Husgrunder och miljön

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Vid ett husbygge används olika typer av material som alla påverkar miljön på olika sätt. Dels påverkar materialen miljön genom tillverkningen, dels genom transporter. Hur materialet åldras och förändras med tiden kan också påverka miljön.

Olika husgrunder

Valet av husgrund har stor påverkan på miljön. Gjuten betongplatta är en av de vanligaste husgrundstyperna och består alltså av betong. Vid tillverkningen av betong används cement, vilket frigör mycket koldioxid vid tillverkningsprocessen. Eftersom nästan allt som tillverkas i fabrik påverkar miljön negativt behöver man ofta jämföra tillverkningens miljöpåverkan med hur materialet i slutändan kan kompensera genom bra egenskaper. Betong kan exempelvis minska husets energianvändning eftersom materialet har en bra förmåga att lagra värme. Därtill är betong ett mycket hållbart material som med lång livslängd. Det är också viktigt att ta med i beräkningen då betongen inte behöver bytas ut lika ofta som andra material och den har därmed en lägre miljöpåverkan.

Cementens koldioxidpåverkan står för cirka 3 – 4 % av det totala utsläppet i världen. Sverige har höga miljömål för betong. Tanken är att all betong i Sverige ska vara klimatneutral vid år 2045. Oavsett vilken typ av husgrund man väljer är det viktigt att isoleringen fungerar som den ska. Om grunden är dåligt isolerad kommer värme att ta sig ut. Det kommer dels resultera i högre uppvärmningskostnader, dels är det sämre för miljön eftersom det krävs mer energi.

Betongplatta är framförallt tillverkat av vatten, sten och cement. Cement består i sin tur av stora delar kalksten. Platta på mark kompletteras alltid av någon slags isolering, den läggs på plattans undersida för att hålla borta markkylan. Idag används framförallt cellplastskivor, vilket inte är det mest miljövänliga alternativet. Cellplast är frigolit och har mycket goda isolerfunktioner tack vare sitt låga lambdavärde, ett mått som visar hur bra ett material isolerar (ju lägre värde, desto bättre isolerförmåga).

Cellplastens miljöpåverkan

Idag används ofta EPS-cellplast (expanderad styrencellplast). Cellplasten har flera smarta isolerande egenskaper och hög tryckhållfasthet, vilket gör materialet bra till husgrunder. Cellplasten tillverkas genom att små kulor av plast expanderas genom vattenånga. På så sätt bildas block med luftfyllda celler. EPS-cellplast har många bra egenskaper:

  • Lågt lambdavärde (bra isolerande effekt)
  • Fuktmotståndigt
  • Hög tryckhållfasthet

Det finns även en del miljönegativa egenskaper hos EPS-cellplast eftersom det utvinns av olja, vilket inte är en förnyelsebar naturresurs. Man jämför ofta miljöpåverkan med hållbarheten. Det positiva med plasten är att den har lång livslängd och mycket goda isolerande egenskaper.

Koljerngrund

Ett miljövänligare alternativ till betongplattan är koljerngrunden. Det är ett slags foamglasgrund, en platta av foamglas (cellglasskivor). Skivorna har både bärande och isolerande egenskaper. En fördel med koljerngrund är att produkten till stor del består av återvunnet material som dessutom går att återanvända. Grundens konstruktion består av lättbalkar i metall som håller samman cellglasskivor. Husgrunden är standardiserad och ETA-godkänd (European technical approval). En produkt som är ETA-godkänd har uppfyllt sju väsentliga krav:

  • Mekaniskt motstånd och stabilitet
  • Brandsäkerhet
  • Hygien, hälsa och miljö
  • Säkerhet vid användning
  • Skydd mot buller
  • Energiekonomi och värmeisolering
  • Hållbarhet

Jämfört med betongplatta på mark har koljerngrund många fördelar, bland annat:

  • 50 % lägre koldioxidutsläpp vid tillverkning
  • Tillverkad av återvunnet glas
  • Låg vikt
  • Krävs ingen torktid, husbygget kan påbörjas samma dag
  • Radontät
  • Brandsäker
  • Bra isolerande egenskaper
  • Lägre bygghöjd

Cellglasplatta med trä

En annan husgrund som inte är särskilt vanlig än är cellglasplatta med trä. Konstruktionen liknar koljerngrund men med skillnaden att själva konstruktionen består av trä istället för lättbalkar i metall. Ovanpå cellglasskivorna läggs en platta i trä.

