Varför blir det inflation?

Den stigande inflationen beror på flera saker, bland annat att ekonomin öppnade väldigt snabbt efter pandemin och att energipriserna ökade markant. Vi började resa och konsumera mer – folk började helt enkelt att spendera pengar, som de inte kunde göra under pandemin. Det ledde till att ekonomin växte, vilket gjorde att företag enkelt kunde höja priserna utan tappa några kunder. Men allt har ett slut. Snart hade vi hunnit ikapp med att handla de varor och tjänster som vi inte kunde köpa under pandemin.

Företag höll dock inte samma takt som konsumenterna, de kunde inte möta den kraftiga efterfrågan på varor och tjänster eftersom de behövde ta igen förlorad produktion och återuppbygga leveranskedjorna. Brist på fraktcontainrar har gjort det dyrare att transportera varor och eftersom produktkedjan inte håller samma takt som människors konsumtion, ökar priserna. Det är vad som kallas för lagen om tillgång och efterfrågan.

Förutom obalansen mellan tillgång och efterfrågan har även olja, gas och el blivit dyrare i världen. Även det har flera orsaker: mindre vind i de engelska vindkraftverken, torka i Brasilien som ledde till mindre energi från dammar och givetvis kriget i Ukraina. Eftersom de flesta europeiska länder har slutat importera rysk naturgas tvingas de länderna nu välja andra alternativ. Det har medfört högre energikostnader. Även om Sverige inte är någon stor konsument av naturgas är vi beroende av import och export i Europa. Och eftersom priserna på energi i andra delar av Europa ökat markant, påverkar det kostnaden för produktion i de länder som Sverige handlar av.

Rysslands gas och kol

Ryssland står för så mycket som 40 % av Europas totala behov av gas och 70 % av den kol som Europa använder för att generera el. Det stora och snabba bortfallet av Rysslands elproduktion är en förklaring till de höjda elpriserna.

Bostadspriserna väntas sjunka

Riksbanken förväntas höja reporäntan redan vid halvårsskiftet 2022/2023, vilket kommer pressa ner bostadspriserna. Enligt SBAB:s prognos förväntas bostadspriserna att falla mellan 2022 och 2024. Bostadspriserna ökade markant mellan 2020 och 2021, hela 20 %, och förväntas nu att sjunka med cirka 6 %. Bostadspriserna kan dock överraska och fortsätta uppåt, särskilt om den svenska ekonomin tuffar på och boräntorna inte ökar så mycket som SBAB och många andra förespår.

Bostadsbubbla – vad innebär det?

Det innebär att bostadspriserna ökar mycket på kort tid och att bostäderna bli mindre värda vid en försäljning än de kostade att köpa. När bubblan spricker kan priserna rasa över 30 %. Vad som spräcker bubblan är vanligtvis snabbt ökade räntor eller hög arbetslöshet.

Många som går i köptankar vill veta om och när bostadsbubblan spricker. Men det är inte så lätt att förutspå. Om det hade varit enkelt skulle vi redan ha svaret på om och när bubblan kommer att spricka.

När räntorna ökar medför det högre boendekostnader, vilket gör att folk inte längre kan lägga lika mycket på en bostad. Om räntekostnaderna är höga måste därför bostäderna bli billigare att köpa, eller vice versa.