Få hjälp med dränering

Vad kostar dränering?

Priset för att dränera varierar beroende på hur djupt markentreprenören måste gräva runt ditt hus eller din källare. Hur lättåtkomlig marken är påverkar också kostnaden eftersom en mark med mycket stora rötter eller stenar försvårar grävarbetet. I snitt ligger kostnaden på cirka 2 500 – 3 500 kronor per löpmeter (med ett djup på cirka 2 meter). Kostnaden för dränering kan delas upp i två delar:

• Material. Till dränering krävs material som bland annat dräneringsgrus, dräneringsrör, geotextilduk, täcklister, spikpluggar, silikon och eventuellt isolering (om du ska isolera grunden i samband med dräneringen). Materialpriset per löpmeter hamnar vanligtvis på cirka 900 – 1 500 kronor. Det blir billigare utan isolering, det är den dyraste delen av materialet.
• Arbete. Det är framförallt grävmaskinister som arbetar med dräneringen och kostnaden ligger på cirka 1 000 – 2 000 kronor per timme. Kostnaden varierar beroende på typ av grävmaskin. De flesta grävfirmor sätter ett pris för en standardtomt, men kostnaden ökar om de skulle upptäcka att markförhållandena är svåra och det exempelvis finns berg som måste sprängas/spräckas bort.

När du använder vår offerttjänst matchar vi dig med lokala experter som kan hjälpa till med dräneringen. Du behöver inte lägga någon tid på att hitta rätt företag, vi gör det åt dig. Du får sedan offerter att jämföra. För att sänka kostnaden för dränering kan du utnyttja ROT-avdraget, då får du 30 % på upp till 50 000 kronor (avser arbetskostnaden).

Att tänka på innan du dränerar

Dränering runt huset är viktigt oavsett om du har en torpargrund eller platta på mark. Det finns tre typer av vatten runt en husgrund: fritt vatten, vattenånga och kapillärt uppsuget vatten. Fritt vatten, även kallat gravitationsvatten, är det vatten som rör sig inuti jordhålrummen. Det vattnet måste ledas bort via dränering. Det kapillärt uppsugna vattnet är vatten som hålls kvar av jordens kapillära kraft – det innebär att vattnet antingen stiger upp eller pressas ner i jordens porösa material. Vattenånga finns också i marken men riskerar inte att ta sig in i husgrunden eftersom inomhustemperaturen är högre än den som finns i marken. Skulle ångtransport uppstå sker den åt andra hålet (inifrån och ut).

Ett dräneringssystem består av dränerande och kapillärbrytande material:

• Makadam och grus
• Isolerskivor
• Dräneringsledningar

Makadamen eller gruset ska bestå av tillräckligt stora partiklar för att vattnet utan problem ska kunna rinna igenom materialet. Istället för att vattnet blir stillastående på marken och riskera att rinna mot husgrunden, ska det rinna rakt igenom marken. För att vattnet inte bara ska rinna rakt ner och sedan, under marknivå, rinna in mot husgrunden igen, krävs det att dräneringen har en lutning på minst 20 grader (tre meter från huset).

Efter att vattnet runnit rakt igenom det dränerande materialet ska det tas om hand inuti dräneringsledningar – dräneringsrör. De grävs ner runt hela huset. Dräneringsledningarna tar hand om både regnvatten och grundvatten. Ledningarna går slutligen ut mot ett dräneringsdike eller till kommunens ledningsnät för dagvatten. Det finns inte alltid möjlighet att leda vattnet till kommunens ledningsnät, då kan husägare istället leda det till en stenkista.

Dränera torpargrund, källare eller platta på mark

Det är mer tidskrävande att dränera en källare än en platta på mark eftersom husgrunden då ligger djupare i marken. Du behöver gräva ut runt hela husgrunden och lägga i dräneringsrör, markfiberduk och makadam.

Kom ihåg!

Om du dränerar en källare är det viktigt att inte gräva upp runt hela husgrunden på samma gång eftersom det äventyrar grundens bärighet. Man gräver därför i omgångar.

Längst ner i schaktet läggs dräneringsledningar, de tar hand om grundvatten och markfukt. Efter påfyllnad med dräneringsmaterial läggs sedan ett nytt rörsystem på ett grundare djup (cirka 70 centimeter), det leder bort dagvatten från husets avvattningssystem.

I schaktbotten läggs en fiberduk, den går upp mot husgrunden och ska överlappa med minst 30 centimeter. Duken förhindrar dräneringsrören från att täppas igen med smågrus. För att källargrunden ska skyddas mot fukt är det vanligt att muren kläs in med en luftspaltsbildande och fuktisolerande plastmatta, den kallas för platonmatta.

Måste jag dränera?

Det är inte alltid nödvändigt att dränera källare, det beror på luftfuktigheten inomhus. Ett tips är att köpa en hygrometer (en fuktmätare). Den kontrollerar fuktigheten i luften. Om den relativa fuktigheten ligger på mellan 40 och 60 % behöver du inte oroa dig. Ligger den på 75 % en längre tid är risken för fuktrelaterade skador stor och dränering bör utföras så snart som möjligt.

