ANNONS

Altanräcke och staket – tips, inspiration och rådgivning

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~3 minuter

Altanräcken behövs inte bara av dekorativa skäl, utan även för säkerheten. Ett räcke minimerar fallolyckor. Här går vi igenom vilka typer av altanräcken som finns samt vilka byggregler du behöver följa om du ska använda altanräcken.

Olika typer av räcken och staket

När du ska välja altanräcke till uteplatsen behöver du utgå från funktion, pris och estetik. Vilket material gillar du? Kanske har du särskilda preferenser gällande underhåll och skötsel? De tre vanligaste materialen är:

  • Glas. Altanräcken i glas känns ofta exklusiva och moderna. De är säkra eftersom de är täta, det går alltså inte att klättra igenom ribbor eller liknande. En annan fördel med glas är att du kan se igenom det. Kanske vetter altanen mot en vacker utsikt, då vill du förstås inte skyla den med ett altanräcke i trä, då kanske glas passar bättre. Glasräcken finns i flera utseenden, bland annat klarglas eller frostat glas. Nackdelen är att glaset under vintern blir frostigt, det går då inte att se igenom det. Dessutom blir glas snabbt smutsigt och kräver mycket skötsel i form av rengöring.
  • Stål. Det finns många typer av stålräcken till altaner. De kan exempelvis bestå av tunna stålrör som ligger horisontalt, eller vertikalt stående stålpinnar med kedjor emellan. Fördelen med stål är att materialet är väderbeständigt och kräver egentligen inte något större underhåll. Stål passar bäst till moderna byggnader.
  • Trä. Altanräcken i trä är den vanligaste typen och även den variant som är enklast att bygga själv. De kan också utformas på många sätt, till exempel som ett klassiskt altanräcke med liggande ribbor eller med vertikalt stående spjälor. Nackdelen med trä är att materialet kräver mer underhåll än övriga material. Med åren kan även träet ruttna och behöva bytas ut.

När du ska bygga staket och räcken till altan

Det finns inga byggregler för räcken och ledstänger hos Boverket gällande räcken för altaner och takterrasser. Istället ska en bedömning av behovet utföras i enlighet med det allmänna kravet i avsnitt 8:1 BBR. Här står det att byggnader ska utformas på ett sätt som minimerar risken för olyckor genom fall. Är altanen högre än tre meter bör den alltså ha ett altanräcke på cirka 1,1 meter. Om det finns små barn bör räcket även vara utformat på ett sätt som motverkar risken för att barn kan klättra och ta sig igenom räcket. Är altanen mycket högt upp, exempelvis byggd utanför det andra våningsplanet, bör även räckets höjd vara högre.

Vanliga frågor och svar

Den vanligaste typen av altanräcken är de i trä. Även altanräcken i glas och stål är vanliga och finns att tillgå i många modeller och utseenden.

Boverkets allmänna rekommendationer för altaner som är högre än tre meter är att räckena ska vara minst 1,1 meter.

Om stolparna fästs i en färdigbyggd altan monteras de i en stolpsko som skruvas i trallen. De kan även skruvas in från sidan av altanen med hjälp av en genomgående vagnsbult (den fästs då i altanens bärande reglar).

Om altanen är högre än en meter bör du ha ett räcke eftersom fallolyckor kan bli allvarliga även på den höjden.

Om du bygger en altan eller trappa som är högre än tre meter behöver du ha ett räcke som är minst 1,1 meter.

Höjden på altanen mäts från marken vid altanens ytterkanter upp till altangolvets ovansida.

Om altanen är högre än 1,8 meter krävs i regel bygglov, inte annars.

Inte närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Om altanen står högre än tre meter från marken ska ett staket på minst 1,1 meter finnas.

1,1 meter är ett allmänt råd från Boverket.

Är fallhöjden tre meter eller mer ska det finnas räcke som skyddar mot fallolyckor.

Relaterade artiklar