Vanliga frågor och svar om husgrunder

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~1 minuter

Planerar du att bygga hus? Har du redan bestämt dig för vilken husgrund du ska välja eller är du fortfarande osäker? Vad kostar egentligen en gjuten betongplatta? Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om husgrunder.

Vilken husgrund är billigast? Vilken husgrund passar bäst till kuperad mark? Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om husgrunder.

En geoteknisk undersökning, eller markundersökning, kostar från några tusenlappar upp till flera tiotusentals kronor beroende på hur omfattande den är. Enklare konsultation kostar från cirka 3 000 kronor medan ett större uppdrag kan kosta över 40 000 kronor.

Det finns många typer av jord i Sverige varav de vanligaste är morän och berg.

Lera och silt ska man helst undvika att bygga på. Silt är problematiskt eftersom det tenderar att flyta ut när man gräver i det och lera innehåller mycket vatten, vilket kan orsaka sättningar i huset.

I Sverige är krypgrund, källargrund och gjuten betongplatta de vanligaste grunderna. Även plintad grund är ett alternativ.

Plintgrund används vanligtvis när marken är väldigt ojämn eller om man exempelvis bygger ett hus på ett berg och vill undvika sprängning.

Markarbetet är viktigt innan man grundlägger, oavsett vilken typ av grund man väljer. En geoteknisk markundersökning bör alltid göras. Då får man bland annat reda på markens bärighet.

Tillverkningen av betong släpper ut koldioxid i luften, vilket är skadligt för miljön. Man behöver ofta jämföra utsläpp med betongens positiva egenskaper. Med tiden kommer till exempel energianvändningen att minska eftersom betong har väldigt bra värmebevarande egenskaper. Det kompenserar på så vis utsläppen.

Det beror på vilken typ av villa det gäller, vilken typ av mark det är och andra parametrar. En villa utan bärande bjälklag och som byggs på normal mark eller platt berg kan dra nytta av en gjuten betongplatta. Om du vill ha en källare under huset kan en källargrund passa bättre.

En normalstor villa på 80 – 120 kvadratmeter tar vanligtvis en vecka för ett dräneringsföretag att dränera, under förutsättning av att markförhållandena är bra.

Bland annat är det relativt enkelt att gjuta en betongplatta eftersom företag idag säljer färdiga kantelement. Dessutom har betongplattan bra isolerande egenskaper och är motståndskraftigt mot fukt.

Är dräneringen utförd på ett korrekt sätt håller den vanligtvis i minst 30 år. Om man bygger om eller bygger till bostaden kan dräneringen behöva utökas.

Om villan byggs med bärande bjälklag är det vanligast att bygga en krypgrund eller en hybridgrund till huset.

Fuktproblem i källaren är inte helt ovanligt och kan bero på många saker, bland annat att marken lutar in mot huset och leder vattnet mot husgrunden. Det kan även bero på att regnvattnet inte leds bort genom dräneringsrör. Dålig ventilation kan också orsaka fukt.

Cirka 45 dagar.

Beroende på husets utformning och utanpåliggande konstruktioner (altaner, rabatter och liknande) kan trädgården påverkas. Man behöver nämligen gräva bort cirka 1 – 1,5 meter runt hela huset. Finns det altaner måste de monteras bort, likaså behöver buskar och rabatter grävas bort.

Nej eftersom det frigörs koldioxid vid tillverkningen.

Källaren bör ha i stort sett samma inomhusklimat som det övriga huset och det ska inte finnas någon ”källardoft” kvar.

Det är ofta markförhållandena som bestämmer vilken grund som passar bäst och det handlar framförallt om hur bra bärighet marken har. Om det är viktigt med extra utrymme längst ner kan källargrund vara ett bra alternativ, om marken tillåter det.

Vanligtvis är en krypgrund i betong det billigaste alternativet, men det är många faktorer som påverkar priset, till exempel isolering, storlek och om du ska ha golvvärme eller inte.

Ja, ROT-avdraget kan användas för arbetskostnaden.