Trägolv – allt du behöver veta

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~9 minuter

Trägolv är inte bara vackert i ett hem, det är även hållbart och praktiskt om det sköts om på rätt sätt. Det finns flera typer av trägolv, bland annat lamell, parkett och massivt trä. Här går vi igenom trägolvets historia, olika träslag och hur du behandlar ditt trägolv.

Trägolv genom tiderna

I Sverige har vi använt trägolv i många år, trä är faktiskt ett av de äldsta golvmaterial vi har, förutom stampat jordgolv. Under åren har trägolvet förändrats och olika varianter har varit populära. Under 1800-talet var det exempelvis populärt med parallellsågade brädgolv och under 1900-talet var mönster och estetik trendigt. Många av de gamla trenderna har kommit igen på senare tid.

1500-talet

Massivt trä användes som golvmaterial redan under 1500-talet och blev desto vanligare under 1600-talet och 1700-talet. Golven som lades var parkett: rutparkett och stavparkett. Rutparkett är den äldre varianten och stavparketten introducerades först under 1800-talet.

1800-talet

Under tidigt 1800-tal var golven vanligtvis täckta av kilsågat plank, det lades direkt på bjälklaget. En anledning till att man kilsågade plankorna var att man ville utnyttja hela stockens form. Det resulterade i golv där plankorna smalnade av i ena änden och var tjockare i den andra. Man lade sedan hela golvet växelvis åt var sitt håll. Plankorna var breda, 34 – 40 centimeter. Det vanligaste träslaget under 1800-talet var gran och furu, även om ek förekom i finare villor. En fördel med den här typen av trägolv är att det är robust och massivt. Med andra ord kan ett sådant golv hålla i flera hundra år eftersom det kan slipas flera gånger.

Under 1800-talets mitt började Sverige att industrialiseras, vilket bland annat ledde till att fler ångsågar etablerades. Det blev helt plötsligt möjligt att tillverka trägolv maskinellt. Golvplankorna maskinsågades och blev jämnare och rakare än tidigare. Det blev även möjligt att sponta brädorna, vilket gjorde att man började tillverka parallellsågade golvbrädor istället för kilsågade.

Byggnader från 1800-talet och fram till cirka 1950-talet är byggda med träbjälklag. Man lade då trägolvet direkt på bjälklaget. Men efter industrialiseringen började plankor att sågas maskinellt och blev därför tunnare. När man la de tunna brädorna på bjälklaget sviktade golvet. Man började därför lägga undergolv under mitten av 1900-talet. Det ökade stabiliteten i golvet. Undergolvet tillverkades vanligtvis av gran.

Tidigt 1900-tal

Efter många år med plankgolv började man under mitten av 1900-talet att lägga lamellparkett. Det är ett trägolv som består av tre limmade skikt av trä. Parketten kan bestå av flera tunnare stavar eller bredare skivor som läggs i olika riktningar för att skapa ett mönster. Mittskikten är tillverkade av billigare träslag som furu, medan ytskiktet vanligtvis är ek. En stor fördel med lamellparketten är att de många skikten i parketten reducerar golvets fuktrörelser. Lamellgolv kan slipas mellan 3 och 5 gånger innan det blir för tunt.

Sent 1900-tal

Under slutet av 1970-talet började man lägga laminatgolv, vilket inte är äkta trä utan ett imitationsmaterial. Ytskiktet på golvet består av laminat eller folie och har ett tryckt mönster. Mönstret är naturtroget och efterliknar äkta trä. Idag finns det laminatgolv med mängder av mönster, färger och materialimitationer.

Olika träslag

Trägolv tillverkas i en rad olika träslag, bland annat ek, björk och furu. De olika träslagen har olika egenskaper och hållbarhet. Vissa träslag kräver mer underhåll än andra.

