Renovera husgrund – fukt

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~7 minuter

Problem i husgrunden kan uppstå till följd av sättningar, fukt och kyla. I vissa fall behöver husgrunden renoveras. Här får du lära dig mer om hur du får bukt med fukt i husgrunden, vilka åtgärder du kan göra samt vad som kan hända om husgrunden inte är välisolerad eller har fungerande dränering.

Husgrunder med fuktproblem

Husgrunder generellt sett är utsatta för fukt. Det beror på att golv som ligger direkt på marken blir kalla, vilket leder till fukt när den varma inomhusluften värmer upp grunden. Idag är platta som gjuts direkt på mark en av de vanligaste husgrunderna. Men trots att den ligger direkt på den kalla och fuktiga marken är det den typen av husgrund som har minst problem med fukt. Det är betydligt vanligare med fuktproblem i husgrunder som kryp- eller källargrund.

Fram till 1960-talet var det vanligt med kryp- och källargrunder eftersom huset då hamnade ovanför marken, vilket minskade risken för fuktskador. Så småningom började man bygga platta på mark och testade sig fram med olika isoleringstekniker för att undvika fuktproblem. Det tog många år innan man hittade en lösning som fungerade bra för platta på mark. Några viktiga slutsatser man kom fram till:

  • Bygg inte på olämplig mark. Vissa marktyper är inte lämpade för platta på mark. Det är viktigt att marken är jämn och har bra dränerade egenskaper, exempelvis morän.
  • Dränering och kapillärbrytande material. Dränera marken med dräneringsrör och väl dränerade och kapillärbrytande material (minst 150 millimeter under betongplattan och 100 millimeter tjockt under kantbalkarna.
  • Värmeisolering. Isolera med värmeisolering, minst 200 millimeter tjock och när golvvärme används minst 300 millimeter tjock. Värmeisoleringen ska ligga under hela betongplattan.
  • Använd inte helt täta golvmaterial förutom vid duschen. Mer genomsläppliga material tillåter fukt att tränga upp genom golvet. Används trägolv ska någon form av plastfolie ligga under.

Symptom på mögel och fuktskador i husgrund

Det främsta tecknet på mögelskador i husgrunden är en frän och unken doft (källarlukt). Men det finns även synliga tecken på fuktskador:

  • Tapet som rullat eller bubblat sig
  • Synlig fukt längsmed väggar eller på golvet
  • Svarta prickar
  • Kanelliknande pulver längs listerna
  • Trägolv som svällt och rest sig

Fuktskador och mögel beror på inträngande fukt, till exempel orsakat av för låg temperatur i vissa byggnadsdelar. Andra orsaker:

  • Otillräcklig dränering. Det kan bero på att dräneringen inte ligger tillräckligt långt ner i jorden.
  • Olämplig mark. Marken kanske lutar in mot husgrunden vilket gör att vatten rinner dit och blir stillastående. Det är viktigt att marken grävs ur och justeras så att den lutar ut från husgrunden.
  • Otillräcklig uttorkning av fukt. Vid gjutningen av plattan är det viktigt att betongen får torka helt och hållet. Annars fastnar fukt i plattan som sedan vandrar vidare till andra byggnadsmaterial, till exempel trä.
  • Fuktvandring. Kan orsakas vid otillräcklig kapillärbrytning (ett skikt som förhindrar vatten från att ta sig in till betongplattan) under plattan.
  • Dålig konstruktion. Vid felaktig isolering och byggnation kan det hända att träkonstruktion som väggar och golv ligger i direktkontakt med betongplattan utan något fuktskydd.
  • För låg temperatur. Låg temperatur vid socklar kan orsaka problem med fukt eftersom låga temperaturer höjer fukthalten.
  • Otillräcklig ventilation. Det är viktigt att luften cirkulerar och torkar ut eventuell fukt. I källargrunder behöver man ofta en luftavfuktare.

Så löser du problemet med fukt

Om du är osäker på vad som orsakat fukt i husgrunden är det bäst att anlita en fackman som kan reda ut orsakerna. Det finns flera åtgärder, men alla är inte lika enkla att utföra:

  • Otillräcklig kapillärbrytning. Det är väldigt svårt (nästintill omöjligt) att byta ut det kapillärbrytande materialet eftersom det ligger under betongplattan och under huset. Istället kan det fungera att lägga dräneringsledningen ännu djupare och se till att dräneringen faktiskt fungerar som den ska.
  • Otillräcklig luftspalt. Ett ganska omfattande arbete är att ta bort all befintlig golvbeläggning och placera en ny luftspaltbildande plastskiva direkt på betongen och sedan lägga ett nytt golv. Luftspalten är viktig eftersom den skapar ett utrymme där eventuell fukt kan ventileras och torka. För att göra socklarna ventilerande finns det särskilda distanser att placera bakom dem för att skapa ett litet utrymme.
  • Nytt golv. Klinkergolv är ofta ett bra alternativ eftersom det släpper igenom fukten nedifrån marken.
  • Golvvärme. Golvvärme är ett effektivt sätt att minimera risken för fukt i husgrunden. Helst ska golvvärmen installeras i samband med gjutning eller läggning av ett nytt golv.
  • Förbättrad ventilation. Är ventilationen bristfällig kan man tjäna mycket på att installera ny och bättre ventilation som cirkulerar luften.
  • Ny dränering. Det är ett omfattade arbete men kan göra stor skillnad vid fuktproblem i grunden. Allt gammal dränering behöver grävas bort och nya dräneringsrör ska läggas runt hela huset.
  • Kontrollera stuprören. Har de tillräcklig dimension för mängden regn? Det är viktigt att stuprören leder bort vattnet minst två meter från fasaden. Kontrollera också stuprören med jämna mellanrum och ta bort löv och annat skräp som kan täppa till rören.

