Gratis offert från Sotare i Djura

När du eldar i braskaminen fastnar sot på skorstenens insida. Med tiden och med dålig förbränning kan det bildas tjocka lager sot och i vissa fall även tjära. Det finns risk att tjäran och sotet fattar eld, så kallad soteld. Vid soteld utvecklas mycket värme. I värsta fall leder det till en riktig eldsvåda.

Genom att regelbundet låta sotare kontrollera skorstenar och eldstäder kan du känna dig tryggare när du eldar i kaminen. Sotaren, även kallad skorstensfejare, gör inspektioner, monterar skorstenar och utför underhållsarbeten av skorstenar och eldstäder. Dessutom har hen stor kunskap av ventilationssystem. Andra uppgifter som ingår i sotarens arbete:

• Sotar och rengör skorstenar
• Kontrollerar befintliga eldstäder
• Besiktar eldstäder efter sprängning i området
• Utför installationsbesiktning efter en nybyggd eldstad
• Utför riskanalyser vid överlåtelse

Om du har ett hushåll som drivs av ett värmesystem där du eldar något (exempelvis pellets, ved eller olja) kan sotaren även:

• Kontrollera hur effektivt värmesystemet är
• Montera rensluckor och justeringsspjäll
• Inspektera, rengöra, reparera och montera ventilationssystem
• Byta filter i spiskåpor och andra ventilationsanläggningar

Så ofta ska sotaren komma hem till dig

Eftersom en skorsten som inte blivit kontrollerad utgör en brandrisk utser kommunen sotare som kontrollerar olika områden. Med andra ord kommer det vanligtvis hem en sotare till dig på uppdrag av kommunen. Du måste ändå betala kostnaden. Om du vill kunna styra själv över vem som sotar hos dig kan du givetvis även anlita en egen sotare, eller till och med gå en sotningskurs för att utföra jobbet på egen hand. Det är kommunen som avgör hur ofta sotaren ska utföra kontroll, ofta är intervallerna tre eller sex år, beroende på typ av kamin samt hur ofta den används.

Det finns cirka 1 500 certifierade skorstensfejare i Sverige och för att du ska känna dig trygg med att arbetet blir rätt utfört bör du kontrollera:

• F-skatt. Kontrollera att sotaren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om sotaren har tidigare betalningsanmärkningar eller gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att sotaren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Kontrollera att sotaren har behörighet att arbeta som sotare. Sotaren bör vara SSR-godkänd, vilket innebär att hen har den kompetens som krävs. SSR-certifiering är en kvalitetsgaranti som även krävs för att en ny eldstad eller skorsten ska bli godkänd av kommunen.
• Försäkringar. Sotaren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om sotaren är att begära referenser från tidigare arbeten.
• Avtal. När du hittat en sotare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, arbetets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Behöver du hjälp att hitta en sotare i Säffle, Kalix, Åstorp eller Normaling? Vi matchar dig med certifierade sotare över hela Sverige. Skicka in en gratis offertförfrågan idag!

Djura: En pittoresk tätort i Dalarnas hjärta

Djura är en charmig tätort belägen i Leksands kommun i Dalarnas län, Sverige. Denna idylliska plats ligger väster om Österdalälven och erbjuder en unik blandning av naturskönhet och lantlig charm.

Befolkning och geografi

Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna har Djura en befolkning på omkring 384 invånare. Tätorten täcker en yta på cirka 125 hektar, vilket ger en befolkningstäthet på ungefär 3,1 invånare per hektar. Djura ligger på en höjd av 173 meter över havet och har koordinaterna 60°36'37N 15°0'19Ö.

Djura gränsar inte direkt till några större städer, men ligger i närheten av Leksand och Gagnef. Tätorten är en del av det vackra dalska landskapet och omges av skogar, sjöar och jordbruksmark som är typiska för regionen.

Bebyggelse och samhälle

Bebyggelsen i Djura består huvudsakligen av enfamiljshus och gårdar, vilket är karakteristiskt för mindre orter i Dalarna. Den traditionella dalska arkitekturen är framträdande i området, med många hus målade i den klassiska faluröda färgen.

I centrum av samhället ligger Djura kyrka, som utgör en viktig samlingspunkt för ortens invånare. Kyrkan är ett vackert exempel på lokal arkitektur och historia.

Historia och utveckling

Djura har en rik historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under 1800-talet upplevde byn en betydande befolkningstillväxt och utveckling. Viktiga milstolpar i byns historia inkluderar etableringen av en handelsbod 1863, byggandet av en prästgård 1870, öppnandet av ett postkontor 1872 och uppförandet av ett missionshus 1878.

Industriellt sett har Djura haft flera verksamheter genom åren, inklusive en tullkvarn, en smedja, ett tegelbruk och ett limkokeri. Dessa industrier har bidragit till byns ekonomiska utveckling och sysselsättning genom åren.

Kända personer och kultur

Djura har fostrat flera kända personligheter, bland annat Carin Ersdotter, känd som Den vackra dalkullan i 1800-talets Stockholm, och Lassi Karonen, en framgångsrik roddare som tog EM-silver 2010.

Sammanfattningsvis är Djura en pittoresk tätort som erbjuder en unik inblick i det traditionella dalska livet. Med sin rika historia, vackra natur och starka gemenskap fortsätter Djura att vara en viktig del av Dalarnas kulturella landskap.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Sotare i andra orter