Matilda Nobel
/ Lästid: ~5 minuter
Innehåll i denna artikel
Energins ursprung
Varifrån vi får vår energi har sett ganska annorlunda ut sedan början av 1900-talet fram till idag. Under 1900-talets början var vattenkraft det vanliga alternativet. Idag ligger den största energikällan i olja, kol, gas och uran, globalt sett. Dock är vi i Sverige ganska bra på att välja förnyelsebara energikällor, som bergvärme, solenergi och vindkraft. Just solenergi har blivit mycket populär under senare år och det är inte så konstigt – solenergi har nämligen många fördelar. Den energimängd som solinstrålningen motsvarar är 15 000 – 20 000 gånger större än den totala energiförbrukningen på hela jordklotet.
Energibesparing
De flesta husägare vill hitta sätt att sänka sin energiförbrukning, dels på grund av klimatet, dels för att sänka energikostnaderna. Det finns vissa saker du som husägare kan göra för att sänka energiförbrukningen:
- Tilläggsisolering. Om huset saknar ordentlig och bra isolering kommer värmen inomhus att läcka ut. Kall luft utifrån kommer även att ta sig in och kyla ner huset, vilket gör att värmen måste höjas. Genom att tilläggsisolera huset kan du spara in mycket pengar i form av minskade uppvärmningsutgifter.
- Inställbar inomhustemperatur. Genom att ställa in uppvärmningen i huset med en timer kan du reglera temperaturen. Du kan exempelvis se till att temperaturen sänks de tider du vanligtvis inte är hemma, eller på natten.
- Korrekt inställd ventilationsanläggning. Kontrollera ventilationsanläggningen, i många fall är den felinställd och drar därför mer energi än den måste.
- Snålspolande toalett. Långa duschar och vattenförbrukning generellt bidrar till högre energikostnader. Det finns smarta toaletter som spolar med betydligt mindre vatten än vanliga toaletter. I längden kan du spara in en del pengar.
Energiberäkning och energikrav
Vid nybyggnation krävs det idag att man har en energideklaration för den nya bostaden. Deklarationen innehåller omfattande beräkningar för huset, dess placering på tomten samt solinstrålning, för att nämna några parametrar. Boverket har under de senaste åren dessutom skärpt lagkraven ett flertal gånger. Syftet är att minska energianvändningen i nya hus och hitta mer energismarta lösningar. Nya hus har alltid en energiklassning, den fungerar ungefär som när du köper vitvaror. Energiklassningen för nya hus är A – G, där A är så kallade passivhus (låg energiförbrukning) och G har högre energiförbrukning.
| Energiklass | kWh/år |
| A | Upp till 45 (passivhus) |
| B | 46 – 67 (lågenergihus) |
| C | 68 – 90 (krav för nybyggda hus) |
| D | 91 – 121 låg förbrukning |
| E | 122 – 162 (majoriteten av svenska byggnader) |
| F | 163 – 211 |
| G | 212 och uppåt |
Ett energisnålt hus består av två delar: teknisk prestanda och husets utformning. Ett välisolerat hus kräver mindre energi. Ett hus med många utstickande husdelar kommer även att kräva mer energi, till skillnad från en rak huskropp i två plan. Den yttersta och omslutande arean ska helst vara så liten som möjlig.
Energideklaration
Energideklarationen har tagits fram av Boverket och har vid flera tillfällen uppdaterats. År 2014 byttes till exempel energinivåerna ut till energiklasserna A – G. Energideklarationen innehåller många uppgifter:
- Energiklass
- Energiprestanda
- Specifik energianvändning
- Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsel
- Värmesystem
- Uppvärmd area
- Information om eventuell radonmätning
- Information om eventuell ventilationskontroll
- Åtgärdsförslag (om energiexperten föreslagit några)
- Sammanfattning
År 2017 tillkom kraven på energiprestanda i en ny byggnad och kraven anges som primärenergital. Tidigare kallades det specifik energianvändning. Primärenergi är den totala mängden energi som krävs för att producera energi (från utvinning av energi till levererad energi). Idag beräknas primärenergitalet med utgångspunkt i den levererade energin. Tidigare beräknades primärenergin istället enbart på byggnadens förbrukade energi.
Vitvarors energiförbrukning
Elförbrukningen i en standardvilla i Sverige är cirka 25 000 kWh per år, då står endast hushållsapparaterna för cirka 5 000 kWh per år. Med hushållsapparater avses vitvaror, belysning och annan hemelektronik. Så här mycket drar de vanligaste vitvarorna:
- Kyl och frys. Kyl och frys är de vitvaror som drar mest energi. Tillsammans står kylen och frysen för cirka 20 – 25 % av den totala elförbrukningen i hushållet. Det är väldigt stor skillnad på energiförbrukningen mellan olika kylskåp. Det är viktigt att kontrollera energimärkningen där A innebär lägst förbrukning och G högst.