  • Ask. Askens ytved är väldigt ljus, nästan vit, medan kärnvirket (det innersta träskiktet) är grått, ljusbrunt eller ljusgult. Ask är ett bra träslag för golv eftersom det är hårt och segt men samtidig flexibelt.
  • Bok. Bok finns i många färger, från ljusare och krämigare toner till mellanbrunt och rosaskiftande. Träslaget är tungt, hårt och segt. Eftersom bok krymper och sväller relativt snabbt vid temperaturskillnader är det inte bra att lägga över golvvärme.
  • Björk. Björk är ett ljust träslag med raka ådringar och en fin textur. Med åren förändras färgen i björken: från krämfärgat till rödaktigt.
  • Jarrah. Jarrah är ett tåligt träslag från Australien. Det har en slät och jämn yta med rak ådring. Färgen är djup och rödbrun.
  • Ek. Ek är ett hårt och slitstarkt träslag med lång ådring och varierande färg. Ek kan vara allt från ljusbrun och mörkbrun till bärnstensliknande i färgen. Det säljs mycket infärgade ekgolv i ljusare eller mörkare toner.
  • Valnöt. Även om valnöt ofta kännetecknas av sin djupa och chokladbruna färg är ytveden faktiskt krämvit. Valnöt är ett hårt träslag med en tydlig och intensiv ådring.

Lamell, parkett och massivt trä

Det finns flera typer av trägolv varav fanérgolv, laminatgolv och parkettgolv är vanligast. Golvtyperna har olika utseenden och egenskaper:

  • Fanér. Fanérgolv är uppbyggda med tre skikt: ett ytskikt, ett mellanskikt och en baksida. Ytskiktet är tillverkat av tunt ädelträfanér, mellanskiktet består av en hård träskiva, ofta HDF. Baksidan består av en tunn träskiva. Fanérgolvets ytskikt är väldigt tunt, runt en millimeter, och går därför inte att slipa. De olika skikten sammanfogas genom lim och högt tryck. En fördel med fanérgolv är att det minskar golvets naturliga rörelser. Trä är ett levande material som rör sig beroende temperatur. Men eftersom golvet består av flera skikt och har en korslagd konstruktion dämpas rörelserna. Fanérgolv är billigare än exempelvis parkett och massivt trä, men går heller inte att slipa om.
  • Laminat. Laminat är inte ett trägolv, utan består av flera skikt som limmats och pressats ihop. Det yttersta skiktet består av ett specialbehandlat och impregnerat papper med en skyddande plastfilm ovanpå. Laminatgolv ska ofta efterlikna trägolv, sten eller något annat material. Fördelen med laminatgolv är att det är slittåligt och billigare än andra golvtyper, men det går samtidigt inte att slipa.
  • Parkett. Dagens parkettgolv består vanligtvis av flera skikt: ett övre skikt av ädelträ, ett bärande mellanlager och ett underlager av furu. Parkettgolv säljs i många utföranden, bland annat flerstavsparkett och ytskikt med olika mönster. Även om parkettgolv påminner en del om lamellgolv, såtillvida att det är uppbyggt av flera lager, är det betydligt hållbarare. Ett parkettgolv kan slipas om, även om ytskiktet är ganska tunt (2,5 – 3,5 millimeter).
  • Massivt trä. Massivt trägolv är ett golv bestående av plankor i ett och samma träslag. Massivt trä är väldigt hållbart om det sköts om och det kan slipas många gånger.

Golvbehandlingar

Äkta trägolv kan hålla sig fina i många år om det underhålls på rätt sätt. Det finns olika typer av golvbehandlingar och vilken som är bäst beror på vilken typ av trägolv du har. Golvbehandlingar innefattar allt från rengöring till målning och oljning.

