Källargrund

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Källargrund är en vanlig husgrund och passar särskilt bra om du behöver ett extra utrymme under huset, till exempel som hobbyrum eller gillestuga. Lär dig mer om källargrundens uppbyggnad, historia och vanliga problem som kan uppstå.

Bärande material till källargrund

Källargrunden har många likheter med krypgrunden men har mer takhöjd. I äldre källargrunder är fuktisoleringen anpassad till den ursprungliga användningen av utrymmet (ofta förvarades värmepannan i källaren). Eventuell fukt som trängde in genom muren avdunstade efter ett tag. I dagens källargrunder då man värmeisolerar och inreder ett bostadsrum kan det uppstå problem med fukt. Om källaryttermuren stängs in bakom isoleringen förhindras avdunstningen, vilket gör att fukten blir kvar.

Den bärande konstruktionen i en källargrund är uppbyggd efter linjer (väggar), vanligtvis tre stycken som ofta ligger utmed husets längdriktning. De bärande materialen är källarytterväggarna samt en inre vägg. Är huset större behövs ofta flera inre bärande väggar, alternativt två källarväggar som ligger tvärgående. Materialen som används till väggar och bjälklag består av armerad betong. Gäller det små byggnader är väggarna oftare tillverkade av ett murverk och ett bjälklag i trä.

När man bygger en källare är det viktigt att tänka på jordtrycket, alltså det tryck som marken utanför källarmurarna utgör. Normalt sett innebär jordtrycket inga problem så länge avståndet mellan de tvärgående källarinnerväggarna är mindre än fyra meter. Är avståndet större kan det behövas ett extra stöd, särskilt för murade källarytterväggar.  

Dränering

Dräneringens uppgift är att samla upp vatten och leda bort det från husgrunden. Eftersom källaren står under mark är den mer utsatt för fukt och det är därför viktigt att dräneringen görs på rätt sätt och på ett sätt som möjliggör inspektion och rensning.

Dräneringsledning och dagvattenledning ska läggas utanför källarytterväggarna, helst under grundläggningsnivån. Idag finns det kommersiella system för dränering och fuktskydd att köpa. De uppfyller kraven i BBR (Boverkets byggregler). För att förhindra att fukt blir stående mot källarväggarna finns olika typer av fuktskydd. Vanligtvis används en tät utsida med dränerande återfyllnad. Även täta och luftspaltsbildande utsidor och dränerande värmeisolering är metoder som används som fuktskydd. Utvändig värmeisolering är bra eftersom den gör att fukt torkar, samtidigt kan den innebära en ökad risk för skador om ett vattentryck uppstår utifrån.

Fukt är ett vanligt problem i källargrunder, det är viktigt att dräneringen fungerar som den ska.

Mot källarväggens utsida läggs ett dränerande och genomsläppligt materialskikt där regnvatten kan dräneras och ledas bort från grunden. Även lutningen utanför källargrunden är viktig, den bör luta minst 1:20 inom tre meter från byggnaden (marknivån ska befinna sig 150 millimeter lägre på ett avstånd av tre meter från husgrunden).

Även om dräneringen fungerar bra och fukt utifrån inte tar sig in i grunden, finns det risk för kondens i källaren. Vanligtvis beror det på en dålig isolering invändigt eller en bristfällig ventilation. Det kan göra innerväggarna kalla. När varm luft möter den kalla väggen uppstår kondens.

Fuktskydd

Hur fuktförhållandena ser ut inuti en källargrund beror på vilken temperatur källaren har samt hur luftomsättningen ser ut. Fukt kan hamna på källarväggarna genom ett otätt fuktskydd eller underifrån kantbalken. Det är viktigt med bra ventilation samt tillräckligt med värmeisolering. Den invändiga värmeisoleringen bör vara 50 millimeter av den totala värmeisoleringen av källarväggarna. Helt täta fuktskydd, som plasttapeter eller tät färg, bör inte användas på källarinnerväggarna eftersom de riskerar att stänga inne fukten.

Det är lätt att tro att en uppvärmd källare skulle ha färre problem med fukt, men faktum är att en källare med enklare utrymmen med oisolerade väggar sällan har problem. En uppvärmd och inredd källare är mer känslig mot fukt eftersom källarytterväggarna utsätts för utvändig och invändig fukt. För att motverka risken för fuktskador finns det olika åtgärder:

  • Asfaltsstrykning. Tätad utsida av källarvägg genom asfaltsstrykning eller tätskiktspapp. Det ger ett bra fuktskydd som förhindrar att vatten och fukt tränger in i husgrunden.
  • Luftspalt. En tät och luftspaltsbildande utsida kan ge ett mycket bra fuktskydd då fukten går utåt, kondenseras och dräneras bort.
  • Markisolering. Isolering på källarväggarnas utsida är ett bra sätt att leda fukten utåt istället för att den stannar på insidan av väggarna. Isoleringen ska dras upp på sockeln, då hjälper den till att höja väggarnas temperatur.

Ofta kombinerar man flera åtgärder för att skapa ett både fuktsäkert och ett ventilerande system i källargrunden. Till exempel kan en utvändigt tät vägg och en utvändig isolering göra att fukt snabbare torkar bort.

Värmeisolering av källargrund

Många vill ha en källargrund för att få mer utrymme hemma. Källaren kan användas till tvättstuga, hobbyrum eller liknande. Ska utrymmet inredas bör källargrunden värmeisoleras. Isoleringen ska då sitta på väggarnas utsida och under källargolvet. När värmeisoleringen sitter på utsidan av källarkonstruktionen minskar risken för fukt. Det beror på att den bärande konstruktionen av källaren befinner sig på insidan, där det är varmt. Där torkar eventuell fukt snabbt bort.

Underhåll av källargrund

Eftersom källarutrymmen är mer utsatta för fukt bör dessa kontrolleras med jämna mellanrum. Det är viktigt att se till att ingen fukt trängt in genom väggarna. Ibland finns ingen synlig fukt men det kan kännas en unken doft som kan vara ett tecken på att det finns en fuktskada. Har en fuktskada uppstått behöver man i regel gräva ut runt grunden, göra om dräneringen och fuktisolera på nytt.

Vanliga frågor och svar

Innan du börjar bygga en källargrund är det viktigt att marken har de rätta förutsättningarna. Finns det högt grundvatten i närheten? Då ökar risken för fuktproblem även om dräneringen utförs på rätt sätt. Om huset ska byggas i en sluttning är det ännu viktigare att dräneringen fungerar felfritt eftersom vattnet annars riskerar att rinna rakt ner i husgrunden och bli stående.

Vanligtvis rekommenderas att man isolerar källaren från utsidan. Isoleringen motverkar fuktproblem och håller på sätt källarväggen varm och torr.

För att källaren ska få användas som bostadsutrymme måste takhöjden vara minst 2,30 meter.

Det beror på hur stort avståndet är mellan de tvärgående bärande källarinnerväggarna. Har de ett avstånd på mindre än fyra meter innebär jordtrycket sällan något problem. För större avstånd kan det behövas extra förstärkning, särskilt om källarytterväggarna är murade.

Relaterade artiklar