Fjärrvärme – så fungerar det

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Fjärrvärme står för den största delen av uppvärmning i svenska bostäder, cirka 50 %. Fjärrvärme kommer från olika typer av energikällor, till exempel förbränning av restprodukter från skogsproduktionen samt kol, naturgas och brännbart avfall.

Fjärrvärme och produktion

Den centrala delen av fjärrvärmeproduktionen består av ett värmeverk eller ett kraftvärmeverk. Inuti det här värmeverket uppstår omvandling av energi, vanligtvis sker det genom förbränning av exempelvis kol, naturgas eller avfall. Skillnaden mellan ett värmeverk och ett kraftvärmeverk är att värmeverket endast värmer upp ett värmemedium, i de flesta fall vatten. Ett kraftvärmeverk däremot, kan producera vattenånga för elproduktion inuti en ångturbin och sedan använder man fjärrvärmenätet för att kyla ångan.

De vanligaste energikällorna till fjärrvärme är förbränning av olika typer av bränsle: kol, olja, naturgas och avfall. Men man kan även använda industriell spillvärme, värmepumpar, geotermisk värme och solvärme. Vanligast är dock att man använder flera olika energikällor.

Så fungerar fjärrvärme i huset

Fjärrvärme leds in till bostäder via nedgrävda rör i marken. Inuti rören rinner hett vatten. Inuti huset finns en fjärrvärmecentral dit det heta vattnet kommer. Via centralens värmeväxlare leds sedan varmt vatten ut i det vattenburna systemet i huset, exempelvis till radiatorer, golvvärme, duschar och kranar. Det enda du behöver göra är att ställa in vilken temperatur du vill ha.

  1. Fjärrvärmeverk. Först skapas värmen i ett värmeverk, där eldas bränsle från exempelvis avfall och spill från skogsindustrin.
  2. Fjärrvärmenät. Den värme som skapats inuti värmeverket hettar sedan upp vatten – det pumpas vidare genom rörledningar i marken ut till villor runtom i landet.
  3. Fjärrvärmecentral. I ett hus som har fjärrvärme finns även en fjärrvärmecentral. Centralen fördelar ut värmen till element och golvvärme, kranar och duschar via en värmeväxlare. Sedan återvänder det nu kalla vattnet till fjärrvärmeverket där processen börjar om på nytt.

För- och nackdelar med fjärrvärme

Precis som med allt annat finns det både bra och mindre bra saker med fjärrvärme. Några av de bästa egenskaperna är att fjärrvärme är energieffektivt. Till skillnad från många andra uppvärmningsalternativ som endast värmer upp enskild bostad, är fjärrvärme ett delat system. Produktionen sker på en central plats och sedan fördelas värmen på alla hus som är uppkopplade till fjärrvärmenätet.

Kostnaden för fjärrvärme kan jämföras med den för pellets, den är billigare än el och cirka 30 % billigare jämfört med olja. Dessutom är priset inte beroende av elpriset på det sätt som värmepumpar är. Beroende på vilket bränsle man eldar för att skapa fjärrvärme kan värmekällan vara både miljövänligare och miljöfarligare. I Sverige är 90 % av fjärrvärmen baserad på förnyelsebar energi, så har det dock inte alltid varit. För 40 år sedan såg saker och ting annorlunda ut, då brände man fossila bränslen istället för förnyelsebara. Under flera decennier av utveckling har koldioxidutsläppen minskat kraftigt för fjärrvärme i Sverige.

Idag är det vanligaste bränslet för svensk fjärrvärme grenar, ris och bark – restprodukter från skogsbruket. Även brännbara sopor och restprodukter från industrin är vanliga bränslen. Det är först när det blir riktigt kallt och värmeproduktionen måste öka snabbt som man börjar elda med olja, cirka 10 % av fjärrvärmen i Sverige kommer från olja. Till exempel kan man elda med tallbecksolja, vilket är en restprodukt från papperstillverkning. Blir det extremt kallt behöver man ibland elda med kol.

Är fjärrvärme lönsamt för dig?

Huruvida fjärrvärme är en ekonomiskt lönsam lösning beror på hur långtifrån fjärrvärmenätet din bostad står. För en enskild villa är det cirka 100 meter. För en småhusägare ligger anslutningsavgiften på cirka 30 000 – 40 000 kronor, då är även rör, värmeväxlare och moms inkluderat. Snittpriset per kWh är 66 öre (inklusive moms), dock ligger priserna högt för el generellt sett under 2021 och 2022.

Vanliga frågor och svar

Det är en storskalig metod för produktion av värme – värme produceras i en central anläggning och distribueras sedan till anslutna fastigheter via rör i marken. Energikällan kan variera, men i Sverige kommer fjärrvärmen till 90 % av brända restprodukter från skogsindustrin, som grenar, ris och bark. Men man eldar även kol och olja vid behov.

I ett värmeverk (det finns över 1 000 i Sverige) tillsätter man bränsle (till exempel restprodukter från skogsindustrin) i en stor panna, den är cirka 800° varm. Pannan hettar upp vatten som sedan leds ut i stora system bestående av rör i marken. Rören förgrenar sig sedan ut över städer och värmer upp bostäder. När fjärrvärmen når in till husets fjärrvärmecentral leder en värmeväxlare ut värmeenergin till husets system och värmer på så sätt upp element, duschvattnet och golvvärmen.

Enligt Energimarknadsbyrån kostar fjärrvärme för ett småhus som använder 15 000 kWh/år på cirka 13 700 kronor/år. Priserna varierar dock, särskilt nu när elen generellt sett är mycket dyr.

Relaterade artiklar