Byta tak – så gör du

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~8 minuter

Ett takbyte är förr eller senare oundvikligt. Du bestämmer själv om du vill anlita en takläggare för arbetet eller om du vill byta tak själv. Att byta tak kräver både planering och kunskap. Det är vanligast att byta till samma sorts tak som tidigare, eftersom det ursprungliga materialet antagligen passar bäst till takets utseende. I vår steg för steg-guide fokuserar vi på takpannor, som är den vanligaste takbeklädnaden i Sverige.

Olika sorters takpannor

Vilken sorts tak som ska bytas påverkar är på vilket sätt du ska lägga taket och vilka steg du ska ta, exempelvis är processen olika beroende på om du ska lägga taktegel och betongpannor eller shingel-, papp- eller skiffertak. Det finns inte bara en sorts takpannor utan flera sorter, till exempel:

  • Tegelpannor
  • Betongpannor
  • Fibercementpannor
  • Plåtpannor

Tegelpannor är en klassisk takbeklädnad i Sverige och är, som namnet antyder, tillverkad av tegel. Tegel är ett slags lera som kan ha varierande egenskaper. För att takpannorna ska fungera optimalt är det viktigt att taket har rätt lutning. För ofalsade tegelpannor krävs en lutning på minst 22 grader för att fukt inte ska krypa in under taket. Fördelarna med det här takmaterialet är många. Bland annat är tegel vackert och passar till många olika hustyper. Det är dessutom ett av de mest hållbara takmaterialen. Med rätt vård och underhåll kan tegelpannor hålla i minst 50 år, även om underlagsduken måste bytas åtminstone en gång. 

Betongpannor är ett vanligt takmaterial idag och har en något modernare look än de klassiska tegelpannorna även om deras utseende påminner om varandra. Vanligtvis är betongpannor större och har en jämnare form och de är dessutom alltid falsade. Oftast är betongpannor tvåkupiga men det finns även enkupiga varianter. En fördel med betongpannor är att det finns en stor variation sett till ytbehandling. Du kan exempelvis hitta såväl högblanka som matta, ofärgade som färgade. En fördel med att välja ytbehandlade betongpannor är att de blir mer motståndskraftiga mot påväxt av mossa. Ett blankare betongtak kan dock innebära att snömassorna glider av snabbt, vilket kan innebära skador om inte rätt snörasåtgärder tas. Det finns exempelvis byglar som stoppar snön från att glida av för snabbt och orsaka snöras.

Fibercementpannor är praktiska för tak med liten lutning. Utseendemässigt är det svårt att se skillnad på fibercement- och tegelpannor. Fibercementpannor är vågiga och enkla att kapa till i rätt storlek. Används rätt typ av takläggningsteknik blir fibercementtak helt täta. En annan fördel med den här sortens tegelpannor är att materialet inte väger särskilt mycket. Detta gör det betydligt enklare att lägga taket.

Plåtpannor är idag ett omtyckt takmaterial. Tidigare kunde plåttak se billiga ut men idag tillverkas särskilda plåtpannor som liknar tegelpannor. Det finns även plåtpannor med olika färger och mönster. En av de största fördelarna med plåtpannor är att materialet i stort sett är underhållsfritt. Mossa har exempelvis svårt att få fäste på plåt. Men eftersom plåtpannor väger mycket minder än exempelvis betongpannor, är de också mer vindkänsliga. Det gäller alltså att fästa dem ordentligt.

Lägga tegelpannor själv – steg för steg-guide

Innan du kan påbörja takbytet behöver du förbereda arbetsplatsen genom att sätta upp en arbetsställning. Om du inte har en egen arbetsställning bör du planera tidsåtgången så noggrant som möjligt för att slippa hyra ställningen längre än nödvändigt. Därefter gör du så här:

  1. Ta ner hängrännor. De kan ibland återanvändas men de ska ändå tas ned och läggas åt sidan så länge. Märk gärna upp dem så du vet vilken ränna som ska sitta var.
  2. Ta ner de gamla takpannorna. Takpannor väger ofta en del, särskilt om det är tegel- eller betongpannor. Det enklaste brukar vara att bygga ett slags rutschkana som du kan släppa ner de gamla pannorna på. Smidigast blir det om ni är minst två personer som hjälps åt, då kan en vara på taket och plocka ner pannor och den andra lasta pannorna på en skottkärra.
  3. Riv bort läkten. När alla tegelpannor är bortplockade från taket är det dags att riva bort den gamla läkten (om den är gammal och sliten, annars kan den ligga kvar och då återanvändas). Om du upptäcker att även undertaket är slitet river du bort det samtidigt. Ett tips är att ta ner det relativt varsamt så att du kan använda det som mall för det nya undertaket.
  4. Laga undertaket. Om råsponten eller skivorna är skadade ska de bytas ut för att undertaket ska bli jämnt och slätt. Kom ihåg att fästa en trekantslist på gavlarna. Om du tänker använda takpapp är det bra att även sätta upp en 25 x 50 millimeters läkt som fästs på högkant. Den fungerar som ett komplement till trekantslisten och gör det enklare att vika pappen runt läkten utan att behöva bryta den.
  5. Lägg underlagsduk/underlagspapp. Idag är det vanligare att arbeta med duk än med papp. Anledningen är att underlagsduk släpper igenom mer fukt från takets insida men håller samtidigt helt tätt utifrån. Underlagsduk väger dessutom mindre vilket gör arbetet enklare. Börja med att sätta upp en våd som är halva rullens bredd längs med takfoten. Spika därefter fast takfotsplåten längs med takfoten. Underlagsduken ska sedan fästas nedifrån och upp. När du kommer upp till taknocken ska duken vikas över den. Om två takfall möts behöver du en ränndalsplåt. Det är alltid bra att lägga en extra våd med underlagsduk längs med ränndalen, det görs innan ränndalsplåten monteras.
  6. Montera ströläkt. Ströläkten är den läkt som ligger lodrätt över undertaket, cc-måttet ska vara 60 centimeter över duken efter att den första våden är fäst. Kom ihåg att hålla klisterremsan på ovansidan fri så att du kan fästa nästa våd i limmet (så att de överlappar varandra). Fortsätt så hela vägen upp. Kom ihåg att takfotsläkten, alltså den nedersta läkten, ska vara cirka 20 – 25 millimeter högre än övrig läkt eftersom lutningen annars blir fel. Du kan få till lutningen genom att fästa takfotsläkten på högkant eller sätta en dubbel läkt.
  7. Beräkna bärläktens avstånd. Det är alltid bra att i förväg räkna ut på vilket avstånd bärläkten ska sitta. En del takpannor har redan ett fast avstånd mellan bärläkten, andra har ett flexibelt läktmått vilket gör att du lättare kan undvika att kapa de översta takpannorna. Ju lägre lutning taket har, desto större överlappning ska takpannorna ha. Den översta bärläkten fästs cirka tre centimeter från nockbrädan. Mät ut avståndet mellan den översta läktens ovankant och den nedersta läktens ovankant. Dividera sedan avståndet med det totala läktavståndet som leverantören för takpannorna angett och för den taklutning du har. Du ska avrunda uppåt till närmsta heltal. Summan blir antalet takpannor som ryms från takfot till nock. Dividera sedan antalet pannor med avståndet mellan den översta och nedersta bärläkten. Då får du reda på vilket avstånd läkten ska ha.
  8. Sätt upp de nya pannorna. Du kan bära upp pannorna (vilket tar tid och mycket energi) eller hyra en skylift för att snabbare få upp allt material. Det är enklast att lägga ut takpannor i buntar utspridda över taket. Hur du ska lägga takpannorna beror på vad leverantörens bruksanvisning säger. Oftast börjar man nedifrån och jobbar sig uppåt. Beroende på hur brant taket är kan man behöva fästa en del pannor i läkten. Det kan du kan göra med antingen clips, spik eller skruv.
  9. Montera vindskivor. Efter att takpannorna är lagda är det dags att skruva fast vindskivor och vindskiveplåt. Kom ihåg att plåtarna måste sluta om ordentligt i takpannans vågdal (i nederkant).
  10. Sätt tillbaka hängrännorna. Montera fast dem på samma sätt som innan, nu är det bra om du markerade vilken hängränna som ska sitta var.
  11. Sätt upp alla säkerhetsanordningar. Beroende på hur taket ser ut ska olika typer av taksäkerhetsskydd användas, till exempel takstegar, snörasskydd eller nockräcke.
  12. Gör klart plåtarbetena runt skorstenar. För det arbetet kan du behöva ta hjälp av en plåtslagare eftersom det kan vara svårt att få till formen.

Kostnad för att lägga tak

Om du hellre vill anlita en takläggare för takbytet vill du förmodligen ta reda på vad kostnaden är för att byta takpannor och takstolar. Även om priset kan variera en del beroende på takets storlek, utformning och takmaterial, landar kostnaden vanligtvis på cirka 1 500 kronor per m2 (arbetskraft och material). Men det kan givetvis bli dyrare om taket är svårarbetat och har många olika vinklar, plåtdetaljer och är väldigt högt.

Hitta en expert som kan byta tak

Beskriv projektet, matchas med experter och jämför offerter – helt gratis!

  • Mötesplats med 88 146 experter
  • Digitala avtal
  • Rikstäckande
  • Gratis offertförfrågan
  • Dokumenthantering av projektet
  • Kvalitetskontroll
  • BYGG.se följer projektet från start till mål
Hitta expert
Gratis offerttjänst

Vanliga frågor och svar

Ja, det går bra att byta tak själv. Arbetet kan dock vara både tungt och svårt och det kräver också en del planering.

Ja, men det är viktigt att kontrollera vad de befintliga takstolarna klarar av rent viktmässigt. Vanligtvis byter man till samma material som tidigare.

Olika takmaterial behöver bytas olika ofta. Tegeltak som sköts om på rätt sätt har en livslängd på minst 50 år, ibland upp till 100 år. Med tiden behöver man byta ut andra saker än enbart pannorna, till exempel undertaket och läkten. Det bästa sättet att ta reda på om du behöver byta tak är att kontrollera takets skick varje år. Lyft på några befintliga takpannor för att se hur läkten och underlagsduken ser ut. Är den sprucken, luktar mögel eller har andra skador är det dags att byta. Fördelen med takpannor är att du enkelt kan byta ut några enskilda pannor om endast några är trasiga.

Eftersom priset baseras på saker som takstorlek, takmaterial och huruvida du utför jobbet på egen hand eller anlitar en firma, är det svårt att ge ett pris. Det lättaste är att begära in offerter från ett par olika takläggare. Om du är händig kan du även byta tak själv. Kom dock ihåg att du kanske behöver lägga pengar på att hyra byggnadsställningar och eventuell skylift.

Relaterade artiklar