En osynlig gas

Radon finns alltså i både mark, luft och vatten och blir farlig först när radiumet sönderfaller eftersom det då bildas radondöttrar. Det är radioaktiva metallatomer. De här radondöttrarna tenderar att fastna på dammpartiklar, vilka vi sedan andas in. På så vis dras den radioaktiva gasen långt ner i våra lungor och luftrör. I värsta fall kan radonet orsaka cancer och det är särskilt farligt för rökare.

Innan du köper ett hus eller börjar bygga ett hus kan det vara en god idé att utföra en radonmätning. Radon finns överallt, men särskilt koncentrerade halter har bland annat upptäckts i marken, så kallad markradon. Markradon är farligt men går ofta att åtgärda. Eftersom grundämnet radium finns i alla bergarter samt jordarter och i alla byggnadsmaterial där bergmaterial ingår, finns alltid en risk för radon. Visste du till exempel att det alltid finns tillräckligt med radongas i marken för att orsaka för höga radonhalter inomhus om huset inte skulle vara tätt mot marken?

Radonkarta Sverige

Det har gjorts många undersökningar där man mätt radonhalter över hela landet för att kunna kartlägga var risken är som störst. I bilden nedan ser du en radonkarta över Sverige och var i landet halterna är mer eller mindre koncentrerade.

• Högriskområde: I bergskedjan Skanderna som sträcker sig från Jokkmokk ner till mellersta Sverige är halterna höga. Även i Örnsköldsvik, Hallstahammar, Örebro, Eskilstuna, Falkenberg, Sotenäs, Lysekil och Simrishamn är nivåerna klassade som högrisk.
• Markradonproblem: De här områdena innebär en lägre risk än högrisk och finns runtomkring högriskområdena.
• Normal risk: Övriga delar av landet.

Radonhalterna är mer koncentrerade på grusåsar, även kallade rullstensåsar, vilket är marktyper med mycket rullgrus, grus och sand. På västkusten föreligger ökad risk för radon i Lysekil. Här är dödligheten i cancer dubbelt så hög som genomsnittet i övriga landet. Det säger Anders Fransson, byråinspektör på Lysekils miljökontor i en intervju med Göteborgs-Posten.

Radon i hus

Är du orolig över radon i huset? Du behöver inte nödvändigtvis flytta bara för att det upptäckts för höga halter radon, många gånger kan du få bukt på problemet genom att installera bättre ventilation. Hus med källare är särskilt utsatta eftersom källarväggarna är betydligt mer exponerade då de är helt omgivna av marken.

Om du bor i ett gammalt hus bör du se över radonhalten. Anledningen till att gamla hus är mer utsatta beror på att vissa byggnadsmaterial som användes förr utsöndrar större mängder radon. Blåbetong var exempelvis ett vanligt byggnadsmaterial under 1900-talets första hälft och det innehåller alunskiffer. Blåbetong visade sig med tiden innehålla stora mängder radium, vilket resulterade i att hus uppförda med blåbetong gav en betydande radonhalt inomhus. Om ditt hus byggdes under perioden 1929 till 1975 bör du utföra en radonmätning.

Vid radonmätningen får du reda på om radonhalten överstiger eller understiger Socialstyrelsens gränsvärde för radon. Aktiviteten för ett radioaktivt ämne mäts i becquerel (Bq). Tidigare låg gränsvärdet för radon på 400 Bq/m³ men ändrades sedan till 200 Bq/m³.

Hälsorisker med radon och symtom

Att utsättas för radonstrålning ger inga tydliga symtom, som huvudvärk eller liknande, vilket gör gasen svår att upptäcka. Det är därför viktigt att man själv ansvarar för att utföra radonmätning. När symtomen för radon eventuellt uppkommer är det ofta försent och man kan redan ha utvecklat lungcancer.

När radondöttrarna fastnar i luftvägarna och sönderfaller utsöndras en alfastrålning (en radioaktiv strålning). Den här strålningen kan skada cellerna i luftrör och lungor, särskilt om man utsätts för alfastrålning under en längre tid, till exempel om man bor i ett hus där inomhusluften innehåller för höga nivåer av radon. Till och med lägre halter av radon kan med tiden leda till lungcancer, även om risken är mindre. Är man rökare är man särskilt utsatt, det beror på att radondöttrarna fastnar på rökpartiklarna som sedan dras ner i lungorna. Den största orsaken till lungcancer i Sverige beror på rökning, den näst största orsaken är radon. Cirka 500 personer uppskattas drabbas av lungcancer varje år till följd av radonexponering.

