Innehåll i denna artikel
Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Fyra liter frisk luft per sekund och sovplats – det är Folkhälsomyndighetens rekommendation. Men kravet från Boverket är 0,35 liter per sekund och kvadratmeter (bostadshus), vilket inte särskilt många når upp till. När det kommer till offentliga byggnader som skolor och kontor är kravet högre – sju liter frisk luft per sekund och person plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter.
– Det höga elevantalet i många skolor gör att kraven inte är anpassade efter hur många som befinner sig i klassrummen. Då lever man inte upp till kraven, säger Britta Permats, vd för Svensk Ventilation i en intervju med Energinyheter.se.
Indikatorer på dålig luft
Det är känt att dålig och stillastående luft påverkar oss på flera sätt – huvudvärk, trötthet och sämre koncentrationsförmåga är några symtom, det visar flera olika undersökningar. Enligt en rapport från Danmark påverkas till och med sömnkvaliteten av för höga koldioxidhalter, vilket är en effekt av dålig inomhusluft.
I Sverige finns det flera föreskrifter och dessutom tre lagstiftningar som styr kraven på ventilation: Boverkets byggregler, plan- och bygglagen, miljöbalken, arbetsmiljölagstiftningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt Folkhälsmyndighetens allmänna råd.
Om luftflödet ökar och ventilationen fungerar optimalt minskar även smittorisken, vilket kanske är särskilt viktigt nu när vi lever med Covid19.
I Hongkong har tre forskare räknat ut, med hjälp av en matematisk flödesmodell, att det är lika stor risk att bli smittad av ett virus inomhus som utomhus – om luftflödena ligger på rätt nivå. Dock gäller det endast med förutsättning av att den som är smittad och personer håller minst en till två meters avstånd från varandra.
Vanliga frågor och svar
Det är luftväxling, vilket rent praktiskt innebär att förorena (använd) luft byts ut mot frisk uteluft.
Varje gång du gör ett ingrepp i huset ska ventilationen ses över, till exempel när du tilläggsisolerat eller bytt fönster.