Gratis offert från Sotare i Nykroppa

När du eldar i braskaminen fastnar sot på skorstenens insida. Med tiden och med dålig förbränning kan det bildas tjocka lager sot och i vissa fall även tjära. Det finns risk att tjäran och sotet fattar eld, så kallad soteld. Vid soteld utvecklas mycket värme. I värsta fall leder det till en riktig eldsvåda.

Genom att regelbundet låta sotare kontrollera skorstenar och eldstäder kan du känna dig tryggare när du eldar i kaminen. Sotaren, även kallad skorstensfejare, gör inspektioner, monterar skorstenar och utför underhållsarbeten av skorstenar och eldstäder. Dessutom har hen stor kunskap av ventilationssystem. Andra uppgifter som ingår i sotarens arbete:

• Sotar och rengör skorstenar
• Kontrollerar befintliga eldstäder
• Besiktar eldstäder efter sprängning i området
• Utför installationsbesiktning efter en nybyggd eldstad
• Utför riskanalyser vid överlåtelse

Om du har ett hushåll som drivs av ett värmesystem där du eldar något (exempelvis pellets, ved eller olja) kan sotaren även:

• Kontrollera hur effektivt värmesystemet är
• Montera rensluckor och justeringsspjäll
• Inspektera, rengöra, reparera och montera ventilationssystem
• Byta filter i spiskåpor och andra ventilationsanläggningar

Så ofta ska sotaren komma hem till dig

Eftersom en skorsten som inte blivit kontrollerad utgör en brandrisk utser kommunen sotare som kontrollerar olika områden. Med andra ord kommer det vanligtvis hem en sotare till dig på uppdrag av kommunen. Du måste ändå betala kostnaden. Om du vill kunna styra själv över vem som sotar hos dig kan du givetvis även anlita en egen sotare, eller till och med gå en sotningskurs för att utföra jobbet på egen hand. Det är kommunen som avgör hur ofta sotaren ska utföra kontroll, ofta är intervallerna tre eller sex år, beroende på typ av kamin samt hur ofta den används.

Det finns cirka 1 500 certifierade skorstensfejare i Sverige och för att du ska känna dig trygg med att arbetet blir rätt utfört bör du kontrollera:

• F-skatt. Kontrollera att sotaren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om sotaren har tidigare betalningsanmärkningar eller gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att sotaren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Certifieringar. Kontrollera att sotaren har behörighet att arbeta som sotare. Sotaren bör vara SSR-godkänd, vilket innebär att hen har den kompetens som krävs. SSR-certifiering är en kvalitetsgaranti som även krävs för att en ny eldstad eller skorsten ska bli godkänd av kommunen.
• Försäkringar. Sotaren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och en ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om sotaren är att begära referenser från tidigare arbeten.
• Avtal. När du hittat en sotare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, arbetets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Behöver du hjälp att hitta en sotare i Säffle, Kalix, Åstorp eller Normaling? Vi matchar dig med certifierade sotare över hela Sverige. Skicka in en gratis offertförfrågan idag!

Nykroppa - En tätort i Värmland

Nykroppa är en tätort belägen i Filipstads kommun i Värmlands län, cirka 13 kilometer sydöst om Filipstad. Orten har en lång historia som bruksort och var tidigare dominerad av Nykroppa Järnverk, som ingick i Uddeholms-koncernen fram till början av 1970-talet.

Befolkning och geografi

Enligt den senaste statistiken från 2023 har Nykroppa 648 invånare[4]. Befolkningen har minskat stadigt sedan 1950-talet, då orten hade över 2 000 invånare. Tätorten täcker en yta på 189 hektar[5].

Nykroppa ligger strategiskt placerad vid riksväg 26, vilket ger goda kommunikationer till närliggande orter. De närmaste större städerna är Filipstad i nordväst och Kristinehamn i sydost.

Boendeformer och samhällsservice

Boendeformerna i Nykroppa varierar, men domineras av villor och radhus. Enligt tillgänglig statistik bor 77,5% av hushållen i villa eller radhus, medan 22,1% bor i hyresrätter[1]. Det finns inga bostadsrätter i orten.

Trots sin minskande befolkning har Nykroppa behållit viss samhällsservice. I orten finns en grundskola för årskurs 1-6 samt en Folkets Park. Det finns också ett aktivt föreningsliv med flera idrottsföreningar.

Näringsliv och historia

Nykroppas historia är starkt kopplad till järnhanteringen. Även om det stora järnverket lades ner på 1970-talet, finns spår av industrihistorien kvar. Idag är näringslivet mer diversifierat, men orten är fortfarande känd i järnvägskretsar som en plats där många gamla järnvägsfordon demonteras och återvinns.

Demografi och framtidsutsikter

Befolkningen i Nykroppa har en relativt hög medelålder. Hela 35,3% av invånarna är 65 år eller äldre, och 50,6% är över 55 år[1]. Detta demografiska mönster återspeglar den utmaning som många mindre orter i Sverige står inför, med en åldrande befolkning och utflyttning av yngre invånare.

Trots utmaningarna finns det tecken på motståndskraft i samhället. Det aktiva föreningslivet och bevarandet av viss samhällsservice tyder på en vilja att upprätthålla ortens livskraft. Nykroppas framtid kommer sannolikt att bero på dess förmåga att attrahera nya invånare och diversifiera sin ekonomiska bas ytterligare.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Sotare i andra orter