Svensk standard

Svensk standard utvecklades redan under 1930-talet och syftet var att ta fram en standardisering av köksinredning. Under den här tiden var det främst kvinnor som var i köket, vilket också låg till grund för vilka mått man tog fram på exempelvis bänkskivor och höjden på skåp, lådor och arbetsytor. Den svenska standarden för kök har påverkat vilka mått bänkskivor och annan köksinredning har. Det är därför du exempelvis kan använda Ikeas bänkskivor och skåpsluckor även till andra tillverkares stommar – de utgår från standardiserade mått.

År 1995, i samband med att Sverige gick med i EU, ersattes den svenska köksstandarden med en ny europeisk EN-standard (SS-EN i Sverige). Den europeiska standarden handlar egentligen inte om köksskåp och deras utformning eller användarvänlighet, utan snarare om säkerhet och hållfasthet. I den nya standarden finns ändå riktlinjer gällande mått för höjd, bredd och djup samt det extra utrymme som krävs för att de olika köksenheterna ska fungera bra tillsammans. Om du bygger nytt kök eller renoverar ditt kök finns det anledning att hålla koll på måtten eftersom de kommer påverka hur det känns att arbeta i köket.

Olika mått i köket

Det går inte riktigt att prata om mått i köket utan att först gå igenom arbetstriangeln. Det handlar om kökets tre viktigaste zoner: kylskåp/frys, spis och diskho. Tanken med arbetstriangeln är att avståndet mellan de tre zonerna ska vara så kort som möjligt. Då slipper du gå omvägar och krångla med att hämta något från kylskåpet och sedan gå till diskbänken.

• Bänkskiva. Bänkskivan, eller arbetsbänken som det också kallas, är vanligtvis 60 centimeter djup, idag går det även att hitta ännu djupare varianter. Dock ska bänkskivan inte sticka ut alldeles för långt om du har underskåp, eftersom det försvårar när du ska komma åt saker i skåpet. Däremot kan bänkskivan ändå vara djupare än 60 centimeter, så länge den inte sticker ut över överskåpet med mer än tre centimeter. Har du möjlighet är en djupare bänkskiva på cirka 70 – 75 centimeter ett bra val eftersom den ger dig tillräckligt med utrymme att både ha saker stående på bänken permanent och samtidigt få tillräckligt med arbetsyta. Hur hög ska bänkskivan vara då? Standardhöjden är 90 centimeter och fungerar i regel bra för en normallång person (kvinnor: 166 centimeter, män: 180 centimeter). Men om någon i familjen är väldigt kort finns det smarta lösningar. Till exempel finns det möjlighet att bygga in utdragbara boxar som personen kan stå på.
• Överskåp. Vanligtvis hänger överskåpet cirka 50 centimeter ovanför arbetsbänken, vilket ger ett tillräckligt stort utrymme till köksmaskiner som kan vara stående på bänken. Samtidigt blir det enklare när du väl ska öppna skåpen. Det finns även överskåp som går hela vägen till bänken, men det kan snabbt bli irriterande eftersom det kan vara svårt att öppna skåpen om du använder arbetsytan framför. Djupet på överskåp bör vara minst 40 centimeter, då får du plats med tallrikar och fat. Du bör dock inte välja mycket djupare skåp än så, eftersom de tar upp skrymmande utrymme där du lagar mat.
• Kylskåp. Kylskåp säljs i många olika mått och storlekar. Men något som är viktigt att tänka på, oavsett vilken storlek på kylskåp och frys du har, är att det bör finnas en avställningsyta framför kylskåpsdörren, alternativt intill. Då blir det betydligt enklare när du ska packa upp matvaror eller ta fram råvaror till matlagningen.
• Mikrovågsugn. Mikrovågsugnar säljs också i många storlekar. Du kan dock utgå från en bra höjdplacering: cirka 110 – 120 centimeter är en lagom höjd för mikron, vilket gör att den kan placeras i ett högskåp.
• Underskåp. Skåpen som själva arbetsbänken ligger på ska helst stå på en indragen sockel på minst 10 centimeters höjd. Det beror på att du annars lätt slår i tårna när du lagar mat. Sockeln bör vara indragen med minst 5 centimeter. Det här är inget krav, endast en rekommendation. Idag har det blivit vanligare att man slopar den indragna sockeln och låter skåpen gå rakt hela vägen ner till golvet. Det är en smaksak helt enkelt.
• Diskbänk. Diskbänken har samma standardmått som arbetsbänken, det vill säga cirka 60 centimeters djup. Förutom diskhon bör det även finnas en avlastningsyta intill, den bör vara cirka 60 – 80 centimeter bred. Om spisen ligger intill diskhon ska det finnas ett utrymme på minst 80 centimeter emellan, då har du tillräckligt med avställningsyta och plats för tillagning.

