Lexikon för avlopp och vatten

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~5 minuter

Vad betyder egentligen alla termer och uttryck som rör avlopp och vatten? Här är en ordlista över de flesta.

A

  • Antibakteriella ämnen. Ett ämne som tillsätts i olika rengöringsprodukter för vattenverk för att motverka dålig lukt och tillväxt av bakterier.
  • Askorbinsyra. C-vitamin som kan tillsättas i dricksvattnet för att få bort klorsmaken. Kan köpas på vanliga apotek.
  • Avloppsvatten. Allt vatten som når reningsverket via avloppsrören är avloppsvatten. Avloppsvatten består bland annat av spillvatten, dagvatten och dräningeringsvatten.

 B

  • Biogas. Ett biobränsle i gasform som bildas när organiskt material bryts ned. Det går att utvinna biogas från olika ämnen, exempelvis slammet som bildas i reningsverket.

D

  • Dagvatten. Det här är regnvatten och smältvatten från snö som rinner från gator och tak.
  • Dricksvatten. Vattnet som kommer från kranen.
  • Dräneringsvatten. Vatten som kommer från husgrunder och mark som dränerats.

F

  • Flockning. Flockningsmedel tillsätts till vattnet för att lera och smutspartiklar ska klumpa ihop sig (flocka sig) så att det lättare fastnar i reningsfiltret.
  • Fosfor. Fosfor är livsnödvändigt för både växter, djur och människor och finns naturligt i vårt DNA. Det finns fosfor i maten vi äter vilket också gör det också finns i avloppsvattnet. För mycket fosfor kan dock leda till övergödning och algblomning i vattendrag. I reningsverken renas närmare 98 % av fosforn bort.

G

  • Giftfri miljö. En giftfri miljö innebär att inga ämnen som vi människor har tillverkat eller utvunnit ur marken ska hota vår hälsa och inte heller den biologiska mångfalden.
  • God vattenstatus. Det innebär att den ekologiska och vattenkemiska statusen i alla inlands- och kustvatten är av god kvalitet.
  • Grundvatten. Grundvattnet är råvatten från jorden. Grundvatten skapas när regnvatten långsamt rinner ner genom marken och når en ogenomtränglig yta, exempelvis berggrunden. Då lagras vattnet där och kan hämtas upp för att användas på nytt.

H

  • Hydrologiska kretsloppet. Det är ett annat ord för vattnets kretslopp – alltså vattnets kontinuerliga rörelse mellan hav, atmosfär, landområden, grundvatten och levande organismer, som djur och människor.

K

  • Kemikalier. I vårt samhälle använder vi många typer av kemikalier för att vardagen ska fungera, många av de kemikalierna är ofarliga. Det finns även farliga kemikalier, vilket sätter höga krav på reningsverken.
  • Klor. Klor används bland annat i desinfektionsmedel och är ett grundämne.
  • Kloramin. Kloramin används ibland för att hämma tillväxten av bakterier i vattnet.
  • Konstgjort grundvatten. Man kan skapa konstgjort grundvatten genom att låta ytvatten filtreras genom markgruslager.
  • Kväve. Urin innehåller kväve eftersom kväve är ett grundämne som finns naturligt i proteiner vi äter. För mycket kväve i avloppsvattnet kan leda till övergödning och algblomning i sjöar och hav. I reningsverken renas vattnet från kväve (50 – 80 % renas).

L

  • Ledningsnät. Ledningsnät kallas de rör som leder dricksvatten från reningsverken, de rör som leder avloppsvatten till reningsverken och de rör som leder bort dräneringsvatten från husgrunder.

M

  • Metangas. I fossil naturgas är metangasen en stor beståndsdel.

O

  • Ozon. Ozon är en gas som kan användas som reningsämne istället för klor i dricksvatten.

R

  • Råvatten. Råvatten är det vatten som reningsverken använder för att producera dricksvatten – det kommer vanligtvis från yt- eller grundvatten.
  • Rötgas. Biogas kallas ibland för rötgas, det är samma sak.
  • Rötning. När organiska material bryts ned av mikroorganismer kallas det för rötning. Under processen bildas biogas, en form av bränsle.

S

  • Sandfilter. För att reningsverken ska kunna rena vatten som sedan ska användas som dricksvatten går vattnet igenom flera lager av sand, ett så kallat sandfilter.
  • Sedimentering. Sedimentering är en del av reningsprocessen i ett reningsverk och innebär att smutsen i vattnet sjunker till botten av bassängen där man lättare kan samla upp den.
  • Silning. Silning är också en del av reningsprocessen av dricksvatten och innebär att vattnet från sjöar silas i finmaskiga nät för att fånga upp fisk, vass och sjögräs.
  • Slam. Under vattenreningsprocessen bildas slam, som är en restprodukt. Slam kan användas inom biogasproduktionen samt till gödsel på åkermarker.
  • Skyfall. Kraftiga regnfall som orsakar problem eftersom det allmänna rörsystemet för dagvatten inte kan hantera så stora vattenmassor på en gång.
  • Spillvatten. Det avloppsvatten som kommer från skolor, hushåll och arbetsplatser kallas för spillvatten – det är allt som spolas ner i avloppet (toalett och handfat).

U

  • Ultraviolett ljus. Ultraviolett ljus, även kallat UV-ljus, används för att rena dricksvatten. Det renar vattnet från eventuella smittoämnen.

V

  • Vattendirektivet. Det här är EU:s direktiv för vilken vattenkvalitet och vattentillgång som länderna i EU ska ha.
  • Vattenförvaltningen. Sveriges regler för arbete med EU:s vattendirektiv.
  • Vattentäkt. Den plats där vattenverket hämtar upp råvatten.
  • Vattenverk. Vattenverket är den anläggning där råvattnet kontrolleras och renas.

Y

  • Ytvatten. Det vatten som finns i sjöar, hav och våtmarker.

Ö

  • Övergödning. När mark och vatten får för mycket fosfor eller kväve kan övergödning uppstå. Det innebär att ett överskott av alger i sjöar bildas – vattnet blir då grumligt och får syrebrist.

Vanliga frågor och svar

Råvatten är det vatten som reningsverken använder för att producera dricksvatten – det kommer vanligtvis från yt- eller grundvatten.

Ett överskott av kväve och fosfor leder till övergödning och algblomning i sjöar och våtmarker. Det kan leda till grumlig vattenkvalitet och syrebrist.

Sedimentering är en del av reningsprocessen i ett reningsverk och innebär att smutsen i vattnet sjunker till botten av bassängen där man lättare kan samla upp den.

Grundvattnet är råvatten från jorden. Grundvatten skapas genom att vattnet långsamt rinner ner genom marken och når en ogenomtränglig yta, exempelvis berggrunden. Där lagras vattnet och kan hämtas upp för att användas på nytt.

Relaterade artiklar