Gratis offert från Sotare i Fagersta kommun

När du eldar i braskaminen fastnar sot på skorstenens insida. Med tiden och med dålig förbränning kan det bildas tjocka lager sot och i vissa fall även tjära. Det finns risk att tjäran och sotet fattar eld, så kallad soteld. Vid soteld utvecklas mycket värme. I värsta fall leder det till en riktig eldsvåda.

Genom att regelbundet låta sotare kontrollera skorstenar och eldstäder kan du känna dig tryggare när du eldar i kaminen. Sotaren, även kallad skorstensfejare, gör inspektioner, monterar skorstenar och utför underhållsarbeten av skorstenar och eldstäder. Dessutom har hen stor kunskap av ventilationssystem. Andra uppgifter som ingår i sotarens arbete:

• Sotar och rengör skorstenar
• Kontrollerar befintliga eldstäder
• Besiktar eldstäder efter sprängning i området
• Utför installationsbesiktning efter en nybyggd eldstad
• Utför riskanalyser vid överlåtelse

Om du har ett hushåll som drivs av ett värmesystem där du eldar något (exempelvis pellets, ved eller olja) kan sotaren även:

• Kontrollera hur effektivt värmesystemet är
• Montera rensluckor och justeringsspjäll
• Inspektera, rengöra, reparera och montera ventilationssystem
• Byta filter i spiskåpor och andra ventilationsanläggningar

Så ofta ska sotaren komma hem till dig

Eftersom en skorsten som inte blivit kontrollerad utgör en brandrisk utser kommunen sotare som kontrollerar olika områden. Med andra ord kommer det vanligtvis hem en sotare till dig på uppdrag av kommunen. Du måste ändå betala kostnaden. Om du vill kunna styra själv över vem som sotar hos dig kan du givetvis även anlita en egen sotare, eller till och med gå en sotningskurs för att utföra jobbet på egen hand. Det är kommunen som avgör hur ofta sotaren ska utföra kontroll, ofta är intervallerna tre eller sex år, beroende på typ av kamin samt hur ofta den används.

Det finns cirka 1 500 certifierade skorstensfejare i Sverige och för att du ska känna dig trygg med att arbetet blir rätt utfört bör du kontrollera:

• F-skatt. Kontrollera att sotaren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om sotaren har tidigare betalningsanmärkningar eller gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att sotaren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Kontrollera att sotaren har behörighet att arbeta som sotare. Sotaren bör vara SSR-godkänd, vilket innebär att hen har den kompetens som krävs. SSR-certifiering är en kvalitetsgaranti som även krävs för att en ny eldstad eller skorsten ska bli godkänd av kommunen.
• Försäkringar. Sotaren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om sotaren är att begära referenser från tidigare arbeten.
• Avtal. När du hittat en sotare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, arbetets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Behöver du hjälp att hitta en sotare i Säffle, Kalix, Åstorp eller Normaling? Vi matchar dig med certifierade sotare över hela Sverige. Skicka in en gratis offertförfrågan idag!

Fagersta - En industristad i Bergslagen

Fagersta är en tätort och centralort i Fagersta kommun, belägen i Västmanlands län. Staden ligger cirka 70 km nordväst om Västerås och är en del av den historiska Bergslagsregionen. Fagersta har en lång historia kopplad till järn- och stålindustrin, vilket fortfarande präglar stadens identitet och näringsliv.

Befolkning och geografi

Enligt den senaste statistiken har Fagersta kommun 13 072 invånare. Majoriteten av befolkningen, omkring 90 procent, bor i centralorten Fagersta. Staden gränsar till flera andra kommuner i regionen, inklusive Norberg, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Sala och Surahammar.

Fagersta har ett strategiskt läge med goda kommunikationer. Riksvägarna 66 och 68 passerar genom staden, och järnvägsstationen Fagersta C är en knutpunkt där linjerna Ludvika-Västerås och Avesta Krylbo-Örebro möts. Detta gör Fagersta till en attraktiv bostadsort för pendlare som arbetar i närliggande städer.

Boendeformer och stadsplanering

Bostadsbeståndet i Fagersta är varierat och består av både lägenheter och enfamiljshus. En stor del av bostäderna byggdes under perioden från tidigt 1900-tal fram till 1970-talet, vilket återspeglar stadens tillväxt under industrialiseringen. Tätorten är uppdelad i flera bostadsområden som Skansen, Egna hem och Andra sidan.

I centrum finns flerbostadshus och lägenheter, medan villaområden är mer vanliga i stadens ytterområden. Det finns även obebyggda tomter avsedda för både enbostadshus och flerbostadshus i centrala delar och i vissa befintliga bostadsområden, vilket tyder på potential för framtida utveckling.

Näringsliv och framtidsutsikter

Trots att Fagersta inte längre domineras av en enda stor arbetsgivare som tidigare, är stadens näringsliv fortfarande starkt knutet till stålindustrin. Efter att Fagersta AB upphörde som koncern 1984 togs produktionen över av flera mindre stålföretag. Detta har bidragit till en mer diversifierad ekonomi, även om industrisektorn fortfarande spelar en betydande roll.

Fagersta står inför utmaningar som många mindre industristäder, med en historik av befolkningsminskning. Dock har trenden vänt under senare år, och mellan 2005 och 2015 ökade befolkningen med cirka 1 000 personer. Denna positiva utveckling ger incitament för att bygga och utveckla bostadsbeståndet, vilket är viktigt för stadens framtida tillväxt och attraktivitet.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Sotare baserat på ort