Tillvägagångssättet för att dränera en torpargrund skiljer sig lite från en källares. Oftast är det kylan från marken som orsakar problem i torpargrund, därför är det ofta bättre att täcka marken i torpargrunden med plast och 10 – 20 centimeter stenull för att på så vis öka isolerförmågan. Dränering av platta på mark görs på samma sätt som dränering av källare, med skillnaden att man inte behöver gräva lika djupt. Andra sätt att dränera:

• Dränering av gräsmatta. Om det blir stora pölar på gräsmattan efter ett regnoväder kan marken behöva dräneras. Det gör du genom att gräva 50 centimeter djupa släntdiken, de leds ut mot ett större dike där dräneringsslang och makadam ligger.
• Dränering av pool. Ingen pool mår bra av att stå i vatten, särskilt inte plast- eller träpooler. Poolen förlorar även mycket av sin isolerande förmåga om den kyls ner. När man dränerar pool gör man det i samband med anläggningen av poolen. Längst ner i schakthålet läggs en fiberduk ut, sedan dräneringsrör och singel. Om det inte finns någonstans att ansluta dränering till kan ett PVC-rör (40 centimeter) grävas ner lodrätt. Därefter ansluts dräneringsrören till PVC-röret. Över singeln läggs ett lager sand för att ytan ska bli jämn. Därefter kan poolen anläggas enligt anvisningar.

Dränera utan att gräva

På senare år har ett annat sätt att dränera huset blivit vanligare – att dränera inifrån huset istället för utifrån. Det är en ny teknik som är baserad på elektroosmos, som är en metod för att driva ut fukt ur betong och sten. Dock har metodens effektivitet ifrågasatts av en del personer. Så här går det till:

1. Elektroder monteras. Elektroderna (pluspoler) sätts i murverket på insidan av husgrunden.
2. Jordspett monteras. Jordspett (minuspoler) placeras i marken utanför husgrunden. Därefter sänds likström genom det porösa jordmaterialet, vilket gör att vattenmolekylernas positiva joner drar sig till minuspolen, alltså ifrån husgrunden.

Tips när du anlitar dräneringsföretag

För att dräneringsfirman ska kunna ge dig en offert behöver du besvara vissa frågor. Ta med följande information när du skriver din offertförfrågan:

• Vilken typ av husgrund? Är det platta på mark eller torpar- eller källargrund?
• Hur lutar tomten? Är det en sluttande eller helt plan tomt?
• Vilken jordmån är det? Är marken dyig och lerig eller morän?
• Ska du isolera källaren? Vill du passa på att förnya isoleringen eller tilläggsisolera?
• Var finns markledningarna? Det är ledningarna som går till och från fastigheten.
• Vart leds vattnet? Går de till kommunens dagvattenledning eller till en stenkista?
• Kan vattnet ledas till kommunens dagvattenledningar? Tillåter kommunen det? I så fall krävs en anmälan och en avgift ska betalas.

Dräneringsföretaget kan självklart komma ut till din fastighet för att kontrollera ovanstående punkter själva, men om du vill ha en snabbare offert är det bra om du kan få med den informationen när du skickar ut din offertförfrågan.

Kostnaden för dränering

Kostnaden för dränering varierar beroende på hur stor yta som ska dräneras, hur djupt man måste gräva samt hur svår grävningen är. Kostnaden blir högre om du samtidigt vill isolera eller bygga en ny stenkista. När du anlitar ett dräneringsföretag är det viktigt att du kontrollerar vad som ingår, till exempel material som markduk, dräneringsrör, grus och isolering. Snittpriset för dränering är 2 500 till 3 500 kronor per löpmeter, då är både arbetskostnad och material inräknat.

Dränera själv – hur gör man?

Egentligen är dränering inte särskilt svårt, men det är ett fysiskt ansträngande arbete eftersom det innefattar mycket grävning. Och har du ingen erfarenhet av att manövrera en grävmaskin blir arbetet förstås mer komplicerat. Ju större grävmaskin som används, desto snabbare går det. Det kostar cirka 1 500 – 2 000 kronor att hyra en grävmaskin per dag. Att gräva med spade blir alldeles för tungt. Arbetet kan även försvåras om det ligger rötter eller berg och stora stenblock i marken.

I korthet går dränering till så här:

1. Planering. Ytan som ska dräneras mäts upp för att materialåtgången ska kunna beräknas. Ledningarnas placering ska planeras och tillstånd från kommunen om dagvattenledningar ska också kontrolleras. Har du en altan runt huset måste den tas bort.
2. Grävning. Den största delen av dräneringen är grävningen. Marken runt huset ska grävas ut cirka 1 – 2 meter, beroende på typ av husgrund. Du måste gräva dig cirka 50 centimeter nedanför grundsulan.
3. Reparation. Ofta passar man på att reparera eventuella skador på husgrunden.
4. Platonmatta. När husgrunden är frilagd monteras en platonmatta direkt på husgrunden. Den ska sticka upp något över marknivå.
5. Markduk. En geotextilduk ska läggas längsmed grundmuren och urgrävningen.
6. Dräneringsmaterial. Ovanpå duken hälls grus ut (cirka 3 – 10 centimeter i botten).
7. Ledningsrör. Ovanpå gruset läggs dräneringsröret – det ska ha ett fall på cirka 0,5 centimeter/meter.
8. Grus. Rören täcks med grus.
9. Lutning. Marken ska luta bort från husgrunden, helst 20 grader de närmaste tre meterna från huset.
10. Täcklist. Den monteras på husgrunden där platonmattan sticker upp.

Hur ofta huset ska dräneras varierar, men det kan vara bra att göra en ordentlig kontroll vart 30:e till vart 40:e år. Då gräver du upp en del av dräneringen för att kontrollera hur materialet ser ut och om det behöver bytas. Finns inga tecken på fuktskador behöver dräneringen inte bytas.