Fogmassa

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

En fog är en skarv mellan två ytor, exempelvis det lilla utrymmet mellan två kakelplattor. En fog, oavsett om den ligger utomhus eller inomhus, bör alltid tätas. Det är viktigt eftersom det annars kan ta sig in fukt och drag mellan plattorna. I fogen läggs en så kallad fogmassa. Den fungerar som ett tätningsmaterial.

fogmassa

Elastiska och plastiska fogmassor

Förr i tiden kallade man i stort sett allt tätningsmaterial för kitt (både foglim, fönsterkitt och andra tätningsmassor) men idag skiljer man på lim och andra sorters fogmassor. Det finns flera typer av fogmassor och för att enklare skilja dem från varandra delas de ofta upp i:

  • Elastiska fogmassor
  • Plastiska fogmassor

Fogmassor (oavsett om de är elastiska eller plastiska) brukar delas in i fem underkategorier beroende på vilket material de består av; akryl, bitumen (olja), MS-polymerer, polyuretan och silikon. Oavsett kategori innehåller fogmassor alltid bindemedel, fyllmedel och armeringsmaterial. Bindemedlet är viktigt och avgör hur hållbar fogmassan är. Bindemedlet påverkar även hur tålig fogmassan är samt hur god vidhäftningsförmåga den har. Det här är särskilt viktigt om fogmassan ska användas på särskilt utsatta ställen i huset, till exempel där temperatur och luftfuktighet varierar mycket. När du väljer fogmassa är det viktigt att kontrollera att vidhäftningsförmågan är kompatibel med det material du ska foga, exempelvis kakel, betong, trä eller metall. Fundera över vilket ändamål fogmassan ska användas till. Fogmassa kan ha följande egenskaper:

  • Vattentålig
  • UV-kompatibel
  • Mögelhämmande
  • Kylbeständig
  • Övermålningsbar
  • Särskilt elastisk

Fogmassor är mer eller mindre färskvaror och det är sällan bra att köpa för mycket åt gången. De kan klara sig ett tag om du förvarar och försluter dem på rätt sätt, men oftast är det bättre att endast köpa den mängd du gör av med.

Olika typer av fogmassor

När du ska köpa fogmassa kan det vara enklast att besöka ett byggvaruhus och läsa vad som står på förpackningarna. Där finns tydlig information om hur produkten ska användas. Det finns flera olika typer av fogmassor:

  • Bitumenfogmassa.
    Den här typen av fogmassa skiljer sig från övriga varianter genom att den aldrig riktigt härdar. Det beror på att den är tillverkad av bitumen, som är en restprodukt som uppstår vid raffinering av råolja. Bitumenfogmassa påminner mycket om lim eftersom den alltid är mjuk på insidan. Den kan användas till allt från att laga papp- och shingeltak till att laga en takhuv.
  • Våtrumssilikon.
    Den här fogvarianten är den mest använda i badrum. Efter att den härdat blir fogen elastisk och rör sig med husets rörelser (som kan uppstå på grund av temperaturskillnader). Man lägger ofta våtrumssilikon i skarven mellan golv och vägg eftersom det är områden som kan röra på sig. Väljer man en oflexibel fog riskerar den att spricka. Våtrumssilikon håller bort väta och är relativt motståndskraftigt mot mögelpåväxt (även om man behöver byta ut fogen efter några år).
  • Brandfogmassa.
    När du vill förhindra värmespridning är brandfogmassa bra eftersom den tål temperaturer på upp till 1 200 grader. Ska du exempelvis laga något i braskaminen är detta rätt typ av fogmassa.
  • Glassilikon.
    Den här fogmassan används framförallt för att laga glas, som att limma ihop ett trasigt akvarium eller montera spegelglas. Glassilikon är genomskinligt och blir halvhårt efter härdning.
  • Polyuretanfogmassa.
    Det här är en av de mest hållbara fogmassorna. Den fäster på de flesta underlag och blir efter härdning högelastisk, petsäker och enkel att måla över med färg. Nackdelen är att den avger isocyanatgas (en kemisk förening som kan orsaka astma) innan den härdar. Det är därför viktigt att rummet har god ventilation under tiden du arbetar.
  • MS-fogmassa/lim.
    Den här fogmassan är bra när du behöver en extra tålig fog. I många fall går den att slipa efter härdning. Den används ofta till nåtning av båtdäck och som lim.
  • Byggfogmassa.
    En fogvariant som kombinerar många av silikonfogens och PU-fogens fördelar. Det är en mycket flexibel fog som tål rörelser upp till +/- 25 %. Den kan användas både inomhus och utomhus för att täta fogar mellan dörrar och fönster. Den är dessutom övermålningsbar och tål stora temperaturförändringar.
  • Akrylfogmassa.
    Det är snarare ett samlingsnamn för flera typer av fogmassor, till exempel akrylfog, målarfog, latex och byggfog. Den används bland annat till att dölja springor mellan foderlister och väggar. Den ska användas inomhus. Efter härdning går den att måla över och får då en gummiaktig konsistens. Den är inte elastisk.

Fogbredd

Det finns rekommendationer för hur bred fogen bör vara, beroende på vilket material du fogar:

  • 5–9 mm för våtpressade klinkerplattor
  • 3–6 mm för torrpressade klinkerplattor
  • 2–3 mm för kakelplattor
  • 1,5–2 mm för kantslipade plattor

Hur tjockt man ska lägga fogen beror på hur plattorna ser ut. Fogen ska ansluta till plattans kant, i nivå med plattans översida. Är plattorna rundade ska fogen ansluta i rundningens nederdel. Fogen har vanligtvis en lätt konkav form. När du fogar kakelplattor kan du stryka på fogen så att den breder ut sig över plattans kanter. Överskottet tvättar du enkelt bort efteråt med en fuktig trasa.

Vanliga frågor och svar

Det är ett tätningsmaterial som används för att täta springor inomhus och utomhus, till exempel mellan kakelplattor.

De vanligaste sorterna är bitumenfogmassa, våtrumsilikon, brandfogmassa, glassilikon, polyuretanfogmassa, MS-fogmassa, byggfogmassa och akrylfogmassa.

Öppnad förpackning kan hålla upp till ett år, men det är viktigt att förvara massan på rätt sätt; tätt försluten och inte för kallt så att frost bildas.