Kökets förutsättning

Även om du kan utgå från de standardiserade måtten för fast köksinredning, behöver du även ta hänsyn till just ditt köks förutsättningar. Beroende på om köket är I-, L-, eller U-format sätts olika krav på utrymme. Ett I-kök, eller ett rakt kök som det också kallas, innebär att hela köket ligger fördelat på en och samma vägg. Om du har ett U-format kök innebär det att du har tre väggar med arbetsyta, spis och kylskåp. Det sätter särskilda krav på utrymme i passagen mellan köksbänkarna. I ett L-format kök är det viktigt att fundera över placeringen av vitvaror, arbetsbänk och diskho eftersom du vill undvika att avståndet blir för stort.

Planera köket – ta hänsyn till hur du rör dig

Förutom att det finns standardiserade mått på köksinredningen, finns det även vissa mått du bör ta hänsyn till i köket. För att du ska kunna röra dig bekvämt, både när du arbetar ensam och tillsammans med någon, behöver du även ett visst utrymme framför arbetsbänkarna, köksön och ugnen.

• Arbetsbänk, skåp och lådor. Framför arbetsbänken och eventuella skåp och lådor bör det finnas ett utrymme på minst 110 centimeter. Då finns tillräckligt med plats för att dra ut lådor och skåp och samtidigt plats att gå förbi.
• Ugn och diskmaskin. Framför ugn och diskmaskin bör ett utrymme på minst 120 centimeter finnas. Eftersom luckan till både diskmaskin och ugn är ganska djup krävs ett lite större utrymme.
• Passage mellan arbetsbänkar. Om du har två arbetsbänkar mittemot varandra bör det finnas ett passageutrymme på minst 120 centimeter, men helst 140 centimeter. Då slipper det bli trångt när två personer lagar mat med ryggen mot varandra.
• Köksö. Köksöns avstånd till arbetsbänk bör vara minst 110 – 130 centimeter, gärna mer om du vill kunna sitta vid köksön.

Hitta hantverkare till köksrenoveringen

Om du bygger ett kök eller renoverar ett befintligt kan du behöva ta hjälp av en behörig hantverkare. För att du ska kunna hitta rätt hantverkare är det viktigt att du planerar köksrenoveringen och funderar på vilka moment du behöver hjälp med. Elektriska installationer och rördragningar kräver en behörig fackman (elektriker och VVS-montör), men övrig renovering får du göra själv om du vill. En köksrenovering kräver dock en del kunnande och erfarenhet eftersom köket är ett rum som utsätts för både värme och vatten. Ett tips är att begära offert från flera hantverkare och kontrollera vad du kan få hjälp med och till vilket pris. När du skickar ut en offertförfrågan beskriver du vad du vill ha hjälp med samt när du vill att arbetet ska vara slutfört. Sedan återkommer hantverkaren med anbud, alltså en offert där prisuppgifter, tidsåtgång och omfattning finns med.

Vanliga hantverkare som behövs när du renoverar köket är bland annat snickare, VVS-montör och elektriker. Innan du bestämmer dig vill du förmodligen veta vad kostnad för en hantverkare ligger på samt hur du ska hitta en professionell och pålitlig hantverkare. Några tips när du ska hitta och jämföra hantverkare:

• Kvalitetskontroll. Du bör alltid jämföra flera hantverkare innan du bestämmer dig. Börja med att undersöka företagets eller den enskilde hantverkares pålitlighet. Det gör du bland annat genom att kontrollera svarta listan för hantverkare för att se om firman har några betalningsanmärkningar eller gått i konkurs. Du kan även kontrollera att företaget har F-skatt, då måste de vara registrerade hos Skatteverket.
• Recensioner. Om hantverkaren verkar professionell och pålitlig är det bra att gå vidare med att läsa recensioner och omdömen från tidigare beställare. Då kan du enklare bilda dig en uppfattning om hantverkarens attityd, arbetssätt och eventuella problem som att hantverkaren var sen.
• Offerter. Det sista steget i att hitta hantverkare är genom att skicka ut offertförfrågan. När du får tillbaka anbud från olika hantverkare ska du framförallt kontrollera offertens omfattning – vad ingår? Annars finns det risk att du stirrar dig blind på priset, som egentligen inte säger särskilt mycket om du inte vet vad priset avser. Du kan även ta reda på generella timpris för hantverkare för att göra en avvägning om offerten verkar rimlig eller inte.
• Konflikter. Ibland uppstår det konflikter mellan hantverkare och privatperson, vanligtvis handlar det om att privatpersonen känner sig missnöjd med arbetet som hantverkaren utfört. Om du skulle få en oskälig faktura av en hantverkare finns det vissa saker du kan göra. Enligt Konsumenttjänstlagen har du rätt att bestrida fakturan från hantverkaren om du anser att han eller hon inte fullföljt uppdraget eller om det uppstått misstag. När du väl bestrider en faktura ska du vara noggrann med att ha allt skriftligt, exempelvis ta kopior på epost som du och hantverkare skickar mellan varandra. Du kan även bli tvungen att ta in en extern besiktningsman som kontrollerar arbetet.

Vanliga frågor och svar