Tilläggsisolering för att minska risken för fukt

Många gånger kan fuktproblem åtgärdas med hjälp av tilläggsisolering. I ett befintligt hus är det enda sättet att tilläggsisolera att placera isoleringen ovanpå betongen. En nackdel kan vara att takhöjden minskar samt att samtliga dörrar och trösklar behöver justeras till följd av den nya golvhöjden.

Vid tilläggsisolering ökar risken för fukt eftersom betongen blir kallare (då all värme stannar inomhus). Kalla material innebär fuktigare material. Det är viktigt att man inte råkar bygga in fukten i konstruktionen. I samband med tilläggsisoleringen bör man därför även lägga in värmeslingor i golvet. Värmen torkar upp eventuell fukt som tar sig upp. Tips på tilläggsisolering:

Tilläggsisolering för klinkergolv

  1. Cellplastskivor. Placera cellplastskivor på det befintliga golvet (minst 50 millimeter tjocka, helst 200 millimeter).
  2. Gjut betong. Gjut ett lager 40 – 50 millimeter betong på golvet. Se till att det är sprickarmerat med en armeringsmatta med en diameter på 4 # 300 millimeter (#= avståndet mellan järnen).
  3. Installera golvvärme. Om det gäller vattenburen golvvärme ska värmeslingorna läggas i betongen (i så fall behöver betonglagret vara cirka 75 millimeter istället för 50 millimeter). Gäller det elvärmeslingor läggs dessa ovanpå betongen i samband med själva plattsättningen.
  4. Plattsättning. Klinkergolvet kan läggas.

Tilläggsisolering för trägolv

  1. Plastmatta. Lägg ut en luftspaltbildande plastmatta på det befintliga betonggolvet.
  2. Cellplast. Om cellplasten är i bra skick och ligger stadigt på betongen kan trägolvet läggas direkt.
  3. Installera golvvärme. Om det gäller vattenburen golvvärme ska slingorna läggas antingen i slitsade spånskivor eller cellplastskivor med utfrästa spår. Till trägolv används golvvärmeplåtar som sprider värmen över hela golvet. Gäller det elburen golvvärme ska värmekabeln läggas på en spånskiva och sedan ett lager med spackel som gör golvytan slät.
  4. Golvläggning. Trägolvet kan läggas.

Oavsett golvtyp är det bra att lägga distansklossar. Dessa monteras tillsammans med golvsocklarna och skapar då en luftspalt mellan vägg och golv där fukt kan ta sig ut.

Risker med fukt i husgrund

För hög fukthalt i husgrunden kommer förr eller senare att leda till mögel- eller svampangrepp. Det finns flera olika typer av mögel och svamp som kan angripa ett hus och hur allvarliga följderna blir beror på vilken art det gäller och hur stort angreppet är. En av de värsta typerna av svampangrepp i husgrund orsakas av äkta hussvamp, som är en rötsvamp. Den angriper virke som har en fuktkvot på 20 – 30 %. Det farliga med hussvampen är att den till en början behöver fukt för att växa till sig, men sedan kan den sprida ut sitt mycel till andra byggnadsdelar som är helt torra.

Eftersom hussvampens sporer finns i jorden angrips alltid husdelarna närmst marken först, som husgrunden. Hussvamp har inte en lika tydlig doft som exempelvis svartmögel, det gör att många lever med svampen i många år utan att veta om det. Ett vanligt tecken att hålla utkik efter är ett kanelliknande pulver längsmed golvlisterna.

Upptäckts äkta hussvamp måste den saneras omgående. Svampkroppen måste tas bort och allt närliggande virke måste tas bort och bytas ut. Det gamla och angripna virket ska brännas upp på platsen för att minimera spridningsrisken. Ofta behöver även jorden runt och under huset grävas bort och ersättas med ny jord eftersom hussvampens mycel och sporer kan finnas kvar.

Oavsett vilken typ av svampangrepp huset har beror det på fuktskador och dålig luftcirkulation. Mögelsvampar, till skillnad från rötsvampar som angriper och försvagar virket, angriper inte virket. Däremot är mögelsvampar farligt av andra anledningar: mögel är giftigt och kan orsaka hälsoproblem som astma, allergier, trötthet och huvudvärk.

Vanliga frågor och svar

Ofta beror det på fuktproblem. Det kan hända att fukt tränger in från marken och vandrar vidare in till trävirket. Källardoft är ofta ett tecken på mögel.

Husgrunder under marknivå är mer utsatta för fukt än platta på mark eller plintad husgrund. Störst risk för fukt har alltså källargrund och krypgrund. Men med rätt dränering och isolering är dagens källar- och krypgrunder motståndiga mot fukt.

Fukt i husgrunden kan orsaka svamp- och mögelangrepp vilket kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Om det gäller fuktproblem i husgrunden kan det fungera att gräva bort den gamla dräneringen och anlägga en ny. Ventilation är också viktigt för att luften ska cirkulera och torka.

Relaterade artiklar