Gratis offert från Rörmokare i Fagersta

En VVS-montör (kallades tidigare för rörmokare/rörläggare) har ofta både utbildning och yrkesvana med sig i bagaget. För att kunna uppvisa ett branschcertifikat (ett bevis på att man uppnått kunskapsmålen inom branschen) behöver man antingen ha:

• Studerat och genomfört lärlingsperiod. Många personer har läst till VVS-montör och avslutat sina studier med ett utbildningsavtal med ett företag som är anslutet till Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Därtill måste man ha varit lärling och avslutat den perioden med ett branschprov. Blir man godkänd får man ett branschcertifikat.
• Varit montör och anställd. En del personer saknar utbildning men har yrkesvana och har varit anställda hos ett företag som är anslutet till Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Precis som för studerande ska ett branschprov genomföras och godkännas för att ett branschcertifikat ska utfärdas.
• Ha erfarenhet från arbete utomlands. Har man varken studerat eller varit anställd hos ett företag i Sverige som är anslutet till Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl kan man istället begära att få bevisa sin yrkeserfarenhet och att man uppfyller kunskapsmålen för yrket. Man ansöker då om att få validera sina kunskaper. Valideringen kostar pengar och uppnås alla krav får man ett intyg som motsvarar branschcertifikatet.

Därför bör du anlita en VVS-montör

Till skillnad från elektriska installationer finns det ingen lag som säger att du inte själv får utföra exempelvis dragning av vattenrör, så länge som elektricitet inte är inblandat. Men det är inte att rekommendera. VVS-montörer är utbildade och har stor kunskap om detta till skillnad från en lekman. Om du saknar kunskap och ändå försöker dig på en VVS-installation kan det i värsta fall sluta med vattenläckor och skador på huset. När du renoverar badrum eller kök är VVS-montören till stor hjälp eftersom hen kan utföra alla installationer som ingår i våtrum, exempelvis installation av toalettstol, badkar och handfat. Arbetsmoment en VVS-montör kan hjälpa dig med:

• Rördragning i kök, badrum och våtrum
• Installation av fast inredning (exempelvis toalettstol, badkar och diskbänk)
• Installation av solvärme, värmepumpar och varmvattenberedare
• Installationer och reparationer av avlopp och rörsystem
• Stambyte

Det finns flera saker som är bra att kontrollera innan du anlitar en VVS-montör, bland annat:

• F-skatt. Kontrollera att VVS-montören har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om VVS-montören eller firman har tidigare betalningsanmärkningar eller har gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att VVS-montören inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Begär branschcertifikat för att säkerställa att VVS-montören har behörighet.
• Försäkringar. VVS-montören ska ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om VVS-montören eller företaget är att begära referenser samt läsa omdömen om tidigare uppdrag.
• Avtal. När du hittat en VVS-montör du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, projektets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.
• Offerter. För att bilda dig en bättre prisuppfattning är det bra att begära offerter från åtminstone tre olika VVS-företag.

Fagersta - En industristad i Västmanland

Fagersta är en tätort och centralort i Fagersta kommun, belägen i Västmanlands län. Staden ligger cirka 70 km nordväst om Västerås och har en strategisk placering vid riksvägarna 66 och 68. Fagersta gränsar till kommunerna Norberg, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Sala och Surahammar.

Befolkning och demografi

Enligt de senaste siffrorna har Fagersta kommun 13 072 invånare. Befolkningsutvecklingen har varierat över åren, med en topp på cirka 17 000 invånare under tidigt 1970-tal. Efter en period av minskning har befolkningen på senare år åter ökat i en snabbare takt än landet i genomsnitt. Omkring 90 procent av kommunens invånare bor i huvudtätorten Fagersta.

Boendeformer och stadsplanering

Bostadsbeståndet i Fagersta består av en blandning av lägenheter och enfamiljshus. Stora delar av bostadsbebyggelsen uppfördes från början av 1900-talet fram till 1970-talet. Tätorten är uppdelad i flera bostadsområden som Skansen, Egna hem och Andra sidan. Det finns även obebyggda tomter avsedda för både enbostadshus och flerbostadshus i centrum och i vissa befintliga bostadsområden.

Näringsliv och pendling

Fagersta har en lång historia som bruksort och är fortfarande en betydande industristad. Många företag i området har sitt ursprung i det gamla Fagersta Bruks AB. Stadens geografiska läge gör den attraktiv för pendling, med goda förbindelser till större arbetsmarknader i Mälardalen. Inpendlingen till Fagersta är betydligt högre än utpendlingen, med cirka 2200 personer som pendlar in till kommunen dagligen.

Framtida utveckling

Fagersta kommun arbetar aktivt med att utveckla bostadsbeståndet för att möta den ökande befolkningstillväxten. Det finns planer på att bygga nya bostäder och utveckla befintliga områden. Kommunen strävar efter att skapa en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer för att tillgodose olika behov och önskemål. Samtidigt värnar man om stadens industriella arv och de kulturhistoriska miljöer som präglar Fagersta.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Rörmokare i andra orter