LOD – vad är det?

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~3 minuter

LOD är en förkortning för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Dagvatten innebär regn- och smältvatten. Vid planeringen av ett byggnadsprojekt måste man ta hänsyn till LOD. Här går vi igenom vad LOD innebär.

Bortledning av vatten

Vid planeringen av ett byggnadsprojekt är det viktigt att tänka igenom hur dagvatten ska kunna dräneras. Inne i städerna har de naturliga markområdena försvunnit till följd av tät bebyggelse. Tidigare kunde vattnet rinna undan naturligt genom marken. Idag rinner dagvattnet istället snabbt undan i städerna eftersom gator och vägar är asfaltsbelagda. Vattnet leds till brunnar och närmaste vattendrag. LOD innebär att man tar hand om dagvatten lokalt, det vill säga man använder vattnet lokalt, exempelvis till bevattning eller låter det infiltrera i marken. Några av anledningarna till att man använder LOD:

  • Ekonomiskt och miljövänligt. Det är bättre att låta växter bevattnas med regn- och smältvatten än med dricksvatten.
  • Bättre grundvattenbalans. Om man ständigt leder undan vattnet istället för att återinföra det till marken kan det innebära en sänkning i grundvattennivån vilket kan resultera i sättningar i byggnader.
  • Minskar risken för översvämningar. Tas inte dagvattnet omhand lokalt riskerar källare och lågt benägna byggnader att översvämmas.

LOD används alltid när det finns detaljplanbestämmelser eller bygglovskrav.

LOD-anläggningar

När man planerar ett nytt bostadsområde är det viktig att LOD-projektet är med i ett tidigt planeringsstadium. Man behöver ta hänsyn till markens förutsättningar och vanligtvis görs skräddarsydda lösningar för respektive byggnad. För att ta fram en fungerande LOD-lösning behöver man undersöka jordtyp och planera så att marken lutar bort från byggnaden. På så vis rinner dagvattnet bort från husgrunden. Marken som ligger närmast huset ska ha en lutning på minst fem centimeter de tre första metrarna, därefter 1 – 2 centimeter per meter. Lutningen måste avsluta på en yta där någon typ av infiltration kan ske.

För att dagvattnet ska rinna undan anlägger man ofta en dräneringsbädd, ofta av grus eller plattor med öppna fogar. Då hinner vattnet filtreras och renas innan det återgår till grundvattnet. Det är även viktigt att man anlägger LOD-lösningen på en plats som inte utsätts för mycket belastning. Bygger man ett nytt hus bör man exempelvis inte anlägga en dräneringsbädd på en plats där det sedan kommer att köras tunga byggnadsfordon, eftersom det gör marken kompakt. När marken är för hårt packad kommer dräneringen inte fungera optimalt.

Ordlista

När du ska anlägga en dräneringsbädd kommer du snart stöta på vissa ord, här är deras betydelse:

  • Dagvatten. Dagvatten är ytvatten från bland annat regn och smältsnö.  
  • Infiltration. Infiltration uppstår när vattnet tränger in i marken genom sprickor och porer.
  • Perkolation. Efter att vattnet trängt genom marken kallas vattnets fortsatta resa för perkolation – det är vattnets transport genom marken efter att infiltrationen skett.
  • Perkolationsmagasin. Utgrävda gropar eller diken fyllda med dräneringsmaterial, exempelvis singel eller makadam. Magasinet fångar upp dagvattnet genom håligheter i magasinet.
  • Fördröjningsmagasin. Ett fördröjningsmagasin används vid omhändertagning av mycket förorenat dagvatten, exempelvis vatten som runnit av en hårt trafikerad väg. Fördröjningsmagasinet, även kallat volymmagasin innehåller vanligtvis olika typer av filter och oljeavskiljare för att på så vis rena vattnet innan det kan ledas ut i naturen.
  • Recipient. Recipienten är själva mottagaren till dagvattnet efter att det genomgått infiltration och dränering. Vanligtvis är recipienten ett vattendrag.

Vanliga frågor och svar

LOD är en förkortning för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten och innebär att omhändertagandet av regn- och smältvatten ska ske lokalt. Det vill säga att regnvattnet exempelvis kan återanvändas till bevattning av växter.

Genom att omhänderta dagvatten lokalt minskar risken för översvämningar. Dessutom återinförs vatten till naturen vilket gynnar växterna.

Om gräsmattan endast är fuktig kan du prova att klippa gräset och sedan kratta ner cirka 1 – 2 centimeter sand i jorden. Det gör marken mer luftig och underlättar för dagvatten att rinna igenom. Är gräsmattan lerig kan du istället gräva ut cirka 50 centimeter djupa slänter som sedan leds mot ett större dike. I släntdiket du grävt lägger du ner dräneringsslag, makadam och sedan vanlig jord.

Relaterade artiklar