ANNONS

Toalettsystem för egen anläggning

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~5 minuter

Fastigheter som inte har möjlighet att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet behöver en annan lösning för avlopp. Det finns flera lösningar för dricksvatten och BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten), eftersom det vattnet inte är lika förorenat som avloppsvatten. Avloppsvatten måste tas om hand på ett annat sätt. Lär dig mer om olika toalettsystem.

Förutsättningarna styr

Det finns flera anledningar till att avloppsvattnet behöver tas om hand i en egen anläggning. Till exempel är det inte alltid tillåtet att rena vattnet i en infiltrationsbädd och det är inte alltid möjligt att använda en sluten avloppstank i fritidshus eller andra bostäder. Ibland är vattentillgången för liten för en vanlig vattentoalett, då behövs andra lösningar. Det finns olika typer av toalettsystem för de fastigheter som inte är anslutna till det kommunala nätet eller fastigheter som inte har möjlighet att rena sitt avloppsvatten genom en infiltrationsbädd:

  • Sluten avloppstank. Finns det inte möjlighet att ansluta fastigheten till kommunens avloppsnät och inte heller att ha en egen infiltrationsanläggning kan en toalett med sluten tank vara en lösning. Då leds avloppsvattnet till en sluten tank, även kallad septiktank. En tankbil behöver då komma och tömma tanken när den är full. Spillvattnet körs sedan till kommunens reningsverk. Sluten tank är ganska kostsamt, åtminstone jämfört med andra system. Systemet är heller inte kretsloppsanpassat. Men fördelen är att en helt vanlig vattentoalett kan användas. Installeras en sluten tank bör endast snålspolande toalett anslutas eftersom tanken annars fylls onödigt snabbt. Den slutna tanken kan bland annat grävas ner i marken, alternativt ställas i krypgrunden. Det är viktigt att luftningsröret leds upp ovanför yttertaket, annars kommer man besväras av dålig lukt.
  • Förmultning. Torrdass är en annan lösning om fastighetens avloppsystem inte kan anslutas till det kommunala nätet eller renas i infiltrationsbädd. I ett torrdass förmultnar urin och fekalier. Det tar tid och avfallet behöver lagom mängd fukt och syre för att förmultnas. Ett problem med torrdass är att det ofta blir för stora mängder urin (fukt) i kombination med fekalier. Det gör att syret inte kommer till ordentligt, vilket i sin tur leder till att ammoniak bildas. Det leder till en stark och stickande odör.
  • Urinseparering. Ibland kan det bli problem med förmultningsprocessen i torrdass på grund av för mycket fukt. Ett mer effektivt toalettsystem är urinseparering. Toaletten fungerar på ungefär samma sätt som torrdasset förutom att den separerar urinen från fekalierna. Urin innehåller en hel del växtnärsalter, vilket fungerar mycket bra att gödsla med. Urin innehåller heller inga bakterier. Det går alltså att gödsla trädgården med urinen, men den bör spädas ut med åtta delar vatten. Urinsepareringssystemet gör alltså att urinen hamnar för sig och fekalierna för sig. Eftersom fekalierna (och toalettpappret) inte blandas med fukt torkar det ganska snabbt och luktar inte särskilt mycket. Avfallet innehåller en del bakterier som med tiden bryter ner avfallet. Efter något års lagring går det att använda som jord till trädgården.

Olika toaletter – olika funktioner

Vilken toalett som passar bäst beror på flera saker, bland annat fastighetens förutsättningar. Är det en liten sommarstuga med liten trädgård kanske det inte finns något bra utrymme för en sluten tank. Det handlar även om vad man själv föredrar eftersom olika toaletter fungerar på olika sätt:

  • Urinseparerande toalett. Den här toaletten har två hål, ett för urin och ett för fekalier. Fekalierna leds till en behållare där det torkar och förmultnar med tiden. Urinen kan bland annat ledas vidare genom ett rör ut till en infiltrationsanläggning, om tomtens förutsättningar klarar det.
  • Torrdass. Det finns flera typer av torrdass varav en variant har två hål som används växelvis, ett år i taget. Både urin och fekalier hamnar i samma hål och för att det inte ska bli för fuktigt i tanken tillsätts strö efter varje toalettbesök. Strö finns att köpa för årsförbrukning och brukar vara förhållandevis billigt. När den första behållaren har använts i ett år, skiftar man hål och använder nästa i ett år. Under tiden får den första tanken vila och kompostera. Efter processen går det att använda avfallet som kompost till trädgården.
  • Multrum. Ett multrum fungerar i princip på samma sätt som ett torrdass, men med den skillnaden att avfallet leds ner i en behållare rakt under toaletten. Det kräver ett större kryputrymme under toaletten, alternativt en källare där tanken förvaras. Multrum finns i många varianter, bland annat med eller utan urinseparation, med eller utan elektrisk uppvärmning och med eller utan automatisk omrörning.
  • Toalett med separator. Den här toaletten fungerar som en sorteringstoalett och passar med helt vanliga vattentoalettstolar. Allt spillvatten leds genom en separator där fekalierna och urinen separeras. Fekalier leds till en biokammare där en biologisk nedbrytning påbörjas, den fungerar ungefär som en kompost. Urin och spolvatten blir under spolningen förorenat av fekalierna och behöver därför utsättas för ett ultraviolett ljus, då dör bakterierna och vattnet kan sedan ledas vidare till en infiltrationsanläggning.
  • Frystoalett. Frystoaletten ser ut som en vanlig vattentoalettstol men istället för att avfall spolas ner genom avloppsrören hamnar istället fekalier och urin i en plastpåse (en ny för varje användning). Avfallet fryses ner och avger därför ingen lukt. Påsarna bärs sedan ut till en varmisolerad kompostlåda och värms upp. Processen gör att avfallet ”brinner”, vilket betyder att omvandlas till mull.
  • Förbränningstoalett. Med en förbränningstoalett blir latrinhanteringen enkel. Toaletten klarar av avfall från 10 – 12 personer per dygn och restprodukten blir då endast en kopp aska per person och månad. Förbränningsprocessen tar cirka 1 – 1,5 timme. Under förbränningsprocessen förångas urinen och askan kan användas i rabatten.

Separett Freeze

Praktisk frystoalett som inte kräver någon fast installation – vare sig ventilation eller avlopp krävs.

Pris: 17495 kr LÄS MER / KÖP

Vanliga frågor och svar

Urinseparerande toalett, torrdass, multrum, toalett med separator, frystoalett och förbränningstoalett. Vilken variant som passar bäst beror på tomtens förutsättningar samt behov och önskemål.

En vanlig vattentoalett använder cirka 3 – 6 liter vatten per spolning. En snålspolande toalett använder mindre än 1 liter vatten per spolning.

Mulltoa behöver ingen tillsättning av mull, den producerar själv mull av avfallet. I ett torrdass behöver man dock tillsätta strö eftersom det annars bildas för mycket vätska i tanken vilket försämrar komposteringen.

En förbränningstoalett eldar upp fekalierna som blir till aska (en kopp aska per person och månad). Under processen förångas urinen.

En sluten tank är endast uppsamling av klosettvattnet, det är inte något som rekommenderas för blandat avloppsvatten från hushållet. Det är i regel förbjudet med sluten tank – om toaletten inte är mycket snålspolande, det för att minska behovet för slambil samt belastning på kommunens reningsverk.

Om fritidshuset inte avlopp finns det flera alternativ, bland annat förbränningstoalett, urinseparerande torrtoalettbiologisk toalett med urinseparering och frystoalett.

En frystoalett kostar cirka 16 000 kronor.

Den hanterar toalettavfallet genom att frysa ner det minus 10 grader. Då dör bakterierna och det förekommer ingen lukt. Du tömmer kärlet när det är fullt.

Avfallet fryses i nedbrytbara påsar.

Relaterade artiklar