Vattnets kretslopp – följ resan

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Vattnet vi använder idag har även dinosaurierna och vikingarna använt. Jordens vatten tar inte slut trots vi ständigt återanvänder det. Det används och återinförs i ett kretslopp. Därför är det viktigt med rening av vattnet. Lär dig mer om hur vattnet färdas från sjöar till hushåll och vidare ut i naturen igen.

Från naturen

Vatten kommer ner till jorden från molnen som antingen regn, snö eller hagel. Vattnet rinner sedan vidare ut i vattendrag som sjöar och hav, eller direkt ner i jorden. Genom solens värme avdunstar vattnet och gör om det till ånga som återigen stiger upp till himlen. Uppe i himlen kyls ångan återigen ner och bildar då moln med små vattendroppar. De små vattendropparna krockar och bildar större droppar som slutligen faller ner till jorden igen.

Den absolut största mängden vatten på jorden är saltvatten, cirka 97 %. Resterande 3 % är sötvatten som kan drickas. Två tredjedelar jordens sötvatten är så kallat ytvatten, det finns bland annat i glaciärer och sjöar. En tredjedel av sötvattnet är grundvatten, vilket är vatten som finns nere i berg. Vattnet rinner ner genom marken och tar sig in i springor i berg. Det dricksvatten som vi använder i Sverige kommer från både ytvatten och grundvatten.

Vattnet som vi använder i hushållen kommer från naturen men genomgår först en rening innan det rinner ut genom vattenkranen i köket eller badrummet. Efter att vattnet använts i hushållet hälls restprodukten tillbaka ner i reningssystemet genom handfatet, duschen eller toaletten. Det måste renas i ett reningsverk innan det kan återinföras till naturen.

Från avlopp till reningsverk

Allt vatten vi använder i hushållet leds sedan vidare till ett reningssystem via toaletten, vattenkranen eller duschen. I reningsverket renas vattnet från avfall, urin och fekalier. Reningsverket kan hantera den här typen av avfall men ibland fastnar skräp i reningsverket vilket orsakar problem. Tops, tandtråd och tamponger är exempel på saker som kan fastna när de spolas ner. Det enda som ska spolas i toaletten är urin, avföring och toalettpapper. Mediciner bör aldrig spolas ner i toaletten eftersom avloppsverken inte klarar av att hantera all den mängd som spolas ner. Resultatet blir att skadliga ämnen från medicinerna följer med det renade vattnet ut i naturen där det kan skada både växter och djur.

I reningsverket renas avloppsvattnet i flera steg:

  1. Mekanisk rening. Den mekaniska reningen kan liknas vid en grovrengöring där skräpet i avloppsvattnet filtreras genom ett galler. Här är tanken att sådant som från första början inte skulle hamnat i toaletten fastnar, till exempel gamla tandkrämstuber. Efter att stora föremål rensats bort från vattnet leds det vidare in till en bassäng som kallas för sandfånget. I bassängen filtreras vattnet från sanden som sjunker till bassängens botten. Efter sandfånget leds vattnet vidare till ytterligare en bassäng (biologisk reningsbassäng) där vattnet skiljs från fett och partiklar.
  2. Biologisk rening. I den biologiska reningsbassängen finns bakterier som renar avloppsvattnet från partiklar och ämnen i avfallet. Avloppsvattnet innehåller nämligen en del skadliga ämnen, bland annat kväve som i för stora mängder är farligt för hav och sjöar. I den biologiska reningsbassängen omvandlar bakterierna kvävet till luftkväve som blir en gas som vi kan andas. Problemet när vi spolar ner kemikalier i toaletten, som tvättmedel som inte är miljömärkta, är att bakterierna i reningsbassängen kan dö och därmed inte göra sitt jobb med att omvandla kvävet.
  3. Kemisk rening. Efter att avloppsvattnet passerat den biologiska bassängen leds det vidare till ytterligare en bassäng. I den bassängen tillsätts en särskild kemikalie som drar till sig allt fosfor i avloppsvattnet. Fosfor finns i både urin och fekalier samt i tvättmedel. Kemikalien i bassängen gör att fosforn klumpar ihop sig och sjunker till bassängens botten. Problemet med fosfor är att det kan orsaka övergödning och algblomning i sjöar och hav om det släpps ut i för stor mängd.
  4. Renat vatten. När avloppsvattnet gått igenom de olika bassängerna och renats släpps det återigen ut i naturen, bland annat till hav och sjöar. I Sverige renar vi cirka 1,5 miljarder kubikmeter vatten per år. Det är tillräckligt mycket för att fylla Globen 3 000 gånger.

Vanliga frågor och svar

Näringskedjan är ett stegvist överförande av näringsämnen genom en rad olika organismer. Varje led utgör föda för nästa led.

Endast urin, fekalier och toalettpapper. Allt annat avfall ska slängas i papperskorgen, alternativt källsorteras om det är möjligt.

I reningsverket tar det mellan 10 till 24 timmar att rena avloppsvattnet, beroende på reningsprocess och vattenflöde.

Solens energi är det som driver vattnets kretslopp.

Först rensas avloppsvattnet i en bassäng med galler. Tanken är att större partiklar och föremål ska fastna i gallret. Vattnet forslas sedan vidare till en bassäng där sand faller till botten och renas från vattnet. Sedan leds vattnet in till en bassäng där en kemikalie tillsätts. Den gör att fosforn i vattnet klumpar ihop sig och faller till botten. Sedan är vattnet renat och kan återinföras till naturen.

Det är vattnets färd från att det bildas i molnen till att det renas och återinförs i naturen. Solen värmer upp vattnet i sjöar och hav vilket gör att vattenånga bildas och stiger upp i atmosfären. Högre upp i luften kyls ångan ner och bildar moln med små vattendroppar. Dessa faller sedan ner och återinförs till jorden.

Relaterade artiklar