  • Såpa. Under en stor del av 1900-talet var såpskurade golv vanligt. Det var ett sätt att hålla golven rena. Man blandade fet såpa med kallt vatten och skrubbade sedan det obehandlade trägolvet med en kraftig skurborste. Behandlingen utfördes mestadels på golv tillverkat av gran eller furu. Förutom att såpa höll golven rena var det även effektivt för att göra dem mer motståndskraftiga mot smuts. Golv som såpskuras regelbundet får en hård och motståndskraftig yta och golvet blir därmed lättare att hålla rent.
  • Färg. Ända sedan 1700-talet har det varit populärt att måla golv och det är det fortfarande. Under 1700-talet gjorde man det för att trägolvet skulle efterlikna sten. Man gjorde också mönster för att skapa illusionen av att trägolvet var av marmor. Under 1800-talet dominerades trägolven av mörkare färger, ofta brunt, engelskt rött och grått.
  • Bonvax. Mellan slutet av 1800-talet och till mitten av 1900-talet var det vanligt att vaxa parkettgolv med bonvax. Resultatet blev ett polerat och skinande golv med djup lyster.
  • Fernissa. Fernissade golv var vanligt kring sekelskiftet 1900. Fernissan bestod av kokt linolja, harts och lösningsmedel. När man blandade in linoljefärg i fernissan kunde man helt plötsligt ändra färg i trägolvet utan att ådringen försvann. Många behandlade golven med färgad fernissa för att deras enklare golv skulle se ut som ädelträ.
  • Lack. Under mitten av 1900-talet introducerades cellulosalack, vilket snabbt blev ersättaren till fernissan. Lacken användes på både parkett- och brädgolv. Även idag är lackade golv vanligt, främst matta och sidenmatta lacker. 
  • Olja. Oljade golv har varit populärt sedan mitten av 1900-talet. Oljan har flera fördelar, bland annat eftersom den tränger in djupt i träet och gör det mer motståndskraftigt mot vatten och smuts. Oljade golv får ofta en djupare och lite mörkare färg.
  • Lut. Lutade golv är en modern golvbehandlingsteknik som ger golvet en ljusare och mer gråaktig ton. Många använder sig av lutning för att golvet ska se ut som traditionella såpskurade golv. Lutningen ger inte trägolvet bättre skydd utan måste även behandlas med någon form av ytbehandling (såpa, vax eller olja).
  • Hårdvax. Hårdvaxade golv är ett relativt nytt fenomen som blev populärt under 2000-talet. Hårdvaxoljan är både vatten- och smutsavvisande och golvets struktur och färg syns igenom. Hårdvaxolja består av härdad olja och vax, vilket ger ett mycket bra skydd eftersom det impregnerar träet och ger det en skyddande yta.

Tips när du väljer trägolv

Golvet, tillsammans med väggar och tak, sätter tonen för ett rum. Vilket träslag och vilken färg golvet har påverkar i högsta grad hur ett rum upplevs. Det är lite svårare att välja golv än väggar eftersom väggar alltid kan tapetseras eller målas om. Golvet är mer permanent och ligger där det ligger. Tänk noggrant igenom vilken färg golvet ska ha. Olika träslag och ytbehandlingar ger olika färger. Ett mörkt trägolv ger ofta mer tyngd åt rummet och gör det mer ombonat. Ett ljust trägolv reflekterar istället solljuset och öppnar upp utrymmet. Är rummet litet kan ett ljusare trägolv vara att föredra eftersom det får rummet att kännas större än vad det är. Tänk dock på att ett ljusare trägolv snabbare blir smutsigt och att repor syns tydligare än i ett mörkt golv.

En annan sak som är viktig att fundera över när du väljer trägolv är hur mycket slitage det ska tåla. Har du hund? Då kommer deras klor att göra repor i trägolv som är porösa. Välj i stället ett starkare trägolv, alternativt laminat. Det finns dock tåliga trägolv som behandlats med olika impregneringar för att bli mer tåligt och slitstarkt. När du köper golv bör du kontrollera:

  • Träslag. Olika träslag har olika egenskaper. Valnöt är exempelvis ett mycket hårt träslag medan furu är mjukare. Träslag har även olika färg och karaktär, till exempel ådringar. I och med att trä kan färgbehandlas kan man dock hitta till exempel ekgolv i både ljusa och mörka nyanser.
  • Färg. Färgen påverkar i högsta grad rummets karaktär. Ljusare golv känns ofta modernare och ger rymd åt rummet. Mörkare golv känns rustika och skapar en mer ombonad känsla.
  • Kvalitet. Ju högre kvalitet, desto längre livslängd. Satsa på ett kvalitativt golv som, med rätt skötsel och underhåll, kan hålla i många år. Ofta blir trägolv vackrare med åren allteftersom patina bildas.
  • Skötsel. Olika trägolv kräver olika skötsel. Vissa golv måste oljas regelbundet, andra måste slipas och ytbehandlas med impregneringsmedel.

Vanliga frågor och svar

Trägolv är allt från massiva trägolv till parkettgolv och träfanér. Parkettgolvet är uppbyggt av flera lager där de yttersta lagren är av ek och de mittersta är av gran eller furu. Laminatgolv är inte ett trägolv utan ett golv bestående av ett specialbehandlat papper med en plastfilm ovanpå.

Slitskiktet är parkettgolvets översta skikt. Det är vanligtvis tillverkat av ädelträ som ek eller ask.

Mönstringen på ett trä- eller parkettgolv kallas för stavar. I 1-stavsgolv har stavarna samma bredd som plankorna. I 2-stavgolv går det två stavar på varje planka och i 3-stavsgolv går det tre stavar i bredd. Stavarna kan läggas i olika mönster för att skapa olika uttryck i golvet.