Att tänka på innan du installerar jordvärme

Jordvärme är solenergi lagrad i marken, med andra ord är det en förnyelsebar energikälla. Du kan göra ganska stora besparingar på att byta till jordvärme, särskilt om du byter från direktverkande el. En normalstor villa kan spara mellan 10 000 och 14 000 kWh per år genom att byta från direktverkande el till jordvärme. Det finns dock en del saker som är viktiga att tänka på innan du installerar jordvärme.

• Tomt. Eftersom jordvärme hämtar värme lagrad i marken behöver man lägga ut en lång kollektorslang över en stor yta av tomten. Slangen grävs ner. Hur mycket slang och hur stor yta som behövs beror på hushållets energibehov. För en normalstor villa behövs cirka 300 m² yta, är det en stor villa kan det behövas cirka 450 – 550 m² yta. Räkna med att du behöver ungefär lika många meter kollektorslang (400 m² = 400 meter slang).
• Vattenburet system. För att du ska kunna nyttja jordvärme behöver du ett vattenburet system. Jordvärmen värmer nämligen upp vatten som sprids i antingen vattenburna element eller i golvvärmen.
• Bergvärme vs jordvärme. Jordvärme och bergvärme påminner om varandra mycket – en värmepump omvandlar lagrad solenergi till värme som sprids genom det vattenburna systemet. Men bergvärme hämtar istället värmen från berggrunden, till skillnad från jordvärme som hämtar den från marken. Det kan vara bra att läsa på om bergvärme också innan du bestämmer dig för vilket alternativ som passar dig bäst.  
• Framtida planer. Eftersom kollektorslangen grävs ner förhållandevis ytligt över en stor del av tomten, kan det vara svårt att utföra byggnationer där i framtiden. Om du exempelvis planerar att anlägga en pool på tomten kan det bli svårt om det ligger jordvärme i vägen.
• Tillstånd. För att du ska få anlägga jordvärme behöver du få tillstånd från kommunen. Du kan kontakta miljö- och hälsoskyddsnämnden för att få veta mer.

Installation – hur fungerar jordvärme?

Jordvärme hämtar värmen från marken, därför behöver man gräva ner en kollektorslang på cirka en meters djup. Kollektorslangen är fylld med en särskild vätska som värms upp av jordvärmen. Vätskan cirkulerar sedan tillbaka in till värmepumpen i huset där den omvandlas till värme genom en kompressorteknik. Värmen sprids genom det vattenburna systemet. I korthet fungerar det så här:

1. Kollektorslingan grävs ner. Ett djup på cirka en meter grävs ut och sedan placeras kollektorslangen i marken.
2. Vätska cirkulerar i slangen. Kollektorslangen är fylld med en frostskyddsvätska och en köldbärarvätska – på så vis riskerar inte köldbärarvätskan att frysa om det skulle bli tjäle i marken.
3. Vätskan värms upp. Köldbärarvätskan värms upp av den lagrade jordvärmen och förs sedan vidare in till husets värmepump.
4. Värmepumpen omvandlar energin till värme. Genom kompressorteknik omvandlas jordvärmeenergin till värme som sprids genom husets vattenburna system, till exempel vattenburna element eller golvvärme.

För- och nackdelar med jordvärme

Precis som med alla andra energikällor finns det även för- och nackdelar med jordvärme.

Fördelar med jordvärme:

• Ekonomiska besparingar. I de flesta fall innebär byte till jordvärme minskade energiutgifter. Dessutom innebär jordvärme i regel en värdehöjning för bostaden.
• Miljöneutralt. Eftersom jordvärme inte kräver någon förbränning och eftersom solenergi inte riskerar att ta slut, är det ett neutralt alternativ ur miljösynpunkt. Den enda elektriciteten som används är den som krävs för att värmepumpen ska kunna pumpa upp energin.
• Bra livslängd. En jordvärmepump håller i cirka 15 – 20 år och kollektorslangen kan hålla i upp till 40 år.
• Går att kombinera. Det går bra att använda jordvärme och vedeldning eller exempelvis solenergi.

Nackdelar med jordvärme:

• Förhållandevis dyr installation. jordvärme innebär en av de dyraste installationerna jämfört med andra energikällor (förutom bergvärme som är något dyrare).
• Kräver ett vattenburet system. Jordvärme fungerar endast om du har ett vattenburet system.
• Kräver en stor yta. Kollektorslangen behöver läggas ut över en stor yta, därför krävs en stor tomt eller äng.

Tips!

Jordvärme är särskilt bra om du har en stor trädgård eller har en åker eller äng där kollektorslangen kan läggas ut.

Tips när du anlitar företag för att installera jordvärme

I de flesta fall behöver installatören av jordvärme göra ett besök hos dig för att kontrollera förutsättningarna. Vill du få en offert på arbetet kan du dock underlätta för experten genom att lämna så detaljerad information som möjligt. Informera exempelvis om:

• Nuvarande värmekälla. Vad har du för nuvarande uppvärmning?
• Energibehov. Hur mycket energi förbrukar hushållet per år?
• Värmepump. Har du redan införskaffat en jordvärmepump eller vill du beställa det hos samma leverantör som även utför installation?
• Tomt. Hur stor tomt har du och hur ser förutsättningarna ut? Är det bergigt, dyigt, mycket kuperat eller morän jord?

Kostnad för att installera jordvärme

Den totala kostnaden för jordvärme brukar hamna på mellan 80 000 – 195 000 kronor, med det sagt kan det bli ännu dyrare än så beroende på vilken värmepump du väljer. Även tomtens förutsättningar styr hur enkel eller komplicerad grävningen blir. Trots att jordvärme innebär en förhållandevis hög investeringskostnad börjar den återbetala sig redan efter första dagen eftersom elkostnaderna sjunker. Det cirka 8 – 10 år för jordvärme att återbetala sin investeringskostnad (exakt hur lång tid kan variera beroende på hushållets energibehov och hur effektiv värmepumpen är).

För att jordvärme ska vara lönsamt bör hushållet ha ett energibehov på minst 10 000 kWh per år sam ett vattenburet distributionssystem. Tillstånd för jordvärme varierar i pris och kostar mellan 1 000 och 5 000 kronor, beroende på var i landet du bor (storstäder är i regel dyrare). Om du bor i Norrland är förmodligen bergvärme ett bättre alternativ eftersom jordvärme är mer känsligt mot kyla.