Tak

Byta tak – viktigt att tänka på

Som husägare behöver du så småningom byta tak, ett arbete som både kan vara tidskrävande och kostsamt. Är du händig kan du klara av jobbet själv, något som kan spara dig en del pengar. Det är dock viktigt att takomläggning sker på ett korrekt sätt, annars kan det snabbt bli en dyr historia. Om du påbörjar arbetet själv men upptäcker att det är svårt och det drar ut på tiden, riskerar du att få skador på både vinden och väggarna, exempelvis genom att det läcker in vatten. Det kan i slutändan bli dyrare än om du hade anlitat takläggare från första början. Det kan ibland vara bra att anlita plåtslagare för vissa delar av takomläggningen, som för inklädning av takkupor, skorstenar och andra svårare områden.

Beroende på vilket takmaterial du har kan också arbetet skilja sig en del. Takpannor i tegel och betong hör förmodligen till de vanligaste takmaterialen i Sverige. Tegelpannorna har något längre livslängd. Däremot måste tätskiktet under dem vanligtvis bytas ut åtminstone en gång under pannornas livslängd. När du byter tak är det viktigt att kontrollera just tätskiktet, som är en av takets viktigaste delar. En bra grundregel är att byta ut tätskiktet i samband med att samtliga pannor ska bytas ut. Då slipper du extrajobb. Förr var det vanligast att använda underlagspapp som tätskikt, men på senare år har underlagsduk blivit alltmer populära. Fördelen med duken är att den:

  • Andas och släpper igenom luft
  • Håller tätt utifrån
  • Har lägre vikt och är enklare att jobba med
  • Är 1 meter bred (takpappen är vanligtvis en halvmeter) vilket underlättar arbetet

Vilket slags underlagsduk som passar beror på vilket undertak du har. För råspont finns särskilt anpassade dukar som fästs direkt mellan takstolarna, de är även genomtrampningssäkra. Har du ett undertak av trä finns det andra typer av underlagsdukar som passar bättre. Något som är bra att känna till är att underlagsdukar inte tål solljus särskilt länge, så det gäller att arbeta relativt snabbt för att få upp takpannorna efter att duken är på plats.

Val av takmaterial

Det är vanligast att lägga om taket med samma beklädnad som tidigare. Rekommendationen är att välja pannor som liknar ursprungspannorna så mycket som möjligt, då matchar de bäst med husets arkitektur. Idag kan du dock hitta många olika typer av takpannor, bland annat i plåt som ser ut ungefär som vanliga tegelpannor men som har andra egenskaper, till exempel kräver de inte lika mycket underhåll som tegel. Även om takpannor i tegel är relativt dyra har de en livslängd på upp mot 100 år. En annan fördel är att både tegel-, betong- och plåtpannor är ganska enkla att byta ut. Skulle en takpanna gå sönder är det enkelt att byta ut endast den.

Takpannor finns i många olika prisklasser. Kom ihåg att inte bara gå efter det billigaste priset utan även ta med pannornas underhållningsbehov och livslängd i beräkningen.

Läkten

Efter att underlagsduken eller takpappen är uppsatt är det dags att sätta upp läkten. Takläkten används för att ha något att fästa takpannorna på. Läkt finns i flera olika dimensioner och tillverkas ofta av gran. När man sätter upp läkten fäster man en takläkt lodrätt och en vågrätt, de kallas för ströläkt och bärläkt.

  • Ströläkt. Den här takläkten ska läggas lodrätt och fästs alltså från taknocken till takfoten. Vanliga dimensioner är 25 x 38 millimeter. Enklast brukar det vara att spika upp ströläkt på vardera takstol för att sedan fylla på emellan. Mellanrummet bör vara 600 millimeter cc (centrum till centrum).
  • Bärläkt. Efter att alla lodräta läkter är uppsatta ska bärläkten fästas. När det är gjord bildar läkten ett rutnät över taket. Det är på bärläkten som takpannorna vilar, därav namnet. Dimensionen bör vara minst 25 x 38 millimeter. Här finns det inget rekommenderat cc-mått, måttet beror på vilket beklädningsmaterial du valt. Den nedersta raden med takpannor vilar inte på andra pannor, därför ska takfotsläkten vara högre än den övriga bärläkten. Det är viktigt för att lutningen ska bli samma över hela taket. Vanligtvis ska takfotsläkten vara 20 millimeter högre än den övriga läkten. Ett enkelt sätt att få till höjdskillnaden är genom att montera fast takfotsläkten på högkant. Då den nedersta läkten är mer väderutsatt är det bra att välja tryckimpregnerat virke till just den.

