. Fönsterbordlisten sätts på fönsterbrädans ytterkant för att skapa ett snyggare utseende.
  • Dörrlist. Dörrlisten används för att särskilja fyllningen från ramen på en dörr.
  • Krönlist. Krönlisten är kraftigare än övriga lister och används bland annat som en krona på ett köksskåp för att skapa ett snyggt avslut mellan skåp och tak.

Måla lister

Om du vill ha en annan färg på dina befintliga lister kan du enkelt måla om dem. Se till att välja en halvblank färg eftersom slitaget på lister är större än på den övriga väggen. En högblank färg gör att ljuset reflekteras i listen och alla mindre skavanker syns tydligt, därför är halvblank färg att föredra. För att den nya färgen ska fästas ordentligt och för att resultatet ska bli snyggt, är förarbetet viktigt. Så här målar du om dina dörrlister:

  1. Tvätta rent. Använd målartvätt för att få bort eventuell smuts och fett.
  2. Torka av med vatten. Efter att du tvättat listen med målartvätt ska du gå över ytan med en trasa fuktad med vatten för att få bort eventuella målartvättsrester.
  3. Känn på listen. Dra handen över listen för att upptäcka eventuella ojämnheter eller sprickor.
  4. Slipa. Om listen är sliten, har repor eller ojämnheter, kan du gå över den med ett slippapper (P120).
  5. Foga sprickor. Om det finns små sprickor i listen tätar du dessa med latexfog.
  6. Tejpa. Om du ska måla listerna när de redan sitter uppe är det viktigt att du först tejpar kanten som går mellan list och vägg för att förhindra att få färg på väggen. Kom ihåg att även täcka golvet så att eventuellt färgspill inte fastnar där.
  7. Måla med grundfärg. Börja med att måla listerna med grundfärg – använd en liten snickeripensel. Grundfärgen förbättrar vidhäftningsförmågan för ytterfärgen och skapar samtidigt en jämn bas att måla på.
  8. Låt torka. Låt grundfärgen torka ordentligt.
  9. Måla med täckfärg. Nu är det dags att lägga den sista strykningen med målarfärg. Det är praktiskt att välja en halvblank färg eftersom den upplevs som mindre smutsig. När du ska måla med täckfärgen ska du börja längst in mot dörren och jobba dig utåt – avsluta med fodret.

Vanliga frågor och svar

Vanliga lister är bland annat golvsockel, dörr- och fönsterfoder, fodersockel, taklist, bröstlist, dekorlist, fönsterbordlist, dörrlist och krönlist.

Börja med att tvätta med måleritvätt, slipa sedan bort eventuella ojämnheter och spackla vid behov. Stryk sedan på ett lager grundfärg och låt färgen torka. Efteråt målar du ett eller två lager med täckfärg (använd en liten snickeripensel).

En halvblank färg är att föredra eftersom ojämnheter inte syns lika tydligt som på exempelvis en helblank färg.

Lister är en estetisk detalj i hus och används för att täcka skarvar, exempelvis skarven mellan golv och vägg eller mellan tak och vägg.