Gratis offert från Sotare i Karungi

När du eldar i braskaminen fastnar sot på skorstenens insida. Med tiden och med dålig förbränning kan det bildas tjocka lager sot och i vissa fall även tjära. Det finns risk att tjäran och sotet fattar eld, så kallad soteld. Vid soteld utvecklas mycket värme. I värsta fall leder det till en riktig eldsvåda.

Genom att regelbundet låta sotare kontrollera skorstenar och eldstäder kan du känna dig tryggare när du eldar i kaminen. Sotaren, även kallad skorstensfejare, gör inspektioner, monterar skorstenar och utför underhållsarbeten av skorstenar och eldstäder. Dessutom har hen stor kunskap av ventilationssystem. Andra uppgifter som ingår i sotarens arbete:

• Sotar och rengör skorstenar
• Kontrollerar befintliga eldstäder
• Besiktar eldstäder efter sprängning i området
• Utför installationsbesiktning efter en nybyggd eldstad
• Utför riskanalyser vid överlåtelse

Om du har ett hushåll som drivs av ett värmesystem där du eldar något (exempelvis pellets, ved eller olja) kan sotaren även:

• Kontrollera hur effektivt värmesystemet är
• Montera rensluckor och justeringsspjäll
• Inspektera, rengöra, reparera och montera ventilationssystem
• Byta filter i spiskåpor och andra ventilationsanläggningar

Så ofta ska sotaren komma hem till dig

Eftersom en skorsten som inte blivit kontrollerad utgör en brandrisk utser kommunen sotare som kontrollerar olika områden. Med andra ord kommer det vanligtvis hem en sotare till dig på uppdrag av kommunen. Du måste ändå betala kostnaden. Om du vill kunna styra själv över vem som sotar hos dig kan du givetvis även anlita en egen sotare, eller till och med gå en sotningskurs för att utföra jobbet på egen hand. Det är kommunen som avgör hur ofta sotaren ska utföra kontroll, ofta är intervallerna tre eller sex år, beroende på typ av kamin samt hur ofta den används.

Det finns cirka 1 500 certifierade skorstensfejare i Sverige och för att du ska känna dig trygg med att arbetet blir rätt utfört bör du kontrollera:

• F-skatt. Kontrollera att sotaren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om sotaren har tidigare betalningsanmärkningar eller gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att sotaren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Kontrollera att sotaren har behörighet att arbeta som sotare. Sotaren bör vara SSR-godkänd, vilket innebär att hen har den kompetens som krävs. SSR-certifiering är en kvalitetsgaranti som även krävs för att en ny eldstad eller skorsten ska bli godkänd av kommunen.
• Försäkringar. Sotaren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om sotaren är att begära referenser från tidigare arbeten.
• Avtal. När du hittat en sotare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, arbetets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Behöver du hjälp att hitta en sotare i Säffle, Kalix, Åstorp eller Normaling? Vi matchar dig med certifierade sotare över hela Sverige. Skicka in en gratis offertförfrågan idag!

Karungi - En gränsbygd i Norrbotten

Karungi är en mindre ort belägen i Haparanda kommun i Norrbottens län, nära gränsen till Finland. Byn ligger längs Torne älv, cirka 20 kilometer norr om Haparanda stad och ungefär 150 kilometer nordost om Luleå.

Befolkning och geografi

Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna har Karungi en befolkning på omkring 510 invånare. Orten är en del av Tornedalen, ett område som sträcker sig längs Torne älv och kännetecknas av sin unika kultur och flerspråkighet, där både svenska och meänkieli (tornedalsfinska) talas.

Karungi gränsar i öster mot Finland, där den finska orten Karunki ligger på andra sidan älven. I söder finns Kukkola och i norr Karl Gustavs socken. Den närmaste större orten är Haparanda, som också är kommunens centralort.

Bebyggelse och boendeformer

Bebyggelsen i Karungi består huvudsakligen av enfamiljshus och gårdar. Många av husen är traditionella trähus, typiska för regionen. Byn har en lantlig karaktär med spridd bebyggelse längs älven och de omgivande vägarna. Lägenheter är mindre vanliga i denna typ av landsbygdsort.

Samhällsservice och näringsliv

Trots sin begränsade storlek har Karungi viss grundläggande samhällsservice. Det finns en förskola och en F-6 skola i byn, vilket är viktigt för att attrahera barnfamiljer. En brandstation finns också på orten.

Näringslivet i Karungi är präglat av småskaligt företagande och traditionella näringar som jord- och skogsbruk. Många invånare pendlar också till arbeten i närliggande orter som Haparanda.

Kultur och historia

Karungi har en rik historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Byn var tidigare centralort i Karl Gustavs kommun innan den uppgick i Haparanda kommun 1967. Karungi kyrka, som ligger på en holme i Torne älv, är ett viktigt kulturhistoriskt landmärke.

Orten är känd för sin starka tornedalska identitet och tradition. Meänkieli, som är erkänt som ett av Sveriges officiella minoritetsspråk, talas fortfarande av många invånare jämte svenska.

Sammanfattningsvis är Karungi en liten men livskraftig by i den svenska delen av Tornedalen, där traditionell landsbygdskultur möter modern samhällsutveckling i en unik gränsbygdsmiljö.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Sotare i andra orter