Matilda Nobel
/ Lästid: ~3 minuter
Innehåll i denna artikel
Kort om reglar
Ett annat ord för reglar skulle kunna vara rektangulära lister, till exempel i dimensionerna 45 x 45 millimeter. Längden på reglar kan variera, men de är fyrkantiga i formen och kan användas till allt från en del i ett bärverk till en stomme för altan. Det finns många olika dimensioner att välja bland och siffrorna är ibland otydliga. Till exempel kan du hitta reglar i måtten 47 x 47 millimeter och 45 x 45 millimeter men det handlar ändå om samma regel. Det beror på att 47 x 47 millimeter är det nominella måttet (ett avrundat mått) och 45 x 45 millimeter är det hyvlade måttet. Inte särskilt logiskt, men så fungerar det.
Om du är osäker på var reglarna inuti väggen sitter (vilket du behöver veta om du exempelvis ska montera något på väggen), kan du använda en regelsökare.
Reglar i innervägg
Ett av de vanligaste användningsområdena för reglar är att fungera som stabilitet inuti husets väggar. De bär upp själva konstruktionen och skapar stadga och fästmöjligheter. Beroende på vad du ska bygga kan du behöva olika typer av reglar. Till exempel är kraven på bärförmåga högre om det gäller reglar inuti en yttervägg eller i konstruktioner med en stabiliserande funktion – då ska tjockleken vara minst 45 millimeter. Inuti väggar bildar reglarna ett fackverk, deras centrumavstånd (CC) är ofta fixerat, mellan 450 och 600 millimeter. Centrumavstånden är framtagna utifrån hållfasthetstekniska samt praktiska skäl. Centrummåttet är framtaget utifrån standardmåttet på gips- och isolerskivor, vilket underlättar bygget. 450 millimeter är det vanligaste CC-måttet och det beror på att 600 millimeter innebär väldigt stora och breda gipsskivor, vilka är otympliga och tunga att bära. Man använder därför oftare gipsskivor med 450 millimeters bredd.
Vilken bredd på reglar du ska välja beror på den önskade isolertjockleken (om du ska bygga en innervägg). Vanligtvis är bredden mellan 38 och 45 millimeter och djupet är 95 – 145 millimeter. Vissa isolerskivor är dock ännu tjockare än så, då är det vanligt att man monterar liggande reglar på de stående, det kallas då för korsade reglar. Reglarnas ovansida hålls samman genom ett hammarband (den övre vågräta ”listen” som hjälper till att förstärka väggen) som har samma dimensioner som de stående reglarna. Vid underkanten monteras reglarna i en syll (den marknära balken som bildar reglarnas underlag), vilken förankras i golvet.
Idag är det vanligt med reglar i metall – stålreglar. De ger lika bra resultat som träreglar men är enklare att bygga ihop.
Vanliga frågor och svar
De fungerar som en stabilitet inuti icke-bärande innerväggar.
Det är en trästomme bestående av vertikala (och ibland även horisontella) reglar – det bildar ett slags fackverk. Inuti facken finns utrymme för isolerskivor och rördragning.
Om du inte har en regelsökare (ett verktyg som du för över väggen och som ger ifrån sig ett pip när den upptäckt en regel) kan du knacka på väggen. Där det känns stumt och inte låter särskilt mycket är det ofta en regel (det är dock ett osäkert sätt att hitta reglar, det är bättre att använda en regelsökare).
