Redan under 1500-talet kläddes taken in med kopparplåt, först hundra år senare introducerades den nya varianten; svartplåt. För varje århundrade som följt har plåttaket utvecklats och förfinats. Under 1800-talets mitt hade den förzinkade och galvaniserade plåten tagits fram, en ännu tåligare variant. Och under 1900-talet kom äntligen den galvaniserade järnplåten, som blev den självklara efterträdaren till svartplåten. Tidigare var det främst stora fastigheter, herrgårdar och slottsbyggnader som kläddes med plåttak, men eftersom den nya järnplåten var billigare och enklare att lägga började även vanliga hus beklädas med plåt.

Har du någon gång besökt Stockholm har du garanterat lagt märke till alla gamla byggnader med plåttak. Under 1800-talets senare hälft var detta det vanligaste takmaterialet i huvudstaden. Det är främst det skivtäckta och falsade plåttaket som man kännetecknar med Stockholms stadsbild.

Plåttak finns i många utföranden, både olika typer av material och själva utseendet på plattorna. Takmaterialet passar såväl moderna fastigheter som äldre hus, allt handlar om utseendet och färgen på plåttaket. Idag finns moderna klickplåtar som är enkla att lägga och som även ger taket ett mer sömlöst utseende utan tydliga skarvar. Kanske funderar du själv på att byta tak till plåttak? Vi går igenom saker som är viktiga på.

Plåttak fungerar till de flesta taklutningar

En stor fördel med plåttak är att taktypen går att lägga på tak med i stort sett vilken lutning som helst, med undantag för helt platta tak. Den minsta taklutningen för att kunna lägga plåttak är 10 grader för korrugerad plåt och 15 grader för takpanneplåt. På grund av plåttakets låga vikt och bra väderbeskyddande egenskaper passar plåttak till såväl traditionella sadeltak som till pulpet-, mansard-, valmat- och tälttak.

Olika typer av plåttak

Plåttak tillverkas idag med olika utseenden och egenskaper. Förutom att du kan välja bland flera kulörer kan du även välja om du vill ha taket lagt i stora plåtar eller i mindre plattor. Det finns till och med plåtpannor som påminner mer om tegel- eller betongpannor. Fördelarna med plåt är dock fler. Eftersom plåttak inte på långa vägar är lika tunga som exempelvis betong, kan plåttak läggas på i stort sett alla takkonstruktioner. Själva taksättningen blir också enklare eftersom du slipper hantera tungt material. Beroende på vilken sorts plåttak du väljer kan du dock behöva hjälp av en kunnig plåtslagare för att få det på plats.

Stilen på huset är också något du behöver ta hänsyn till. Korrugerad plåt är den billigaste varianten men inte lika estetiskt tilltalande som exempelvis ett falsat plåttak. Priserna kan skilja sig ganska mycket beroende på vilken profil du föredrar. Andra populära plåttak är:

• Takpanneplåt. En profilerad plåtprofil som efterliknar takpannor i utseendet.
• Trapetsplåt. Detta är en form av korrugerad plåt, den finns i många profiler, exempelvis bredare och smalare.
• Granulerad takplåt. Den här taktypen är lik betongpannor till utseendet. Taket är tillverkat i formpressad stålplåt men har ett ytskikt av granulerad sten.
• Klickplåt. Den här taktypen kallas även för klicktak och är en modern variant av bandtäckningsplåt. Takvarianten är enklare att lägga än den traditionella bandtäckta falsade plåten tack vare sin praktiska klickfunktion.

Stål- eller aluminiumplåt?

