Gratis offert från Brunnsborrning i Junosuando

Brunnsborrare har både erfarenhet och utbildning och kan bland annat göra följande:

• Borrning av dricksvattenbrunnar. Innan själva borrningen gör brunnsborraren kontroll av marken och grundvattnet för att ta reda på förutsättningar.
• Borrning av energibrunnar. Till exempel för att utvinna värme och kyla.
• Grundläggningsborrning. En typ av borrning som görs för att stabilisera marken. Grundläggningsborrning utförs ofta i samband med större infrastrukturprojekt.
• Styrd borrning. Det kan handla om schaktfri ledningsförläggning (kallas också horisontell rördrivning).
• Geotekniska markundersökningar. Görs bland annat för att undersöka markens bärighet inför en byggnation.

En brunnsborrare arbetar framförallt med att förse samhället med rent dricksvatten och förnyelsebar energi i form av energiborrning. Det kan handla om berg- och markvärme. En energibrunn kan även ge villor kyla, med hjälp av en värmepump. En brunnsborrare har både utbildning och erfarenhet i bagaget och använder dagligen mobila borriggar med olika typer av borrverktyg. Förutom att borrning ingår i yrkesbeskrivningen utför brunnsborrare även montering, reparationer och underhåll. De kan även hjälpa till med svetsning och brobyggen.

Anlita brunnsborrare

Oavsett om du bygger hus eller vill byta befintlig uppvärmningskälla kan en brunnsborrare hjälpa till. Det har blivit allt vanligare att borra efter energibrunn då allt fler upptäcker fördelarna med exempelvis bergvärme. Uppvärmningskällan är stabil, förnyelsebar och ger lägre energikostnader på sikt i form av minskade uppvärmningsutgifter. Vanligtvis borrar man 80 – 200 meter djupa hål i berget. Men hålen kan både vara djupare och grundare, beroende på markens förutsättningar.

Du kan även anlita brunnsborrare när du behöver hjälp med underhåll eller reparation av värmepump eller annan mekanisk och teknisk utrustning. Med regelbunden service förlänger du och bibehåller effektiviteten hos värmepumpen. Innan du anlitar ett borrningsföretag är det viktigt att kontrollera vissa saker:

• F-skatt. Kontrollera att brunnsborraren har F-skatt, det betyder att företaget är registrerat hos Skatteverket.
• Anmärkningar. Hos Kronofogden kan du kontrollera om brunnsborraren har några tidigare betalningsanmärkningar eller har gått i konkurs.
• Svarta listan. Kontrollera att brunnsborraren inte finns med på Råd & Röns Svarta lista (företag som inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut vid tvister).
• Behörighet. Kontrollera certifieringar för att säkerställa att brunnsborraren är behörig.
• Försäkringar. Brunnsborraren bör ha vissa försäkringar, bland annat en allrisk- och ansvarsförsäkring.
• Referenser. Ett bra sätt att bilda dig en uppfattning om brunnsborraren är att begära referenser samt läsa omdömen om tidigare uppdrag.
• Avtal. När du hittat en brunnsborrare du vill anlita bör du vara noggrann med att skriva ett avtal som tydligt talar om vad som ska ingå. Här ska bland annat prisuppgifter, sluttid, projektets omfattning (exakt vad som ska göras) samt vad som inte ingår tydligt finnas med.

Använd vår offerttjänst för att hitta ett bra företag inom brunnsborrning i Alingsås, Tranemo, Nyköping och Jönköping – och resten av Sverige förstås. Vi matchar dig med experter i ditt område. Det enda du behöver göra är att jämföra offerter.

Junosuando: En liten ort i Norrbottens hjärta

Geografi och befolkning

Junosuando är en liten tätort belägen i Pajala kommun, Norrbottens län, i norra Sverige. Orten ligger vid Torne älv, cirka 56 kilometer norr om Pajala och ungefär 54 kilometer söder om Vittangi.

Befolkningen i Junosuando har minskat något under de senaste decennierna. Enligt den senaste statistiken från 2023 bor det 263 invånare i tätorten. Detta är en minskning från 322 invånare år 2010. Medelåldern i Junosuando är relativt hög, med en stor andel av befolkningen över 55 år.

Boendeformer och hushåll

Boendet i Junosuando domineras av villor och radhus. Av de 238 hushållen i postorten bor hela 85,7% i villa eller radhus. Endast 12,6% bor i hyresrätter, medan bostadsrätter är ovanliga i området. I genomsnitt bor det 1,8 personer i varje hushåll.

Ekonomi och inkomst

Den genomsnittliga årsinkomsten för ett hushåll i Junosuando är 283 510 kronor. Detta ger en indikation på de ekonomiska förutsättningarna i området.

Historia och utveckling

Junosuando grundades redan 1637 och har en lång historia som bosättning i Norrbotten. Orten var tidigare huvudort i Junosuando landskommun, som bildades 1914 när den bröts ut ur Pajala landskommun. År 1971 uppgick Junosuando landskommun i den nuvarande Pajala kommun.

Omgivande orter och kommunikationer

Junosuando har vägförbindelser till flera närliggande orter. Länsväg 395 förbinder orten med Vittangi i norr och Pajala i söder. Det finns också vägar till mindre orter som Nuuksujärvi (cirka 19 km bort) och Kangos (cirka 8 km bort).

Närmaste större tätorter är Pajala och Vittangi. Andra mindre orter i närheten inkluderar Lovikka, Kangos och Tärendö, som alla ligger inom Pajala kommun.

Samhällsservice och näringsliv

Som en liten ort har Junosuando begränsad samhällsservice, men fungerar som en lokal knutpunkt för omkringliggande byar. Orten är kyrkby i Junosuando socken och har därmed en viss betydelse för området.

Näringslivet i Junosuando och omkringliggande område präglas traditionellt av skogsbruk, renskötsel och småskaligt jordbruk. I modern tid har även turism och naturbaserade aktiviteter blivit allt viktigare för ortens ekonomi.

Trots sin litenhet spelar Junosuando en viktig roll som en av de nordligaste tätorterna i Sverige och bidrar till att upprätthålla en levande landsbygd i Norrbottens inland.

Utnyttjat rotavdrag under 2013-2024

Utnyttjat rutavdrag under 2013-2024

Brunnsborrning i andra orter