- Spis. En spis i en svensk villa har ofta fyra plattor med effekter mellan 1 000 och 2 000 watt. Ugnen brukar ligga på cirka 1 000 watt. Induktionshällen är betydligt mer energismart då den förbrukar mindre än de traditionella gjutjärnsplattorna som drar allra mest.
- Diskmaskin. Diskmaskinen är faktiskt en smart apparat att ha i hemmet eftersom en maskindisk drar mer än fyra gånger mindre energi än motsvarande handdisk med rinnande varmvatten. Se till att inte tvätta rent tallrikarna under rinnande kranvatten för att sedan diska dem i maskinen. Skrapa endast av matrester innan du ställer in dem i maskinen och kom ihåg att packa diskmaskinen full innan du kör den.
- Tvättmaskin. Tvättmaskinen drar cirka 370 kWh per år och det finns sätt att sänka energiförbrukningen. Se till att tvättmaskinen är full och tvätta gärna lättsmutsad tvätt i lägre temperaturer (exempelvis kan du välja 40 grader istället för 60).
- Torktumlare och torkskåp. Torktumlare och torkskåp drar mycket energi, nästan tre gånger så mycket som tvättmaskinen. Torkskåp drar cirka 2 000 kWh per år. Om det finns möjlighet är det betydligt mer energismart att låta tvätten hängtorka.
Tips för att spara på energin!
Idag kan du köpa avancerade energidisplayer som visar skiftningar i strömförbrukningen. Den kan exempelvis ge information om hur mycket en hushållsapparat eller tv drar.
Vanliga frågor och svar
I ett lågenergihus som till exempel ett passivhus där man har aktiv ventilation med återanvändning av värmen i den redan varma luften, men ett ständigt inflöde av frisk luft som inte är beroende av självdrag, förhindrar detta att det blir kvavt medan temperaturen ändå hålls uppe.
När du planerar att bygga ett lågenergihus är det viktigt att tänka över husets placering på tomten, hur du på bästa sätt kan utnyttja solenergin genom placering av fönster samt solfångare på taket. Själva planlösningens utformning bör anpassas efter förutsättningarna för att skapa ett så energisnålt hem som möjligt.
Det finns flera sätt att göra huset mer energismart. Ett sätt, vilket innebär en stor renovering, är att tilläggsisolera huset. Det gör att inomhusklimatet blir mer stabilt och varm luft stannar inomhus. Det leder i sin tur till lägre uppvärmningskostnader. Andra sätt att sänka energiförbrukningen är att sänka temperaturen inomhus, använda mindre vatten (exempelvis byta ut toaletten till en snålspolande toalett och inte låta vattnet stå och rinna när du borstar tänderna eller diskar) och undvika att använda vitvaror som drar mycket el, som torkskåp.
En normalstor villa eller ett radhus kostar cirka 3 000 – 4 000 kronor i månaden. En normalstor villa drar cirka 20 000 – 25 000 kWh per år.
Cirka 15 000 kWh per år och person, vilket är ganska mycket jämfört med övriga världen.
Det finns inga krav som måste uppfyllas för att ett hus ska få kallas ett lågenergihus och det är fritt att använda uttrycket vid marknadsföring och försäljning. Därför gäller det att kontrollera noga på vilket sätt huset förbrukar mindre energi och vilken standard huset lever upp till vad gäller energiklass. Uttrycket lågenergihus kan även användas som ett samlingsnamn för alla nedan energisnåla hus.
Definitionen för passivhus är ett hus som förbrukar mindre än 15 kWh per kvadratmeter per år genom smarta energilösningar för att minska värmespill. Det första passivhuset byggdes i Tyskland där även standarden och kravspecifikationen utvecklades, vilken sedan anpassats efter svenska förhållanden och motsvaras av FEBY Guld. Ett hus måste alltså uppfylla dessa krav för att få kallas ett passivhus. Enkelt förklarat kan man säga att husets byggt med ett effektivt och lufttätt skal med tjock isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden (vilket innebär låg värmeförlust) samt ett avancerat ventilationssystem. I ett passivhus tar man tillvara på värme genom sol som strålar in i huset och aktiviteten i huset som genererar värme och därmed varmluft, det vill säga värme från de boende samt elektriska maskiner som används i hemmet.
Idag finns det hus som kallas nära nollenergihus samt nollenergihus och de är exakt vad de låter som, hus som förutom att leva upp till standarden för ett passivhus även genererar nästan all, eller all sin förbrukade energi, till exempel genom att ha solceller på taket.
Solpaneler på taket, vindkraft, vattenkraft eller andra sätt att generera energi i hemmet kan leda till ett överskott av energi i hemmet, alltså att huset producerar mer energi än det gör av med. Dessa hus kallas då plusenergihus.
Genom effektiv isolering skyddar man inte bara ett hus mot låga temperaturer och värmespill, men man kan på detta vis även skydda hemmet mot för snabb upphettning. Genom det avancerade ventilationssystemet i ett passivhus plus funktioner med solavskärmning (helt enkelt ett sätt att skärma av solen när den står som högst om sommaren) siktar man på att ett passivhus sällan ska bli över 26 grader varmt.