Olika ventilationssystem

Om det har uppstått problem med ventilationssystemet eller du behöver kontrollera någonting är det viktigt att du vet vilken typ av ventilationslösning du har.

• Självdrag. Om du bor i ett äldre hus som byggdes innan 1960-talet är det stor sannolikhet att huset har självdrag (om det inte renoverats och fått en ny ventilationslösning). Den här principen bygger på temperaturskillnaden mellan inomhus och utomhus och är således ett ventilationssystem som är beroende av vädret och årstiderna. Självdrag fungerar i korthet så att den varma inomhusluften stiger uppåt och tar sig ut via husets luftkanaler. När det sker skapas ett undertryck i bostaden. Vid undertryck bildas ett sug som drar in ny luft från utsidan till insidan. Den nya och friska luften tar sig in genom naturliga springor och andra otätheter i huset. Vissa självdragsystem blåser ut gammal luft genom skorstenen, vilket inte alltid är praktiskt eftersom självdraget försämras om du slutar eldar i kaminen. Ju större temperaturskillnader det är mellan utomhus och inomhus, desto bättre fungerar självdragslösningar. Det är tydligt att självdrag är ett ventilationssystem som har stora svagheter. Under sommaren, då det inte är några större temperaturskillnader, bildas det ingen ventilation.
• Mekanisk frånluft. Mekanisk frånluft var en vanlig typ av ventilation från 1970-talet fram till 1990-talet. Principen liknar självdrag. Men istället för att man ska behöva oroa sig för temperaturskillnader som bildar ett undertryck använder man istället fläktar som på mekanisk väg hjälper till att cirkulera luften. Fläkten är kopplad till ett kanalsystem som kan vara placerat på vinden eller spiskåpan. Om det uppstår problem med mekanisk frånluft kan det krävas fler friskluftsventiler i husets olika rum.
• Mekanisk tilluft/frånluft. Från 1980-talet och framåt är mekanisk tilluft/frånluft en vanlig ventilationslösning. Det är ett mekaniskt till-/frånluftssystem med tillhörande värmeväxlare för värmeåtervinning som tillsätter och suger ut rätt mängd luft i förhållande till bostadens storlek. Fördelen med det här ventilationssystemet är att du får in den exakta mängden ny luft i bostaden – du får ett optimalt inomhusklimat. Mekanisk till- och frånluft behöver underhållas ibland, det handlar bland annat om att rengöra kanalerna och byta ut gamla filter.
• Balanserad ventilation. Balanserad ventilation är den senaste typen av ventilationssystem som framförallt används i nya hus. Systemet skapar ett optimalt inomhusklimat samtidigt som det är energismart. Det här ventilationssystemet har två huvudfunktioner: dels drar systemet ut den gamla luften från bostaden, dels suger systemet in ny och frisk luft. Den rena luften som dras in filtreras och tempereras. Det sker genom två separata kanaler – en kanal för bortförsel av luft och en kanal för tillförsel av luft. Ett vanligt problem med balanserad ventilation uppstår för att dörrarna i bostaden är stängda, det förhindrar luften från att cirkulera. Ett tips för att lösa problemet är att välja tröskelfria dörrar eller sätta in dörrventiler.

Vanliga ventilationsproblem

Oavsett vilken typ av ventilation du har hemma kan det ibland uppstå problem. För att du inte ska få problem med allergi eller trötthet, som dålig luft kan orsaka, är det viktigt att hela huset andas ordentligt. Om du ska renovera badrum eller kök bör du exempelvis alltid kontrollera ventilationen samtidigt. Det krävs sällan någon större insats, men kan göra stor skillnad. Kanske är fläkten inte dimensionerad för hushållet? Du upptäcker enkelt om ventilationen inte gör sitt jobb. Här är några problem som kan uppstå på grund av dålig ventilation:

