Stor investering – stora besparingsmöjligheter

Ju längre ned man borrar efter bergvärme, desto högre temperatur är det. Det räcker med att komma ner cirka tio meter i marken för att medeltemperaturen ska ligga på nio grader i södra Sverige. Det är förstås inte alltid som bergvärme är ett lämpligt alternativ. Det beror mycket på var i landet du bor och vilka behov hushållet har. Installationen för bergvärme hör i regel till en av de dyraste när det kommer till att byta värmekälla. Många väljer ändå att investera i bergvärme eftersom man kan göra stora energibesparingar på sikt. Är du osäker på om du skulle kunna skaffa bergvärme? Du måste bland annat ha följande för att kunna installera bergvärme:

• Vattenburen golvvärme
• Bergvärmepump
• Elektricitet

Du kan såklart även gå från direktverkande el till ett vattenburet system, men då blir kostnaden mycket högre än om du hade haft ett vattenburet system från början. Du måste dra nya ledningar, en process som både tar tid och kostar pengar. Är du osäker på om bytet är värt investeringen kan det vara lönt att räkna på vad du kan spara in i uppvärmningskostnader genom åren. När du ska räkna ut kostnaden gäller det att inte glömma kringkostnader, som exempelvis nya vattenburna radiatorer, som kan kosta från någon tusenlapp och uppåt. I ett större hus kanske du behöver ett tiotal nya radiatorer. Så kostnaden varierar stort, beroende på om du redan från början har ett vattenburet system eller måste installera det.

Hur fungerar bergvärme?

Bergvärme fakta

1. Ett hål cirka 100 – 200 meter djupt borras.
2. En slang som används för en cirkulerande vätska sänks ned i borrhålet.
3. Bergvärme lagrad från solen värmer upp cirkulationsvätskan.
4. Vätskan pumpas upp till huset.
5. Bergvärmepumpen utvinner värme med kompressorteknik.
6. Vätskan cirkuleras tillbaka ned i berggrunden för att värmas upp på nytt.

Vad är bergvärme

Bergvärme är en sorts lagrad solenergi som även kallas för geoenergi. Energin är gammal och kan kallas för indirekt solenergi. Den finns överallt, i luften, i jorden, i vattnet och så i berggrunden. För att få tag på den lagrade solenergin i berggrunden behöver man först komma ned i berggrunden, och det gör man genom att borra ett djupt hål.

När hålet är borrat sänker man ner en slang. Den fylls sedan med en kollektorvätska, även kallad köldbärarvätska och frysskyddsvätska. Vätskan består vanligtvis av vatten och etanol. Etanolen gör att vätskan inte fryser, även om temperaturen skulle vara lägre än noll grader. Att säga att bergvärme skulle vara helt miljövänligt är dessvärre inte sant eftersom växthusgas släpps ut när etanol utvinns från majs och vete. För att kunna skörda dessa grödor använder man jordbruksmaskiner som ofta drivs av fossila bränslen.

Energin leds in i huset

Vätskan leds sedan vidare in till värmepumpen genom ett rör där den i förångaren värms upp. Den varma vätskan värmer i sin tur upp värmepumpens köldmedium vilket resulterar i att mediet förångas. Eftersom köldmediet har en låg kokpunkt förångas det vid ganska låga temperaturer. Vätskan omvandlas alltså till gas som leds vidare till kompressorn. Där komprimeras köldmediet och temperaturen ökar ännu mer. Nu fortsätter köldmediet igenom värmepumpen och stannar slutligen i kondensatorn. Där börjar den heta gasen att värma upp vattnet inuti värmesystemet som sedan pumpas vidare ut i husets vattenburna system, till exempel i radiatorer och golvvärme.

Efter att vattnet passerat genom värmesystemet kommer det tillbaka till värmepumpen. Eftersom ny vätska ständigt pumpas upp från berggrunden och cirkulerar värms det vatten som precis passerat värmesystemet upp innan det cirkuleras ut till värmekällorna på nytt.

Borrhålet

Något som styr kostnaden för att installera bergvärme är hur djupt borrhål man måste göra. Många undrar varför man måste borra så djupt. Anledningen är att man måste komma hela vägen ned till berggrunden. Hur djupt det är varierar mycket. I vissa fall räcker det med cirka 50 – 80 meter och i andra fall krävs ett hål på 200 meter eller mer. När hålet väl är borrat ska det isoleras med foderrör. Foderrören kostar också en del pengar, vilket gör att ett djupare borrhål blir dyrare eftersom det krävs mer material. Andra saker som påverkar hur djupt man behöver borra är

• Berggrundens värmeledningsförmåga

Olika berggrunder har olika bra värmeledningsförmåga. På många håll i landet består berggrunden av gnejs eller granit, vilka bägge har mycket god värmeledningsförmåga. Berggrunder kan ha olika mineralsammansättningar, struktur och vattenhalt. Sådana saker påverkar också hur bra berggrunden leder värme.

• Berggrundens temperatur

Den temperatur som finns i berggrunden är jämförbar med medeltemperaturen utomhus under ett år. Jordens inre temperatur står endast för några få procent av värmen i bergvärmen, resten kommer alltså från solen.

• Hushållets energiförbrukning

I kort kan man säga att ju mer energi som hushållet behöver, desto djupare borrhål behöver borras. Enligt Energimyndigheten kan man få ut mellan 30 och 50 watt per meter borrhål.

Hur länge räcker bergvärmen?

Olja och kol är naturresurser som kan ta slut – hur är det med bergvärme? Nej, bergvärme kommer inte att ta slut, så länge solen skiner, alltså i minst fem miljarder år till. Detta gör bergvärme till ett av de mer miljöneutrala alternativ vi har. Initialkostnaden är dock hög, så det gäller att räkna ut vad man själv kan spara in på i övriga kostnader. Man brukar räkna med minst tio års användning innan man har tjänat in den initiala investeringskostnaden. En fördel är att du inte bara sparar pengar på uppvärmningskostnader och använder ett miljöneutralt alternativ, du höjer även bostadsvärdet.

Kostnad för bergvärme – prisexempel

För att få ner installationskostnaden för bergvärme kan du utnyttja ROT-avdraget, vilket ger dig en prisreducering på 30 % på upp till 50 000 kronor. Vi har utgått med ett schablonbelopp för arbetskostnad på 35 % av totalpriset. Så här kan ett prisexempel se ut:

Hur ser det ut med kostnaden för borrhål då?

Om du bor på en tomt där berggrunden är av sedimentärt berg behövs i regel djupare borrhål än för berggrunder i gnejs och granit. Anledningen är att sedimentära bergarter (exempelvis kalksten) är mer porösa och har sämre värmeledningsegenskaper. Urberg, som finns i stora delar av landet, har bäst värmeledningsförmågor och hittas främst i mellersta och norra Sverige.

Av alla kostnader för bergvärme står själva bergvärmepumpen för en av de dyraste, den står för cirka 60 % av totalkostnaden. Vilken storlek på bergvärmepump du väljer påverkar också kostnaden.

Vanliga frågor och svar om bergvärme