Materialegenskaper

Stål kan framställas med olika mängd kol och om kolhalten överstiger 0,4 % innebär det att stålet är härdbart, det kan alltså göras hårdare och mer beständigt. Om stålet har lägre kolhalt kallas det vanligtvis för järn, även om det tekniskt sett är stål. Idag tillverkar man stål med olika typer av legeringsämnen, beroende på vilka egenskaper man vill ha. Till exempel kan man tillsätta legeringsämnen som gör stålet rostbeständigt eller segare. Beroende på mängd legeringsämnen delar man in stålet i låglegerat och höglegerat stål. Låglegerat stål, även kallat kolstål, har nästan bara kol som legeringsämne. Höglegerat stål innehåller flera typer av legeringsämnen. När stål används som konstruktionsmaterial används i regel härdbart stål med högre kolhalt. Stål med liten kolhalt är mjukare och enklare att dra ut, pressa ihop och på olika sätt forma, det används ofta till ståltråd och plåtar.

Rostfritt stål innebär stål med en legering av krom, vilket skapar en skyddande hinna. Vill man ha ett stål som är värmetåligt legerar man det med volfram eller tungsten. Det är bland annat vanligt i skär- och borrverktyg som tenderar att bli väldigt heta under användning.

Ett av världens viktigaste konstruktionsmaterial

Från broar till skyskrapor – stål används i stora konstruktioner över hela världen. Materialet är unikt på grund av sin formbarhet, höga draghållfasthet, sträckgräns samt sin goda termiska ledningsförmåga. Rostfritt stål är dessutom motståndskraftigt mot korrosion. Man kan ta fram olika typer av stål som är avsett för olika användningsområden där olika krav på egenskaper finns. Innan stålet godkänns och kan användas inom konstruktion måste det testas. Det finns olika typer av mätsystem för att kontrollera stålets kvalitet, bland annat utför man dragprovning för att kontrollera stålets sträckgräns, brottöjning och styvhet. Vill man kontrollera stålets seghet utför man slagprov och vill man mäta dess hårdhet penetrerar man ytan för att mäta avtrycket.

Vanliga frågor och svar