Taksäkerhet – en skyldighet

För takarbeten är det viktigt att allt görs på ett säkert sätt. Som husägare har du till och med vissa skyldigheter. Bland annat ska det gå att ta sig upp på taket på ett säkert sätt. Du kan behöva vidta åtgärder för att säkra taket, det beror på hur högt taket är. I Boverkets byggregler om taksäkerhet ståt det bland annat att yttertak som ska beträdas måste vara utformat med anordningar som skyddar mot fall och personskador. Om yttertaket ska beträdas ska det vara försett med halkskydd. Vilka produkter du ska använda beror alltså på vilken sorts tak du har. Taksäkerhet är viktigt för att sotare och andra hantverkare ska kunna klättra upp på ett säkert sätt. Ofta behövs:

  • Takstegar
  • Gångbryggor
  • Tillträdesluckor (om taket är högre än åtta meter)
  • Säkra fasadstegar

Det kan även behövas fästanordningar i vilka man fäster säkerhetslinor, något som kan behövas för sotare och snöröjare. Bor du på en plats i landet där det ofta snöar är det viktigt att även ha snörasskydd. Eftersom snön ofta fastnar på taket ett tag, innan det rasar av när snömassan blir för tung, är det särskilt viktigt att montera upp bra snörasskydd. Det finns tre godkända typer:

  • Profildurk
  • Gallerdurk
  • Räckesrör

De tre varianterna är lika säkra så valet handlar till största del om vad du tycker passar bäst till takets stil. Till äldre hus passar räckesrör ofta bra. Prismässigt är de tre snörasskydden ungefär lika, men priset kan snabbt gå upp beroende på hur brant taket är. Är taket flackare och större och om du samtidigt bor i en del av landet där det snöar mycket, brukar skydden vara dyrare. Det beror på att skyddsanordningen behöver klara av större påfrestningar. Priset kan även skilja sig beroende på materialet i takbeklädnaden, eftersom skydden går lättare att fästa i vissa material än andra. Prismässigt ligger snöräcken på cirka 2 000 kronor, men det finns även billigare varianter. Har du en- eller tvåkupiga tegelpannor kan du fästa ett slags bygel som förhindrar att snön rasar av innan den smält. Denna typ av skydd monterar du på varje enskild takpanna och då kostar de runt 20 kronor styck. Priset baseras på hur många byglar du behöver och hur stort tak du har.

Hängrännor och stuprör

Ett takbyte inkluderar även ned- och uppmontering av hängrännor och stuprör. De behövs för att kunna leda bort vattnet. Ofta kan du återanvända de gamla, men har de spruckit eller blivit slitna är det bättre att passa på att byta ut dem. Vilken storlek du ska välja beror på takets dimensioner. Är taket mindre än 50 kvadratmeter räcker det oftast med hängrännor på 100 millimeters diameter och stuprör med en dimension på 75 millimeters diameter. Större tak behöver oftast rännor på 125 millimeter och rör på 90 millimeter. Vanligast är det att montera stuprören i husets alla hörn, men det kan behövas ännu fler om huset är stort. En bra tumregel är att ett stuprör ska klara av rännlängder på cirka 10 meter. Har du ett valmat tak kan det vara bra att ha två stuprör per långsida och en hängränna med 125 millimeters diameter. Kom ihåg plåtlister och beslag som kan leda bort vattnet från hängrännan vid kraftigare regnoväder.

