Avloppsystem

Infiltration och markbädd

Infiltration och markbädd är ett markbaserat system som behandlar avloppsvatten. Bägge är vanliga alternativ i Sverige för enskilda avlopp. Fördelen med systemen är att de är lättskötta och robusta. Nackdelen är att kretsloppets förutsättningar inte det bästa. Använder man infiltration och markbädd ska dessa alltid gås igenom av en slamavskiljare först. Det kallas för trekammarbrunn. Slamavskiljaren filtrerar bort fasta partiklar ur avloppsvattnet. Det är viktigt dels för att mängden näringsämnen ska minska i vattnet, dels för att efterföljande rening inte ska sättas igen av partiklarna.

Infiltrationen består av cirka 40 – 50 centimeter makadam, där sprids sedan avloppsvattnet ut. I jorden filtreras och renas sedan vattnet. Det gäller att välja rätt typ av jord, den får inte släppa igenom vattnet för snabbt men inte heller för långsamt. Ofta använder man ren sand. För att ta reda på vilken jordtyp man ska använda utför man en siktanalys.

Markbädd kan användas om platsen inte skulle vara lämplig för infiltration. Den fungerar på samma sätt men med skillnaden att dräneringen ligger i botten. Ovanpå dräneringen ligger sanden i vilken avloppsvattnet renas. Ovanpå sanden ligger makadamen. Utloppet från bägge typer av system leds till vattendrag, exempelvis ett dike, en våtmark eller till en stenkista.

Läs mer om infiltration och markbädd

Kretsloppsanpassat avlopp

Kretsloppsanpassade avlopp kännetecknas av att vattnet renas i olika steg. Här separeras toalettvattnet och bad-, disk- och tvättvatten. Toalettvattnet leds till en separat tank i vilken toalettvattnet späds ut med vanligt vatten. Bad-, disk- och tvättvatten leds istället till en slamavskiljare med antingen infiltration eller markbädd. Toalettvattnet töms av kommunen, det körs då ut till en behandlingsanläggning där det renas för att sedan spridas ut på åkermark. Därav kommer namnet kretslopp.

Läs mer om kretsanpassade avlopp

Minireningsverk

Det finns flera typer av minireningsverk och är mindre än en trekammarbrunn med infiltration. Vanligtvis består minireningsverk av ett mekaniskt, kemiskt och biologiskt reningssteg, vilka kräver en relativt omfattande skötsel för att fungera optimalt. Sköts inte reningsverket om ordentligt finns det risk att avloppsvatten leds ut orenat. Eftersom minireningsverk många gånger har en sämre reningsförmåga än andra system behöver man vanligtvis efterpolera vattnet (rena en gång till). Det kan bland annat göras genom en markbädd. Därefter är vattnet tillräckligt rent för att ledas vidare till exempelvis en sjö eller ett dike.

Läs mer om minireningsverk

Vanliga frågor och svar