Gratis offert från Sotare i Djurås

När du eldar i braskaminen fastnar sot på skorstenens insida. Med tiden och med dålig förbränning kan det bildas tjocka lager sot och i vissa fall även tjära. Det finns risk att tjäran och sotet fattar eld, så kallad soteld. Vid soteld utvecklas mycket värme. I värsta fall leder det till en riktig eldsvåda.

Genom att regelbundet låta sotare kontrollera skorstenar och eldstäder kan du känna dig tryggare när du eldar i kaminen. Sotaren, även kallad skorstensfejare, gör inspektioner, monterar skorstenar och utför underhållsarbeten av skorstenar och eldstäder. Dessutom har hen stor kunskap av ventilationssystem. Andra uppgifter som ingår i sotarens arbete:

• Sotar och rengör skorstenar
• Kontrollerar befintliga eldstäder
• Besiktar eldstäder efter sprängning i området
• Utför installationsbesiktning efter en nybyggd eldstad
• Utför riskanalyser vid överlåtelse

Om du har ett hushåll som drivs av ett värmesystem där du eldar något (exempelvis pellets, ved eller olja) kan sotaren även:

• Kontrollera hur effektivt värmesystemet är
• Montera rensluckor och justeringsspjäll
• Inspektera, rengöra, reparera och montera ventilationssystem
• Byta filter i spiskåpor och andra ventilationsanläggningar

Så ofta ska sotaren komma hem till dig

Eftersom en skorsten som inte blivit kontrollerad utgör en brandrisk utser kommunen sotare som kontrollerar olika områden. Med andra ord kommer det vanligtvis hem en sotare till dig på uppdrag av kommunen. Du måste ändå betala kostnaden. Om du vill kunna styra själv över vem som sotar hos dig kan du givetvis även anlita en egen sotare, eller till och med gå en sotningskurs för att utföra jobbet på egen hand. Det är kommunen som avgör hur ofta sotaren ska utföra kontroll, ofta är intervallerna tre eller sex år, beroende på typ av kamin samt hur ofta den används.

Det finns cirka 1 500 certifierade skorstensfejare i Sverige och för att du ska känna dig trygg med att arbetet blir rätt utfört bör du kontrollera:

• F-skatt. Kontrollera att sotaren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om sotaren har tidigare betalningsanmärkningar eller gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att sotaren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Kontrollera att sotaren har behörighet att arbeta som sotare. Sotaren bör vara SSR-godkänd, vilket innebär att hen har den kompetens som krävs. SSR-certifiering är en kvalitetsgaranti som även krävs för att en ny eldstad eller skorsten ska bli godkänd av kommunen.
• Försäkringar. Sotaren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om sotaren är att begära referenser från tidigare arbeten.
• Avtal. När du hittat en sotare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, arbetets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Behöver du hjälp att hitta en sotare i Säffle, Kalix, Åstorp eller Normaling? Vi matchar dig med certifierade sotare över hela Sverige. Skicka in en gratis offertförfrågan idag!

Djurås - En centralort i Gagnefs kommun

Djurås är en tätort belägen i Dalarnas län och fungerar som centralort i Gagnefs kommun. Orten ligger strategiskt placerad vid sammanflödet av Västerdalälven och Österdalälven, vilket ger den en unik geografisk position i regionen.

Befolkning och geografi

Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna har Djurås en befolkning på 2 177 invånare. Tätorten sträcker sig över en landyta på cirka 370 hektar, vilket resulterar i en befolkningstäthet på ungefär 589 invånare per kvadratkilometer.

Djurås ligger centralt i Dalarna, med närhet till flera större orter. Borlänge, som är en av Dalarnas största städer, ligger cirka 30 kilometer söderut. Andra närliggande orter inkluderar Leksand och Falun.

Boende och bebyggelse

Boendeformerna i Djurås är varierade, men domineras av villor och radhus. Enligt tillgänglig statistik bor majoriteten av invånarna i enfamiljshus. Av de 1 150 hushållen i postorten Djurås bor 77,4% i villa eller radhus. Endast 2,3% bor i bostadsrätt, medan 18,4% bor i hyresrätt. Detta speglar ortens karaktär som en mindre tätort med fokus på småhusbebyggelse.

Samhällsfunktioner och infrastruktur

Som centralort i Gagnefs kommun har Djurås flera viktiga samhällsfunktioner. Här finns kommunal förvaltning, Djuråsskolan (F-9), en konserthall, detaljhandel och vårdcentral. Centralt i orten ligger Djurås Torg, som erbjuder ett brett utbud av butiker och serviceinrättningar.

Djurås har en strategisk position ur transportsynpunkt. Riksväg 70 och E16 möts här, vilket ger goda vägförbindelser. Dessutom passerar Dalabanan genom orten med en hållplats, vilket möjliggör tågpendling till närliggande städer.

Näringsliv och sysselsättning

Näringslivet i Djurås präglas av småföretagande och service. Den genomsnittliga inkomsten för ett hushåll i Djurås är 286 369 kr per år. Ortens läge och funktion som kommuncentrum bidrar till arbetstillfällen inom offentlig sektor, handel och service.

Sammanfattningsvis är Djurås en mindre tätort som fyller en viktig funktion som centralort i Gagnefs kommun. Med sin strategiska placering, varierade boendeformer och viktiga samhällsfunktioner utgör Djurås en betydelsefull knutpunkt i denna del av Dalarna.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Sotare i andra orter