Platta i trä – ett alternativ till betongplatta

En annan miljövänligare grundplatta är den i trä (woodfoundation) där massivt trä utgör bottenplattan. Vid byggandet av träplatta läggs först ett lager med cellplast på marken. Det är viktigt att marken är väldränerad. Ovanpå cellplasten monteras tätskiktet och ytterligare ett lager cellplast. Det översta lagret är den bärande trägrunden i massivt trä. I stort sett är konstruktionen densamma som en grund i betong, alltså platta på mark, fast istället för betong används massivt trä. Nackdelen med träplatta är att trä är ett organiskt material som är fuktkänsligt. Det är viktigt att tätskiktet och isoleringen är korrekt utförd.

Hitta en expert som kan bygga en miljövänlig husgrund

Beskriv projektet, matchas med experter och jämför offerter – helt gratis!

  • Mötesplats med 88 146 experter
  • Digitala avtal
  • Rikstäckande
  • Gratis offertförfrågan
  • Dokumenthantering av projektet
  • Kvalitetskontroll
  • BYGG.se följer projektet från start till mål
Hitta expert
Gratis offerttjänst

Plintgrund används vanligtvis när marken är väldigt ojämn eller om man exempelvis bygger ett hus på ett berg och vill undvika sprängning.

Markarbetet är viktigt innan man grundlägger, oavsett vilken typ av grund man väljer. En geoteknisk markundersökning bör alltid göras. Då får man bland annat reda på markens bärighet.

Tillverkningen av betong släpper ut koldioxid i luften, vilket är skadligt för miljön. Man behöver ofta jämföra utsläpp med betongens positiva egenskaper. Med tiden kommer till exempel energianvändningen att minska eftersom betong har väldigt bra värmebevarande egenskaper. Det kompenserar på så vis utsläppen.

Det beror på vilken typ av villa det gäller, vilken typ av mark det är och andra parametrar. En villa utan bärande bjälklag och som byggs på normal mark eller platt berg kan dra nytta av en gjuten betongplatta. Om du vill ha en källare under huset kan en källargrund passa bättre.

En normalstor villa på 80 – 120 kvadratmeter tar vanligtvis en vecka för ett dräneringsföretag att dränera, under förutsättning av att markförhållandena är bra.

Bland annat är det relativt enkelt att gjuta en betongplatta eftersom företag idag säljer färdiga kantelement. Dessutom har betongplattan bra isolerande egenskaper och är motståndskraftigt mot fukt.

Är dräneringen utförd på ett korrekt sätt håller den vanligtvis i minst 30 år. Om man bygger om eller bygger till bostaden kan dräneringen behöva utökas.

Om villan byggs med bärande bjälklag är det vanligast att bygga en krypgrund eller en hybridgrund till huset.

Fuktproblem i källaren är inte helt ovanligt och kan bero på många saker, bland annat att marken lutar in mot huset och leder vattnet mot husgrunden. Det kan även bero på att regnvattnet inte leds bort genom dräneringsrör. Dålig ventilation kan också orsaka fukt.

Cirka 45 dagar.

Beroende på husets utformning och utanpåliggande konstruktioner (altaner, rabatter och liknande) kan trädgården påverkas. Man behöver nämligen gräva bort cirka 1 – 1,5 meter runt hela huset. Finns det altaner måste de monteras bort, likaså behöver buskar och rabatter grävas bort.

Nej eftersom det frigörs koldioxid vid tillverkningen.

Källaren bör ha i stort sett samma inomhusklimat som det övriga huset och det ska inte finnas någon ”källardoft” kvar.

Det är ofta markförhållandena som bestämmer vilken grund som passar bäst och det handlar framförallt om hur bra bärighet marken har. Om det är viktigt med extra utrymme längst ner kan källargrund vara ett bra alternativ, om marken tillåter det.

Vanligtvis är en krypgrund i betong det billigaste alternativet, men det är många faktorer som påverkar priset, till exempel isolering, storlek och om du ska ha golvvärme eller inte.

Ja, ROT-avdraget kan användas för arbetskostnaden.

En geoteknisk undersökning, eller markundersökning, kostar från några tusenlappar upp till flera tiotusentals kronor beroende på hur omfattande den är. Enklare konsultation kostar från cirka 3 000 kronor medan ett större uppdrag kan kosta över 40 000 kronor.

Det finns många typer av jord i Sverige varav de vanligaste är morän och berg.

Lera och silt ska man helst undvika att bygga på. Silt är problematiskt eftersom det tenderar att flyta ut när man gräver i det och lera innehåller mycket vatten, vilket kan orsaka sättningar i huset.

I Sverige är krypgrund, källargrund och gjuten betongplatta de vanligaste grunderna. Även plintad grund är ett alternativ.

Relaterade artiklar