Radonmätning – så fungerar den

Eftersom gasen är både luktfri och osynlig går det inte att upptäcka den på något annat sätt än genom radonmätning. Med särskilda dosor kan man mäta halten av radon i exempelvis inomhusluften. Radonhalten anges i becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). 1 Bq/m³ innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft.

Även om Socialstyrelsen har satt gränsvärdet för radon på 200 Bq/m³, har WHO – Världshälsoorganisationen – satt en rekommendation på under 100 Bq/m³. Enligt Boverket uppskattas genomsnittshalten för radon i svenska bostäder ligga på cirka 100 Bq/m³, den är lite högre i småhus och lite lägre i flerbostadshus.

Om du vill utföra en radonmätning kan du beställa spårfilmsdosor, antingen från ett mätlaboratorium eller från kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, även Anticimex utför radonmätning. I regel går mätningen till så här:

Du ställer ut dosorna i minst två rum av bostaden (och på varje våningsplan) och låter dem stå där i 2 – 3 månader. Helst ska mätningen ske under eldningssäsongen (1:a oktober – 30:e april). Därefter ska dosorna skickas tillbaka till kommunen eller mätlaboratoriet och inom några veckor får du svar. Det finns även radonmätare som gör kortare mätningar, vilket kan vara praktiskt om du planerar att köpa ett hus. Mätningen sker då mellan 2 och 10 dagar, på den tiden kan du få en värdefull fingervisning om radonhalten, även om långtidsmätning är säkrare.

Köper du dosorna hos ett mätlaboratorium kostar de cirka 400 kronor (2 mätdosor för långtidsmätning) och extradosor kostar cirka 150 kronor. Dosor för korttidsmätning med 2 mätdosor kostar cirka 500 kronor (extra mätdosa kostar runt 175 kronor). Det går även att hyra mätdosor för cirka 100 kronor per dag eller 300 kronor per vecka.

Sär här fungerar dosorna:

1. Mätprotokoll. Först ska du fylla i ett medföljande mätprotokoll, där anger du bland annat i vilket utrymme dosorna har placerats, hur länge de varit där samt annan relevant information om bostaden. Så fort du klipper upp påsen där dosorna ligger börjar de mäta.
2. Dosorna. Dosorna är täckta av en spårfilm, den sitter i dosans plasthölje. Inomhusluften sipprar sedan in i mätkammaren. Om det finns radongas i luften kommer den att sönderfalla inuti dosan, vilket skapar spår på spårfilmen.
3. Avslutad mätning. När mätningen är klar ska dosorna läggas tillbaka i aluminiumpåsen de levererades i och förslutas med tejp så att påsen blir lufttät. Kom ihåg att fylla i start- och slutdatum så att mätlaboratoriet vet det.
4. Mätlaboratoriet tar vid. När labbet (det ska vara ackrediterat av Swedac) får dosorna kommer de analysera spårfilmen. Först öppnar de dosan för att frigöra filmen, sedan läggs filmen i ett syrabad som hjälper till att förstärka spåren från eventuella alfapartiklar. Därefter kontrollerar man spårfilmen i ett mikroskop och man räknar antalet partiklar på filmen. Ju fler spår, desto högre radonhalt. Sedan får du svar via post.

Mätdosorna, eller puckarna, hängs vanligtvis upp, till exempel i en lampa eller i en krok.

Radon åtgärder – med sanering hanterar du problemet

Om du har för höga nivåer av radon kan problemet åtgärdas på olika sätt – hur beror på varifrån radonet kommer.

• Radon från marken. Åtgärdas genom att täta sprickor och otätheter i husgrunden för att förhindra att radonet tar sig upp genom marken. Ibland behöver man skapa ett undertryck under huset, vilket man gör med en radonsug eller radonbrunn. Man förbättrar även husets ventilationssystem.
• Radon från vattnet. Åtgärdas genom att man installerar en radonavskiljare, den luftar vattnet så att en betydande del av radonet försvinner.
• Radon från byggnadsmaterial. Ibland räcker det med att förbättra husets ventilationssystem, men ibland behöver man byta ut byggnadsmaterialet i väggar som inte är bärande. Man kan även täta väggarna med radontapet eller puts.

De vanligaste inströmningsvägarna för radon är:

• Sprickor i betong
• Sprickor i källarväggar
• Rörgenomföringar för serviceledningar
• Kulvertmynningar samt tillhörande lock
• Jordgolv
• Otäta rensluckor i golvbjälklaget
• Bjälklag på torpar- och krypgrunder

Vanliga frågor och svar