Välj rätt husgrund till ditt attefallshus

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Planerar du att köpa ett attefallshus? Då behöver du bestämma vilken typ av grund som huset ska stå på. Det finns flera saker som påverkar valet av husgrund, bland annat om attefallshuset byggs med ett bärande bjälklag eller inte.

Faktorer som påverkar husgrunden

Vanligtvis kan du fråga hustillverkaren om vilken husgrund som rekommenderas till attefallshuset. Men även om de kan rekommendera en bra husgrund till själva huset, kan de inte veta hur marken ser ut (om de inte varit där och gjort undersökningar). Faktorer som påverkar husgrunden:

  • Invändig höjd. Husgrunden påverkar den inre höjden på olika sätt. Vill du ha hög takhöjd är betongplatta eller hybridgrund det bästa alternativet eftersom sockeln är låg. En plintgrund kräver mer utrymme eftersom det behövs minst 20 centimeter under huset som fungerar som ett ventilerande utrymme.
  • Bärande bjälklag. Attefallshus byggs inte sällan med ett bärande bjälklag, antingen genom lösvirke eller som modulhus i en fabrik. Levereras attefallshuset med bärande bjälklag ställs det vanligtvis på antingen balkar eller plintar. Byggs huset på plats är det lättare att minska tjockleken på bjälklaget eftersom man kan gräva ner isoleringen.
  • Vattenburen värme. Gjuten platta är ofta det bästa alternativet om du vill ha vattenburen golvvärme. Då gjuter man in värmeslingorna i husgrunden redan från början. Värmen skapar inte bara ett behagligare inomhusklimat, den gör även att eventuell fukt snabbare ventileras bort från husgrunden.
  • Markens förutsättningar. Hur marken ser ut på tomten påverkar i hög grad valet av husgrund. En bergig eller kuperad tomt fungerar exempelvis inte för gjuten platta, om man inte spränger och jämnar till marken först. Då kan plintgrund vara ett alternativ.

Fördelar med platta på mark

Många gånger används platta på mark som husgrund för attefallshus. Det finns många förklaringar till det. En platta på mark är en mer avancerad grund som minskar risken för sättningar. Sättningar i marken kan uppstå om jordlagren inte är helt kompakta. Är jordtypen lerig eller sandig finns det risk att marken sjunker eller glider när det tunga huset är på plats. Det kan leda till sprickor i väggar och golv och i värsta fall kan själva husgrunden gå sönder. En platta på mark är stabil och gjuten i ett solitt stycke.

En anledning att just platta på mark används till attefallshus beror på att grundsockeln är låg. Den kan vara så låg som 10 centimeter. Eftersom attefallshus som mest får vara fyra meter till taknock finns det fördelar med att välja en så låg sockel som möjligt.

Med en gjuten platta går det också att installera golvvärme eftersom slingorna kan gjutas in redan från början i grunden. Husgrunden är dessutom välisolerad vilket gör att attefallshuset utan problem kan användas hela året.

Det finns bra alternativ för dig som vill gjuta plattan själv, till exempel husgrund med färdiga kantelement. Dessa väger endast 40 kilo styck och kan enkelt monteras. När själva ramen är byggd och cellplasten utlagd över hela botten kan grunden gjutas.

Källare i attefallshus

Trots att platta på mark är den vanligaste husgrunden för attefallshus har det blivit alltmer populärt med källargrund. Förklaringen är enkel: Eftersom attefallshus som mest får vara 30 kvadratmeter stora kan man med en källargrund skapa några extra kvadratmeter. En källargrund är en betydligt mer komplicerad konstruktion än en platta på mark. Det ställs även högre krav på fuktbeständighet eftersom källaren står under mark. Men i och med att attefallshuset är litet och därmed inte utsätts för alltför stora laster är det ändå inte alltför komplicerat. En källargrund innebär även en hel del schaktning, vilket tar tid och kostar mer pengar.

Olika husgrunder till attefallshus

Även om gjuten platta är det vanligaste alternativet för husgrund till attefallshus fungerar alla husgrunder. De har olika egenskaper och fördelar:

  • Gjuten platta. Gjuten platta innebär en högre invändig takhöjd eftersom grundsockeln kan vara så låg som 10 centimeter. Det är enkelt att installera golvvärme i platta på mark.
  • Krypgrund. En fördel med krypgrund är att det går att få en mycket välisolerad grund med möjlighet att dra in vatten och avlopp på ett enkelt sätt. Många tycker även att krypgrunden är snyggare eftersom den går upp en bit från marken.
  • Hybridgrund. Hybridgrunden är en kombination av gjuten platta och krypgrund. Den är uppbyggd ungefär som en krypgrund men istället för att utrymmet fungerar som en luftspalt fyller man det med isolering.
  • Källargrund. Ett bra alternativ som skapar mer yta i attefallshuset då du kan bygga under marken. Reglerna för attefallshusens storlek gäller endast det som står ovan mark, själva fasaden. Med en källargrund kan du skapa extra utrymme under marken.
  • Plintgrund. Byggs attefallshuset på ett berg är plintgrund ett bra alternativ. Bygger man inte på berg eller kuperad terräng försvinner poängen med plintgrund eftersom markarbetet behöver utföras hela vägen till tjälfritt djup, då huset inte värmer upp marken. Med plintgrund skapas ett ventilationsutrymme på 20 centimeter under huset, vilket minskar risken för fukt.

Vanliga frågor och svar

Platta på mark är det vanligaste, men det är även vanligt med krypgrund och plintgrund. Alltfler vill ha även ha källargrund till sitt attefallshus för att öka bostadsytan.

Husgrunder kostar olika mycket, en betongplatta kostar vanligtvis mellan 2 000 och 5 000 kronor per kvadratmeter. Men det kan variera en del beroende på hur komplext markarbetet är.

Det beror på flera faktorer, bland annat hur tomten och själva marken ser ut samt om attefallshuset ska byggas med ett bärande bjälklag eller inte. Den vanligaste grunden är platta på mark.

Relaterade artiklar