Taktyper

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~3 minuter

Förr eller senare måste det ske – taket måste bytas. Kanske planerar du att samtidigt göra en större renovering, som att installera solceller eller sätta in takfönster? Lär dig mer om olika taktyper.

taktyper

Bra att veta inför takbytet

Takets form

Det finns många taktyper att välja bland och ofta styr det befintliga taket vilka valmöjligheter du har. Har du ett flackt tak blir det exempelvis svårt att använda tegelpannor eftersom de kräver en viss lutning för att kunna leda bort regnvatten på ett optimalt sätt. Har du ett väldigt brant tak påverkar även det dina valmöjligheter. Takets form är en av alla faktorer att ta hänsyn till när du ska byta tak eller bygga ett helt nytt hus. Det finns många olika varianter.

Taktyper:

  • Sadeltak
  • Valmat tak
  • Säteritak
  • Tälttak
  • Pulpettak
  • Sargtak
  • Mansardtak

Sadeltak – Den vanligaste takformen i Sverige är tvivellöst det brutna taket, även kallat sadeltak. Sadeltak består av två takfall som går ihop i taknocken.

Valmat tak är ett tak som är delat på mitten, precis som ett sadeltak, men som också har brutna gavelspetsar. Den här taktypen har alltså ett triangulärt takfall (även kallat valmsida) istället för ett spetsigt gavelparti. En stor fördel med valmat tak är att taktypen skyddar husets fasad mot regn, blåst och snö tack vare takfallet på alla fyra sidorna. Dessutom kan du välja i stort sett vilket takmaterial som helst på valmat tak, även om många föredrar plåttak. Snö har exempelvis svårt att fastna på den blanka plåten, vilket är en fördel.

Säteritak påminner om valmat tak, med den skillnaden att säteritak är brutet av ett lågt vertikalt parti. Den här taktypen var populär under stormaktstiden och ses ofta på äldre herrgårdar och slottsbyggnader. Ett typiskt säteritak har två takfall samt en mellanliggande våning med fönster. Varför det heter säteritak beror på att taktypen visade att en gård var en frälsegård, även kallad säteri, vilket innebar att gården var skattebefriad.

Tälttak är inte särskilt vanliga i Sverige men användes flitigt under 1600- till 1700-talen, då särskilt på flyglar och magasin. Under tidigt 1900-tal kom taktypen tillbaka och användes då främst till funkisvillor. Tälttak, även kallat pyramidtak, består vanligtvis av fyra triangulära takfall som möts högst upp på mitten i en spets.

Pulpettak kan beskrivas som ett halvt sadeltak och har alltså endast ett takfall. Taket är vanligtvis ganska flackt, vilket ställer högre krav på takstommen. Pulpettaket har fått sitt namn för att formen påminner om en skrivpulpet.

Sargtak blev populära under 1900-talets senare hälft och är relativt plana hustak. Sargtak kan även vara helt plana eller ha en mycket svag lutning. För att underlätta vattenavrinningen används ofta inbyggda rännor.

Mansardtak, kallas även brutet tak, är utformat ungefär som ett sadeltak men som sluttar brantare mot långsidorna. Lutningen börjar cirka två tredjedelar från taknocken, vilket skapar en högre vind. Förr i tiden var det vanligt att denna vind inreddes till en så kallad mansardvåning. Själva namnet, Mansard, är uppkallat efter Francois Mansart, en välkänd fransk arkitekt som levde under 1600-talet.