Gör om krypgrunden till platta

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Krypgrund är en av de tre vanligaste husgrunderna i Sverige men även den husgrund som är mest utsatt för fukt. Har man fått problem med fukt eller till och röta i det understa bjälklaget kan det finnas anledning till att renovera eller gjuta igen krypgrunden.

Symptom på en skadad krypgrund

Fukt är den vanligaste anledningen till att en krypgrund behöver renoveras. Risken för fukt i krypgrund ökar om grundbalkar och grundbotten är oisolerade. Det i kombination med att bjälklaget är välisolerat skapar då ett kallt utrymme i krypgrunden. Värmen inuti huset värmer inte upp luften i kryputrymmet, vilket skapar problem när den varma sommarluften så småningom kommer. När den varma och fuktiga luften möter bjälklagets kalla undersida bildas kondens. Kondensen kan i sin tur leda till fuktskador. Ibland blir det så illa att hela bjälklagets undersida ruttnar och till och med möglar. Tecken på att krypgrunden är fuktskadad:

  • Det kommer en doft av mögel från krypgrunden
  • Trossbotten är har fått en fuktskada
  • Bjälklag eller golvbjälklag har fått en fuktskada

Det är värre om bjälklaget är fuktskadat eftersom det är betydligt mer bärande än golvbjälklaget. Då behöver man utföra större renoveringar, som att göra om krypgrunden till platta. Konverteringen innebär ett stort och omfattade arbete som kräver fullgod dränering och bra markförhållanden. Det är viktigt att dräneringen fungerar som den ska, annars kommer grunden återigen att drabbas av fukt under kommande år. Det är även bra att se över hur markfukten historiskt sett påverkat krypgrunden. Är krypgrunden torr och fin efter många år kommer den förmodligen att hålla sig så även framöver.

Gjuta platta i krypgrunden

Att gjuta en platta inuti krypgrunden innebär en hel del arbete och mycket förberedelser:

  1. Uppbrytning av golvet. Det första steget i konverteringen är att bryta upp hela golvet i huset. Det görs för att blottlägga krypgrunden. Förutom att själva golvet ska brytas upp måste även golvbjälklagen tas bort. Det är viktigt att kontrollera att golvbjälklaget inte är en del av den bärande konstruktionen.
  2. Utgrävning av krypgrund. Allt inuti krypgrunden måste grävas bort för att på så vis blottlägga grundens kantbalk. När utgrävningen är klar är det dags att förbereda inför dräneringen. På något sätt måste dräneringsmaterialet komma ner till krypgrunden. Det går att göra genom att lägga några brädor genom ett fönster och använda dem som en ramp där makadamen sedan kan schaktas ned.
  3. Utläggning av dränering. Eftersom isolering måste läggas under den nya betongplattan måste den ha något att vila på, något som inte binder fukt. Det är därför dräneringsmaterial måste läggas ut. Det är bra med ett lager på cirka 5 – 10 centimeter makadam.
  4. Utläggning av grundisolering. Ovanpå makadamen läggs 300 – 400 millimeters cellplast som isolering.
  5. Installation av golvvärme. Det är inget krav med golvvärme men det är fördelaktigt att passa på att gjuta in vattenburen golvvärme eftersom värmen hjälper till att hålla grunden torr, samtidigt som huset värms upp.
  6. Utläggning av köldbryggebrytare. Om krypgrundens kantbalkar är oisolerade och du gjuter betongen kant i kant med balkarna, kommer en köldbrygga uppstå. Genom att lägga en cellplastbit intill krypgrundselementen bryts köldbryggan.
  7. Gjutning av platta. Nu är det svåraste arbetet klart och det är dags att gjuta själva betongplattan. Betongplattan blir det nya golvet i huset, ovanpå det kan du sedan lägga ett trägolv eller något annat golv. Kom ihåg att kontrollera att golvet tål att läggas på golvvärmen. Armering till betongen bör användas, inte för att plattan ska klara av höga punktlaster utan för att det inte ska uppstå sprickbildning.

Risker med krypgrund

Även om dagens krypgrunder är betydligt mer tåliga mot fukt och de flesta inte upplever några problem med husgrunden, är krypgrunden fortfarande mer utsatt för fukt än exempelvis platta på mark. Det vanligaste problemet med krypgrunder gäller framförallt uteluftsventilerande krypgrunder. När varm luft ventileras in i krypgrunden kyls den snabbt ner, vilket skapar högre luftfuktighet, vilket i sin tur kan leda till kondens. Kondens är en grogrund för bakterier, röta och mögel. Finns det ytterligare problem med fukt i krypgrunden, till exempel en vattenläcka från grundmurarna, ökar risken för att mikroorganismer sprider sig snabbt.

Det går att förebygga problem med fukt i krypgrund. Dels gäller det att marken inuti grunden är helt täckt med plastfolie (den skyddar marken från fukt som kommer nedifrån), dels måste allt skräp och byggspill tas bort från krypgrunden. Utanför huset och grunden ska marken luta bort från huset. Det är även viktigt att dräneringen fungerar som den ska, annars finns risk att regnvatten och vatten i marken rinner in mot grunden istället för bort från den. Har man en krypgrund bör man kontrollera den ett par gånger varje år för att säkerställa att det inte finns någon mögeldoft och inte något läckage.

Vanliga frågor och svar

Först behöver man ta bort golvet i huset och golvbjälklaget. Därefter ska hela krypgrunden grävas ur och fyllas på med dränering (makadam). Ovanpå dräneringsmaterialet läggs grundisoleringen. Många väljer att installera vattenburen golvvärme i samband med konverteringen. Efter golvvärmeinstallationen läggs en köldbryggebrytare ut (en cellplastbit intill krypgrundselementen) och slutligen gjuts plattan.

Det kan uppstå fuktproblem i krypgrunder, särskilt om de är dåligt isolerade. När sommarens varma luft ventileras in till krypgrunden och möter den kalla luften bildas kondens. Det är en grogrund för mikroorganismer som mögel.

En risk med att konvertera krypgrund till platta är att dräneringen inte fungerar som den ska. Det kan leda till att muren utsätts för mycket fukt som börjar vandra uppåt och in genom isoleringen.