Har du koll på skorstenen?

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~5 minuter

Vet du vad som kan hända om du eldar med fuktig ved? Eller hur ofta sotning bör utföras? Här går vi igenom sådant som är bra att känna till om skorstenen.

Säkerhet

Det är viktigt att kontrollera skorstenens skick regelbundet, hur ofta beror på dina eldningsvanor samt typ av braskamin. Genom att se över skicket kan du direkt upptäcka eventuella skador och åtgärda dem innan det går för långt och skorstenen måste totalrenoveras. Men framförallt är det viktigt att se över skorstenen regelbundet av säkerhetsskäl. Du vill inte att det ska börja brinna i rökkanalen.

Funktion

Skorstenens funktion är att leda bort rökgaser och gammal luft från insidan av huset till utsidan. Dessutom ska skorstenen se till att tillräckligt mycket luft dras in i braskaminen, vilket gör att elden brinner bättre och renare. I korthet kan man säga att skorstenen är kaminens motor – utan den skulle det inte bli någon brasa eftersom elden behöver ett ständigt luftflöde. Om luften inte leds ut genom skorstenen på ett optimalt sätt kan det göra att rök kommer ut i huset. Men hur bildas själva draget?

Värmen i röken är det som skapar draget i skorstenen. De temperaturskillnader som uppstår mellan värmen från röken och kylan utifrån gör att den uppåtgående luftströmningen förstärks. Ju högre skorstenen är och ju bättre isolerad den är, desto bättre drag.

Skorstenens olika kanaler

Även om skorstenar ser raka ut är de sällan det på insidan. Inuti finns flera kanaler, ofta sex stycken. Varje kanal har sin funktion. En av kanalerna brukar vara ansluten till fläkten i köket, en annan kan vara kopplad till fläkten i badrummet. Det betyder att skorstenen används till många saker dagligen och inte bara när du eldar. Den kanal som brandröken leds upp i kallas rökkanal. Det är den kanal som utsätts för högst påfrestning och den kanal som oftast ger upphov till skador på murstocken.

Sotning

Varje hus ingår i ett av kommunens sotningsdistrikt. I varje sådant distrikt finns information om vilka eldstäder som finns i varje hus och när de senast kontrollerades. Vanligtvis får man besök av sotaren vart tredje år. Men det kan variera. Hushåll som använder eldning som en del av uppvärmningen behöver sotning mer regelbundet, upp till två gånger per år. Att få besök av sotaren är inte frivilligt, det är ett krav för att säkerställa att kaminen och skorstenen är säkra att använda. Du kan dock gå en sotningskurs för att därefter själv utföra kontrollerna. Men vad gör egentligen sotaren?

  • Sotning. När sotaren utför sotning innebär det att han eller hon tar bort brännbara beläggningar inuti eldstäder och i skorstenen. Det gör att risken för soteld minskar.
  • Brandskyddskontroll. Vid samma tillfälle som sotaren utför sotning kontrollerar han eller hon även skorstenen och braskaminen ur en brandskyddssynpunkt. Förutom kamin och skorsten kontrolleras också taket och steganordningar.

Risker med braskamin

Om sotning utförs regelbundet och allt ser bra ut, ska braskaminen vara säker att använda. Men om det slarvas med kontroller eller om du eldar extremt mycket i kaminen, kan risken för soteld öka. Soteld kan uppkomma är när tjära inuti skorstenen fattar eld. Varför hamnar det då tjära i skorstenen? Det beror vanligtvis på att man eldat med fuktig ved eller att det funnits för lite tilluft under eldningen. Soteld är extremt farligt då den har ett snabbt förlopp. Temperaturen kan snabbt stiga upp mot 1 000 grader. Något som gör soteld mycket farligt är att tjäran som fattar eld sväller under förbränning. Det leder till att skorstenen sätts igen, vilket gör att elden måste leta sig ut i sprickor. Andra orsaker till soteld:

  • För låg temperatur. Om du eldar med för låga temperaturer kyls rökgaserna ner för tidigt, vilket leder till kondensutfällning. Det här kan hända om rökgaserna endast är runt 300 grader. När gaserna kyls ner omvandlas de till kondens som sedan leder till tjära. Tjäran är extremt brandfarlig då den kan antändas vid låga temperaturer (100 – 400 grader).
  • Dålig lufttillförsel. Utan ett bra luftflöde i skorstenen och kaminen får elden dålig förbränning, vilket leder till stor rökgasbildning.
  • Hål i kanalernas skiljeväggar. Som vi nämnde ovan finns det vanligtvis sex olika kanaler inuti skorstenen. Om det finns hål i skiljeväggarna (väggarna mellan de olika kanalerna) kan det innebära att sot överförs från rökkanalen till exempelvis en kanal som används till ventilation.

Så släcker man en soteld

Ring alltid 112 om det börjar brinna, oavsett vilken typ av brand det handlar om. När det gäller soteld bekämpar räddningstjänsten den på följande sätt:

  • Dragluckor stängs. Det första räddningstjänsten gör är att stänga igen dragluckor, då minskar brandens intensitet.
  • Kontroll av tak utförs. Ofta går två brandmän upp på taket för att kontrollera läget där. Om det finns takfönster ska de stängas. Om det uppstår ett kraftigt gnistregn täcker man vanligtvis över ventilationskanalerna.
  • Kontroll av insidan utförs. Något som är otäckt med soteld är att den ibland inte syns eftersom det brinner inuti kanaler och bjälklag. Brandmännen använder värmekameror för att ta reda på var det brinner. De kontrollerar även rensluckor, ventiler och de delar av skorstenskanalerna som går genom bjälklag eller som på något annat sätt är dolda. Ibland måste brandmännen såga upp runt bjälklag för att se hur det ser ut på insidan.
  • Kätting släpps ner. De brandmän som befinner sig på taket släpper ner en kätting genom skorstenen för att rensa bort tjära som satt igen skorstenen.

Vanliga frågor och svar

Det varierar beroende på bränsle och typ av eldstad. Om du eldar med fast bränsle (ved, pellets eller flis) och har en värmepanna som används som huvudsaklig värmekälla i bostaden, ska sotning utföras två gånger per år. Eldar du med ved i en braskamin som inte används som huvudsaklig värmekälla, utförs sotning vart tredje år.

Kostnaden ligger på cirka 1 200 – 1 900 kronor (besiktning av eldstad och rökkanal).

Det varierar beroende på vilken typ av skorsten det gäller. En traditionell och murad tegelskorsten håller ofta i flera generationer, medan nyare fabrikstillverkade skorstenar håller upp mot 20 – 25 år.

Relaterade artiklar