Vanliga misstag vid byte av tak

Att byta tak är inte det enklaste, men fullt görligt med lite planering. Det kan dock vara bra att känna till några av de vanligaste misstagen vid takbyten:

  1. Felaktig takventilation. När du lägger undertaket är det viktigt att det läggs på ett korrekt sätt och för rätt typ av yttertak. Det är särskilt viktigt om vinden är tilläggsisolerad. Finns det fukt på takets insida finns det risk för mögelpåväxt. För att taket ska vara torrt behövs oftast en ångspärr eller en luftspalt. Kolla upp vad som gäller för just ditt yttertak.
  2. Takbeläggningen passar inte huset. Du kanske vill förnya husets utseende och tänker att du byter takbeklädnad när du ändå ska byta tak. Kom då ihåg att välja något som matchar huset. Även om modernare alternativ kan vara lockande kan slutresultatet bli märkligt om stilen på taket och huset inte passar ihop. Kom ihåg att du ska trivas med det nya taket i minst 25 – 30 år.
  3. Du tar dig vatten över huvudet. Om du inte är ordentligt insatt i alla arbetsmoment är det mycket som kan bli fel. Om du slarvar med detaljerna kan taket i värsta fall börja läcka. Det kan leda till betydligt högre kostnader än om du hade anlitat professionella takläggare från början. Ur säkerhetssynpunkt är det förstås också viktigt att du vet vad du gör.
  4. Avrinningssystemet passar inte de nya takdimensionerna. Ibland kan takets dimensioner ändras lite när du lägger ett nytt tak. Då gäller det att även hänga upp stuprör och hängrännor utifrån de nya dimensionerna, annars finns det risk för att spillvatten samlas på marken runt huset.

Vanliga frågor och svar

Till skillnad från exempelvis fasadmålning, som kräver ett både torrt och förhållandevis varmt väder, finns det inte någon tid på året då du inte kan byta tak. Men du bör givetvis undvika regnoväder och snökaos. Många gillar att byta tak under sommaren och hösten.

Det beror helt och hållet på hur stort taket är och hur komplext det är gällande vinklar och beslag. Även takläggarens skicklighet påverkar hastigheten. Lägger du taket själv kommer det förmodligen ta längre tid. För en normalstor villa brukar ett takbyte ta runt 1 – 2 veckor för en professionell takläggare. Anlitar du en firma ska de kunna ge dig en tidsplan.

Det är viktigt att varje år kontrollera hur taket ser ut. Då kan du upptäcka om några takpannor har spruckit och gått sönder, om takets läkt är skadad (det ser du genom att taket ser ojämnt ut). Du kan även lyfta upp ett par takpannor för att kontrollera hur undertaket ser ut. Leta efter missfärgningar som kan tyda på vattenskador och kontrollera även om det finns mögel på råsponten. Finns det grus i hängrännorna kan det vara en indikator om att takpannornas ytskikt börjat vittra sönder. Upptäcker du flera av dessa tecken är det förmodligen hög tid att byta tak.

Både tegel- och betongpannor är hållbara takmaterial med livslängder upp mot 50 år (även om tegelpannor kan hålla upp till 100 år). Men även plåttak är hållbara och har en livslängd på omkring 35 år.

Undertaket ligger under yttertaket och ska alltid kontrolleras när du gör din årliga kontroll av taket. Ofta täcks undertaket av ett underlag, exempelvis en underlagsduk. Det är inte själva takpannorna som håller taket torrt, utan underlagsduken. Är den i dåligt skick, exempelvis om den har torrsprickor, kan det vara på tiden att byta ut den. Om du känner mögellukt det kan också vara ett tecken på att det är dags att byta undertaket.

Priset varierar och baseras på flera olika faktorer, bland annat hur stort taket är, vilket material som används, hur skicket är, om taket har många olika vinklar och beslag samt vilken typ av säkerhetsanordningar som används. Anlitar du takläggare ligger timpriset på cirka 450 – 650 kronor. Kom ihåg att ROT-avdraget kan användas för takbyten.

Det beror förstås på firman, men vanligtvis är både arbetet och takmaterialet inkluderat i priset. De arbetsmoment som ingår är oftast rivning av det gamla taket, riggning av byggnadsställning och säkerhetsanordningar, ned- och uppmontering av rännor, stuprör, takpannor och all annan beklädnad som behövs (underlagsduk och byte av läkt vid behov), fuktspärr och beslag. Ofta får du uppskattning av priset, men om takläggaren upptäcker stora problem, till exempel röta, kan det bli betydligt dyrare. Kom ihåg att alltid begära in offerter från åtminstone ett par tre olika takläggare.