• Irriterade ögon. Det är vanligt att man får slemhinne- och luftvägssymtom om inomhusluften är dålig. Dålig luft är ofta fuktigare än vad som är hälsosamt att vistas i under lång tid. Det beror på att den använda luften stannar kvar i huset och används för länge. Vi människor avger stora mängder fukt bara av att andas och leva. Fukten i luften drar med sig andra problem – mögel. Är ögonen irriterade och torra, eller har du ständig nästäppa, snuva, hosta eller återkommande luftvägsinfektioner? Då kan det vara bra att kontrollera ventilationen.
• Försämrad astma. Om du redan har astma och bor i ett hus med bristfällig ventilation är det vanligt att astman försämras. Även personer som inte tidigare har haft astma kan få det om ventilationen är dålig.
• Hudproblem. Om luften är fuktigare än normalt och huset börjat få problem med mögel är hudproblem vanliga symtom. Det kan handla om en värmekänsla i ansiktet, som en ständig rodnad. Huden kan även kännas torr och irriterad, det kan klia och eksem kan uppstå.
• Allmänsymtom. Känner du dig tröttare än normalt och vet inte varför? Fuktig och dålig luft inomhus kan ge flera allmänna symtom som trötthet, huvudvärk och en allmän sjukdomskänsla.

En förklaring till att hälsoproblem kopplade till dålig ventilation har ökat beror på att dagens hus är betydligt tätare och mer välisolerade än äldre hus. Det finns såklart mängder av fördelar med det nya byggnadssättet eftersom husen bevarar värmen betydligt bättre. Problemet är att när man bygger nya och tätare hus så glömmer man ibland bort att förnya och uppgradera ventilationssystemet så att det passar till det nya och tätare huset. Enligt Värmlandsstudien* kan man se att det finns ett samband mellan låg luftomsättning i bostaden och ökade fall av astma och allergier, särskilt hos barn.

* Värmlandsstudien – Dampness in Buildings and Health utfördes år 2000 av Örebro universitet och är världens största hälsostudie som undersöker hur inomhusklimatet påverkar barns hälsa. I en undersökning som utfördes såg man tydligt att de flesta bostäderna i Sverige har för låg luftomsättning och inte uppfyller de svenska myndigheternas krav. Så många som 60 % av lägenheterna och 80 % av villorna uppfyllde inte kraven för luftomsättning. I bostäder med för låg luftomsättning var risken för astma och allergier hos barn dubbelt så stor som i bostäder med bra ventilation.

Det här kan påverka ventilationen

Om du upptäcker att ventilationen är bristfällig kan det bero på att du nyligen utfört någon typ av renovering. Kanske har du bytt ut de gamla fönstren till mer energismarta? Eller har du tilläggsisolerat huset? Åtgärder som på något sätt påverkar klimatskalet (husets fasad med väggar, fönster och dörrar) kan försämra ventilationen och inomhusklimatet.

• Fönsterbyte. Många känner inte till att ventilationen bör kontrolleras efter ett fönsterbyte. Det beror på att dagens fönster har betydligt högre kvalitet än äldre fönster. De har bättre isolering och tätar bättre. Tidigare kanske frånluften gick ut via fönstren. Du kan skapa liknande drag genom att sätta luftspalter på de nya fönstren eller montera nya väggventiler i huset.
• Tilläggsisolering. Det är vanligt att tilläggsisolera hela eller delar av huset. Det är smart då åtgärden dels är värdehöjande, dels gör huset mer energismart och minskar värmeförluster. Men i samband med tilläggsisoleringen måste du se över ventilationen. Den behöver vanligtvis uppgraderas i förhållande till det nya, tätare huset. Ofta räcker det med att installera nya friskluftsventiler och eventuellt även installera en till två fuktstyrda fläktar. Om du har mekanisk frånluft behöver du även utföra en funktionskontroll av ventilationssystemet, helst vart femte år.
• Byte av värmekälla. Problem med ventilationen kan även uppstå om du byter värmekälla. Det är särskilt vanligt i hus som tidigare värmts upp med pellets eller vedeldning. Tidigare har nämligen eldningen och de varma rökgaserna fungerat som en pådrivande motor – skorstenen och ventilationskanalerna har värmts upp genom eldningen, vilket har gjort att den varma inomhusluften stigit och skapat ett undertryck i huset (cirkulation av luften). Byter du ut värmekällan mot exempelvis en värmepump, finns det stor risk att ventilationen inte fungerar som den ska. Du kan lösa problemet genom att installera fler fläktar som hjälper till att ventilera luften, eller nya väggventiler och luftspalter på fönstren.

Vanliga frågor och svar