Plåttak tillverkas idag med en kärna av antingen aluminium eller stål. För att stålplåtarna ska hålla sin livslängd är de både galvaniserade och lackade. Aluminium är ett smart material för just tak eftersom metallen är mycket motståndskraftig mot korrosion. Däremot är aluminium inte riktigt lika starkt som exempelvis stål. Ett stål- eller aluminiumtak väger ungefär 10 kilo per kvadratmeter, vilket är betydligt mindre än vad andra plåttak gör. Idag är det inte lika vanligt att lägga koppar- eller zinktak, två andra typer av plåttak. De väger mycket mer men har samtidigt en längre livslängd. Plåttak med stål- eller aluminiumkärna har en livslängd på minst 35 år, medan koppar- och zinktak kan hålla upp till 100 år eller ännu längre.

Värt att veta är att plåttak med aluminiumkärna är mer känsliga för kontakt med andra metaller. Om du exempelvis använder slamfärger för att måla tryckimpregnerat trä, kan färgerna innehålla bly och koppar. I kontakt med aluminiumet riskerar metallen att börja rosta. Ofta räcker det med ett lager av isolerande plast mellan aluminiumtaket och det tryckimpregnerade träet. Kom även ihåg att montera taket med skruvar, spikar och beslag av just aluminium, galvaniserat stål eller rostfritt stål.

Bor du i en kustnära miljö finns det också fördelar med att välja just ett plåttak med aluminiumkärna eftersom materialet är mer motståndskraftig mot de salta havsvindarna som drar in. Plåttak med stål- eller aluminiumkärna består av flera lager, nämligen:

• Stålkärna eller aluminiumkärna
• Zink- eller zinkaluminiumskikt
• Passiveringsskikt
• Primer
• Polyesterfärg
• Skyddslack

Skötsel och underhåll

Plåttak kräver minimalt med underhåll. Men beroende på om du väljer ett tak med aluminium- eller järnkärna kan skötselbehovet variera. Ett plåttak med järn kan utsättas för rostangrepp, på grund av korrosion. Är järnet skyddat, exempelvis genom galvanisering eller lackning, rostar det inte. Det är först när färgen börjar flagna som risken för korrosion ökar. Det är när järnet kommer i kontakt med luft och vatten som det börjar rosta. Ett sätt att underhålla plåttak av järn är att titta till taket med jämna mellanrum för att säkerställa att lacken är hel. Även fågelbajs kan verka frätande på plåten om det blir liggande. Det är därför viktigt att ibland spola av och rengöra plåttaket.

Pris för plåttak

Priset för plåttak varierar ganska mycket och påverkas bland annat av profilen. Ett ungefärligt riktpris är 160 – 350 kronor per kvadratmeter. Priset påverkas också mycket beroende på om du tänker lägga taket själv eller anlita en firma som gör det åt dig. Idag finns det ett mer lätthanterligt plåttak som kallas för klicktak. Det är förhållandevis enkelt att lägga och gör att många husägare väljer att göra det på egen hand. Många varianter kräver mer kunskap och skicklighet för att lägga. Ofta är det sällan endast yttertaket som behöver bytas. Du kan även behöva byta ut underlagsduken eller läkten, eller kanske montera en ny skorstenshuv? Allt beror på hur slitet taket är.

Beroende på hur många olika moment som ska utföras kan du behöva hjälp från både plåtslagare, takläggare och snickare. Hantverkarnas timpris varierar mycket. En plåtslagare kan kosta upp till 1 000 kronor i timmen.

Fördelar och nackdelar med plåttak

Det finns förstås både för- och nackdelar med plåttak, precis som med andra takbeklädnader. En stor fördel med plåttak är att materialet väger förhållandevis lite, vilket gör taket enklare att hantera och byta. Dessutom är det hållbart och har en livslängd på minst 50 år, ibland ännu längre. Mossa har heller inte lika lätt att få fäste på plåtens blanka yta.

Nackdelar med plåttak är bland annat att materialet är svårare att gå på, det blir lätt halkigt. Det krävs dessutom yrkeskunskap för att lägga plåttak, än exempelvis tegelpannor. Solens UV-strålar påverkar plåttakets färglager och kan göra att taket åldras snabbare. Du behöver därför underhållsmåla taket.

Vanliga frågor och svar